07 maj 2007
Företagsklimatet i Laholm förbättras ytterligare
Laholm klättrar rejält i Svenskt Näringslivs ranking över de mest företagarvänliga kommunerna. När man nu nått plats 19 ligger man överst av alla halländska kommuner. Det har dessutom gått stadigt uppåt de senaste åren - med ett rejält kliv åt rätt håll varje år. Kul! Det finns också en del mer detaljerad statistik att titta på.
06 maj 2007
Moderaterna börjar inse att de behöver en miljöpolitik
Anders Borg pratade igår om bensinskattens framtid i en intervju i DN. Det är bara att gratulera Moderaterna till att de nu håller på att skaffa sig en profil på miljöområdet överhuvudtaget. Det var ju knappast de som var pådrivande för miljöfrågorna i Alliansen. De ville till och med sänka bensinskatten innan både deras och Kristdemokraternas ambitioner i den frågan kompromissades bort i alliansöverläggningarna.
Hur som helst, det är glädjande att även Moderaterna börjar inse att en miljöpolitik som enklast sammanfattas "marknaden löser allting" inte är ett bra svar. Tyvärr är den stig Anders Borg börjar trava på inte heller helt genomtänkt. Genom att använda en åtgärd som endast innebär en höjning av bensinskatten genomför man egentligen i praktiken endast en straffbeskattning, och lyckas få sina egna och Kristdemokraternas väljare upprörda över brutna vallöften. Även om alternativen till bensin har börjat komma har de inte slagit igenom på allvar (och E85 är inte ett riktigt bra alternativ på lång sikt). De behöver fortfarande mer uppmuntran. Dessutom är ett utbyte av fordonsparken ett mycket långsiktigt projekt - det finns fortfarande många tjugo år gamla bilar som rullar på vägarna.
Vad kunde man då göra mer än att höja bensinskatten? Centerpartiet föreslog i valet att man samtidigt skulle höja reseavdragen. Då skulle den som väljer en miljövänlig bil tjäna på det, utan att man snabbt på ett väldigt drastiskt sätt ändrar förutsättningarna för alla ägare av vanliga bilar.
Ytterligare reformer som skulle kunna genomföras är att man beslutar att endast och allena använda alternativt framdrivna fordon inom den statliga administrationen. Detta skulle skapa en större marknad både för dessa bilar och de bränslen de drivs på. Och listan kan fyllas på ytterligare - att göra som Anders Borg och bara se utmaningen att minska användningen av fossila bränslen som en rent ekonomisk fråga är att förenkla lite väl mycket.
Hur som helst, det är glädjande att även Moderaterna börjar inse att en miljöpolitik som enklast sammanfattas "marknaden löser allting" inte är ett bra svar. Tyvärr är den stig Anders Borg börjar trava på inte heller helt genomtänkt. Genom att använda en åtgärd som endast innebär en höjning av bensinskatten genomför man egentligen i praktiken endast en straffbeskattning, och lyckas få sina egna och Kristdemokraternas väljare upprörda över brutna vallöften. Även om alternativen till bensin har börjat komma har de inte slagit igenom på allvar (och E85 är inte ett riktigt bra alternativ på lång sikt). De behöver fortfarande mer uppmuntran. Dessutom är ett utbyte av fordonsparken ett mycket långsiktigt projekt - det finns fortfarande många tjugo år gamla bilar som rullar på vägarna.
Vad kunde man då göra mer än att höja bensinskatten? Centerpartiet föreslog i valet att man samtidigt skulle höja reseavdragen. Då skulle den som väljer en miljövänlig bil tjäna på det, utan att man snabbt på ett väldigt drastiskt sätt ändrar förutsättningarna för alla ägare av vanliga bilar.
Ytterligare reformer som skulle kunna genomföras är att man beslutar att endast och allena använda alternativt framdrivna fordon inom den statliga administrationen. Detta skulle skapa en större marknad både för dessa bilar och de bränslen de drivs på. Och listan kan fyllas på ytterligare - att göra som Anders Borg och bara se utmaningen att minska användningen av fossila bränslen som en rent ekonomisk fråga är att förenkla lite väl mycket.
Centerstudentstämman
Centerstudenter hade igår en rekordsnabb stämma. Det var egentligen meningen att vi skulle suttit i Bååtska rummet även idag, men vi blev helt klara redan igår. Stämman avslutades med en mycket trevlig förbundsfest på Centerpartiets riksorganisation, och jag är nog ganska glad att jag kunde ta en sovmorgon "dagen efter" istället för att sitta och vara klartänkt och bestämma saker klockan nio i morse.
Jag skulle vilja skicka grattis till alla i nya förbundsstyrelsen, och främst till Kristina Isaksson och Tim Svanberg som gemensamt kommer att greppa ordförandeklubban det kommande året. Nu ska vi bara leva upp till de höga målsättningar vi satt!
Jag skulle vilja skicka grattis till alla i nya förbundsstyrelsen, och främst till Kristina Isaksson och Tim Svanberg som gemensamt kommer att greppa ordförandeklubban det kommande året. Nu ska vi bara leva upp till de höga målsättningar vi satt!
05 maj 2007
Stämma i Centerstudenter
Har precis vaknat, ska slänga mig i duschen och sen bege mig iväg. Idag och imorgon är det nämligen förbundsstämma i Centerstudenter. Vi smygstartade redan igår kväll med att gå till Sky Bar och ta varsin öl.
04 maj 2007
Grattis Anders!
Jag vill skicka ett grattis till Anders Dahlberg som beslutat att emigrera från Bohuslän och bli ny ombudsman i CUF i Halland efter Per. Anders börjar efter att han muckat från militärtjänstgöringen, efter midsommar. Lycka till med nya jobbet!
01 maj 2007
Cortège
För dem som likt mig missade valborgsfirandet i Göteborg och därmed den årliga cortègen så har GP ett bildspel.
Tillägg: Även CFFC har bilder.
Tillägg: Även CFFC har bilder.
Socialdemokraternas dilemma
Precis som lovat igår kommer en lite längre analys av Socialdemokraternas retorik runt första maj, särskilt med tanke på det förslag som las igår om en återställning av a-kassan.
Mona och Wanja använder i debattinlägget en mycket tydlig retorik för låginkomsttagare. Det vill säga, enda tills hon exemplifierar med en månadslön på 25 000 kr. En lön som ungefär motsvarar ingångslönen för en civilingenjör...
Varför är det då så viktigt att höja a-kassan för välbetalda? Jo, den klassiska väljargruppen för Socialdemokraterna, arbetarna, är inte längre så lågbetalda som den socialdemokratiska retoriken implicerar. Man tjänar faktiskt riktigt bra pengar i vissa LO-grupper, särskilt med tanke på att jobben sällan kräver någon mer avancerad utbildning. Undantagen är främst de klassiska kvinnoyrkena, i övrigt består dagens underklass inte av de som har dåligt betalda jobb - den består av de som inte har något jobb alls.
De satsningar som Socialdemokraterna föreslog i valet, en höjning av taket i a-kassan, rimmar väldigt illa med deras retorik (solidaritet med de sämst ställda i samhället), men den passar rätt bra ihop med den nya profilen på den typiske socialdemokratiske väljaren, som LO-medlem. Bilden av LO-arbetare som proletärer som får slita hund för den elake kapitalisten stämmer helt enkelt inte längre. Sossarnas politik ska inte längre tilltala underklassen, den ska tilltala medelklassen, där de flesta av LO-arbetarna finns. Och när man vill ge godis till medelklassen så funkar ett höjt tak i a-kassan väldigt bra.
Och det är också här retoriken börjar rimma riktigt dåligt med de faktiska förslag man lägger. Hade man verkligen velat gynna de före detta lågavlönade arbetslösa, skulle man naturligtvis ha höjt golvet i a-kassan och inte taket.
En så kraftig höjning som man förespråkade i valet, och som man nu vill "återställa" (nivån var aldrig så hög före valet - det var bara ett vallöfte), får också extremt dåliga fördelningspolitiska effekter. Den som går på a-kassa kommer kunna få ut betydligt mer pengar än vad många som jobbar heltid får. 80% av 25 000 kr är betydligt över lönen för exempelvis sjuksköterskor, barnskötare och andra typiska kvinnoyrken. Resultatet av sossarnas återställning kommer alltså att bli att lågavlönade kvinnor kommer att finansiera tillfälligt arbetslösa relativt högavlönade män - som får ut mer pengar att leva på per månad. Jag har ännu inte, snart ett år efter att förslaget lagts, träffat en enda socialdemokrat som kan förklara för mig hur det är solidariskt. Eller rättvist. Eller rätt ur en feministisk synpunkt. Frågan är också vad Vänsterpartiet, som sossarna presumtivt vill regera med efter nästa val, tycker om ett sådant förslag. Är det verkligen medelklassen som behöver få det bättre i Sverige?
Grunden i problemen är att Socialdemokraterna baserar sina förslag i inkomstbortfallsprincipen. Det är den princip som säger att levnadskostnaderna alltid är huggna i sten. Har man tjänat mycket pengar tidigare, så behöver man det också sedan man blivit arbetslös. Vad (s) missat när de valt denna modell för de sociala trygghetssystemen är att man tjänat mycket pengar tidigare har man också haft gott om tid på sig att spara undan pengar. Ytterligare ett problem med inkomstbortfallsprincipen är att den som tidigare inte haft inkomst (ungdomar, nyanlända flyktingar och så vidare) ju inte har något inkomstbortfall, de har ju inte haft någon inkomst! De har därmed hamnat utanför många av de sociala skyddsnäten helt.
Jag och Centerpartiet tycker inte det är en bra lösning. Det är därför Centerpartiet arbetar för ett socialt skyddsnät baserat på en grundtrygghetsprincip istället. Det är ju inte så att det kostar mindre att leva bara för att man var utfattig från första början. Den som har haft en god inkomst har betydligt större chans att se till att rå om huset för sämre dagar på egen hand. Det finns därför inget behov att tvinga på den som tjänar bra ett sådant system via skattesedeln.
Mona och Wanja använder i debattinlägget en mycket tydlig retorik för låginkomsttagare. Det vill säga, enda tills hon exemplifierar med en månadslön på 25 000 kr. En lön som ungefär motsvarar ingångslönen för en civilingenjör...
Varför är det då så viktigt att höja a-kassan för välbetalda? Jo, den klassiska väljargruppen för Socialdemokraterna, arbetarna, är inte längre så lågbetalda som den socialdemokratiska retoriken implicerar. Man tjänar faktiskt riktigt bra pengar i vissa LO-grupper, särskilt med tanke på att jobben sällan kräver någon mer avancerad utbildning. Undantagen är främst de klassiska kvinnoyrkena, i övrigt består dagens underklass inte av de som har dåligt betalda jobb - den består av de som inte har något jobb alls.
De satsningar som Socialdemokraterna föreslog i valet, en höjning av taket i a-kassan, rimmar väldigt illa med deras retorik (solidaritet med de sämst ställda i samhället), men den passar rätt bra ihop med den nya profilen på den typiske socialdemokratiske väljaren, som LO-medlem. Bilden av LO-arbetare som proletärer som får slita hund för den elake kapitalisten stämmer helt enkelt inte längre. Sossarnas politik ska inte längre tilltala underklassen, den ska tilltala medelklassen, där de flesta av LO-arbetarna finns. Och när man vill ge godis till medelklassen så funkar ett höjt tak i a-kassan väldigt bra.
Och det är också här retoriken börjar rimma riktigt dåligt med de faktiska förslag man lägger. Hade man verkligen velat gynna de före detta lågavlönade arbetslösa, skulle man naturligtvis ha höjt golvet i a-kassan och inte taket.
En så kraftig höjning som man förespråkade i valet, och som man nu vill "återställa" (nivån var aldrig så hög före valet - det var bara ett vallöfte), får också extremt dåliga fördelningspolitiska effekter. Den som går på a-kassa kommer kunna få ut betydligt mer pengar än vad många som jobbar heltid får. 80% av 25 000 kr är betydligt över lönen för exempelvis sjuksköterskor, barnskötare och andra typiska kvinnoyrken. Resultatet av sossarnas återställning kommer alltså att bli att lågavlönade kvinnor kommer att finansiera tillfälligt arbetslösa relativt högavlönade män - som får ut mer pengar att leva på per månad. Jag har ännu inte, snart ett år efter att förslaget lagts, träffat en enda socialdemokrat som kan förklara för mig hur det är solidariskt. Eller rättvist. Eller rätt ur en feministisk synpunkt. Frågan är också vad Vänsterpartiet, som sossarna presumtivt vill regera med efter nästa val, tycker om ett sådant förslag. Är det verkligen medelklassen som behöver få det bättre i Sverige?
Grunden i problemen är att Socialdemokraterna baserar sina förslag i inkomstbortfallsprincipen. Det är den princip som säger att levnadskostnaderna alltid är huggna i sten. Har man tjänat mycket pengar tidigare, så behöver man det också sedan man blivit arbetslös. Vad (s) missat när de valt denna modell för de sociala trygghetssystemen är att man tjänat mycket pengar tidigare har man också haft gott om tid på sig att spara undan pengar. Ytterligare ett problem med inkomstbortfallsprincipen är att den som tidigare inte haft inkomst (ungdomar, nyanlända flyktingar och så vidare) ju inte har något inkomstbortfall, de har ju inte haft någon inkomst! De har därmed hamnat utanför många av de sociala skyddsnäten helt.
Jag och Centerpartiet tycker inte det är en bra lösning. Det är därför Centerpartiet arbetar för ett socialt skyddsnät baserat på en grundtrygghetsprincip istället. Det är ju inte så att det kostar mindre att leva bara för att man var utfattig från första början. Den som har haft en god inkomst har betydligt större chans att se till att rå om huset för sämre dagar på egen hand. Det finns därför inget behov att tvinga på den som tjänar bra ett sådant system via skattesedeln.
Etiketter
arbetsmarknadspolitik,
facket,
första maj,
politik,
Socialdemokraterna
30 april 2007
Mona och Wanja ute och cyklar
"Den borgerliga regeringens försämring av arbetslöshetskassan drabbar dem med lägst löner hårdast."
Vänta nu lite. Sänkningen av a-kassan drabbar dem med låga löner hårdast? Det har jag svårt att se. Den som har en lön, om än låg, är ju inte kvalificerad till a-kassan. Enda undantaget till det som jag kan se är deltidsarbetslösa. I övrigt drabbar sänkningen av a-kassan dem utan löner.
Cykelturen fortsätter:
"En anställd som har 25 000 kronor i månadslön förlorar nästan halva sin inkomst vid arbetslöshet."
Jag trodde den här insändaren skulle handla om dem med låga löner med tanke på föregående citat? Det där är inte ett dugg lågt (det är så högt att skämt om Glocalnet är fullständigt uteslutna!). Den där lönesumman ligger helt enkelt långt över medelinkomsten i Sverige, ca 18 500 kr i månaden.
Lite längre ner:
"Den rikaste tiondelen av befolkningen får 47 procent av inkomstförändringarna. Kvinnor får 40 procent, män 60 procent. Storstad får mer än landsbygd."
"Får behålla" menar de. Oavsett om vad man tycker om den ändrade skattepolitiken i sig (inte ens jag gillar alla dess sidor, jag gillar skattesänkningarna men tycker man kunde prioriterat dem helt annorlunda) så är det inte så att staten har börjat betala ut enorma belopp till alla krösusar. Nej, det man har gjort är att inte minska mängden skatt som drivs in från de rika.
Övriga påståenden (eftersom de är ett allmänt drag i den socialdemokratiska politiken) tänkte jag skriva ett längre granskande inlägg om under morgondagens högtidlighållande av arbetarrörelsen.
Etiketter
arbetslöshet,
arbetsmarknadspolitik,
facket,
politik,
Socialdemokraterna
29 april 2007
Mats Odell om utbildning i privatekonomi
Mats Odell vill att myndigheterna ska utbilda medborgarna i privatekonomi. Nu känner jag tyvärr inte till det brittiska förebildsprogrammet särskilt väl, men att det finns ett behov är det inte någon som helst tvekan om. Ungefär 15% av befolkningen skulle inte klara att skaffa fram 14 000 kr om de bara fick en vecka på sig, inte ens genom att låna av släktingar, vänner, banken eller liknande. Denna grupp är så stor så att det inte bara kan handla om personer som helt enkelt hamnat i ständig arbetslöshet och utanförskap. Samtidigt verkar det som om grundläggande hushållningsknep som att föra kassabok och vanlig enkel sparsamhet är som bortblåsta ur den svenska folksjälen.
De personer som är noggranna och hanterar siffror väl är alltid eftertraktade inom föreningslivet. Den som klarar att sköta en bokföring på korrekt sätt kan ofta vara kassör i hälften av bygdens föreningar - eftersom det är så svårt att hitta någon som kan tillräckligt mycket för att klara av att föra en enkel kassabok.
Varför har det då blivit så här? Jag tror att en stor del av skulden ligger hos det svenska välfärdssystemet. Det är helt enkelt alltför omfattande. Naturligtvis har samhället ett ansvar för att se till att alla medborgare har en grundtrygghet, men när det sociala skyddsnätet passerar den nivån minskar man människornas egna ansvar till den grad att de slutar bry sig. När den ekonomiska situationen för den enskilde människan till större grad bestäms av olika politiska beslut än de personen själv tar, då hamnar de senare på sparlåga.
Vilken blir slutsatsen? Jo, svenskarna behöver säkerligen utbildning i privatekonomi. Frågan är bara om approachen som britterna tagit och som Odell föreslår att vi också ska följa är rätt. Jag vet ärligt talat inte om den är det. Å ena sidan behövs mer medventenhet om dessa frågor - å andra sidan, om kampanjen inte utförs på rätt sätt så är det stor risk att det ses som att man skriver folk på näsan om vad de får/bör göra och inte, istället för att bidra till en större insikt om sin egen ekonomiska situation.
De personer som är noggranna och hanterar siffror väl är alltid eftertraktade inom föreningslivet. Den som klarar att sköta en bokföring på korrekt sätt kan ofta vara kassör i hälften av bygdens föreningar - eftersom det är så svårt att hitta någon som kan tillräckligt mycket för att klara av att föra en enkel kassabok.
Varför har det då blivit så här? Jag tror att en stor del av skulden ligger hos det svenska välfärdssystemet. Det är helt enkelt alltför omfattande. Naturligtvis har samhället ett ansvar för att se till att alla medborgare har en grundtrygghet, men när det sociala skyddsnätet passerar den nivån minskar man människornas egna ansvar till den grad att de slutar bry sig. När den ekonomiska situationen för den enskilde människan till större grad bestäms av olika politiska beslut än de personen själv tar, då hamnar de senare på sparlåga.
Vilken blir slutsatsen? Jo, svenskarna behöver säkerligen utbildning i privatekonomi. Frågan är bara om approachen som britterna tagit och som Odell föreslår att vi också ska följa är rätt. Jag vet ärligt talat inte om den är det. Å ena sidan behövs mer medventenhet om dessa frågor - å andra sidan, om kampanjen inte utförs på rätt sätt så är det stor risk att det ses som att man skriver folk på näsan om vad de får/bör göra och inte, istället för att bidra till en större insikt om sin egen ekonomiska situation.
Valborgsplaner
Mina valborgsplaner är fortfarande inte riktigt klara. Först var tanken att jag skulle åka till Göteborg och gå på FestU-kalas och hjälpa till och puffa med något lämpligt, stå i bar helst. Kalaset de ska ha imorgon kommer att vara det största på Chalmers någonsin (7 dansgolv, 12 barer, bollhav, bungy bounce, karaoke, Backyard Babies och säkert en hel del annat kul som jag inte fått med). Fast jag vet inte riktigt om det blir av. FestU har nämligen inte gett mig besked om jag får vara med och jobba med kalaset än, även om det var en vecka sen som jag skickade e-post till dem. De är väl antagligen stressade långt över alla gränser eller något. Biljetterna är sedan länge totalt slutsålda och priserna på svarta marknaden är inte av denna världen.
Jag får se om jag får fatt i dem imorgon. På sätt och vis kan det vara skönt att få en extra kväll och dag därefter ledigt också. Det tar ju ändå lite tid att åka tid ner till Göteborg från Stockholm. Annars var planen att jag den första maj skulle vara i Falkenberg för att diskutera alla förslag inför den kommande CUF-stämman med övriga halländska CUF-are. Får se hur det blir, för jag tycker inte det är lönt att åka ner bara för det. Jag håller kanske kontakten med övriga via telefon eller något...
Jag får se om jag får fatt i dem imorgon. På sätt och vis kan det vara skönt att få en extra kväll och dag därefter ledigt också. Det tar ju ändå lite tid att åka tid ner till Göteborg från Stockholm. Annars var planen att jag den första maj skulle vara i Falkenberg för att diskutera alla förslag inför den kommande CUF-stämman med övriga halländska CUF-are. Får se hur det blir, för jag tycker inte det är lönt att åka ner bara för det. Jag håller kanske kontakten med övriga via telefon eller något...
28 april 2007
LO:s chefsekonom gör en generalblunder när han resonerar runt a-kassan
Även om det gått ett tag sedan den var aktuell vill jag uppmärksamma den huvudledare i DN för en vecka sedan, som skrevs med anledning av en rapport om a-kassan som LO:s ekonomer släppt. Det är först nu jag har haft tid att läsa rapporten i sin helhet...
LO konstaterar i sin rapport att om vissa arbetssökande får en chans att söka arbete fritt, utan regler som fråntar den arbetssökande a-kassan om de tackar nej till ett erbjudet arbete, så skulle dessa arbetssökande kunna hitta ett bättre matchande jobb. Därmed skulle det löna sig - inte bara för den enskilde, utan även för samhället i stort, då skatteintäkterna snart skulle kompensera förlusterna från den utbetalade a-kassan. Med detta som motivering argumenterar LO för betydligt generösare a-kasseregler.
Problemet är bara att de gör ett generalfel i sin analys. En reform som den de föreslår blir inte på det stora hela lönsam, bara för att den är det för vissa individer. Man kan först bedöma om analysen är korrekt när man vet att de ökade kostnader för de arbetssökande som tror att de kommer att hitta ett bättre jobb än det de erbjudits, men ändå inte gör det, inte är större än de ökade intäkter som LO har räknat på. Att bedöma hur många personer detta handlar om har jag inte en susning om hur man ska göra. Rimligtvis inte heller LO, det är kanske därför de inte nämner den lilla detaljen i sin rapport.
Rapporten visar också på hur tydligt värderingarna i den svenska politiska världen skiljer sig från vänster till höger. De borgerliga partierna har alla gemensamt att man anser att det är den enskilde som har det övergripande ansvaret för att skapa ett liv som man trivs med, och sedan ska samhället se till att inte sabba för mycket utan bara gå in och stötta de som verkligen behöver hjälpen. Nu funkar det inte riktigt så idag - efter ett halvårs borgerlig regering är systemen i grunden fortfarande uppbyggda på samma sätt, och att göra de radikala förändringar av dem som egentligen skulle behövas har Alliansen av taktiska skäl inte vågat göra (vilket också är en korrekt strategi, annars hade det blivit ramaskri).
På vänstersidan vill man ge bidrag och understöd till alla och envar, oavsett om det behövs eller inte, och betala allt med skattepengar som man tidigare krävt in från samma personer. Resultatet blir en stor, tung, våt filt över alla som kan och vill ta ansvar för sina egna liv istället.
Tack till Nina och Annie för tipset.
LO konstaterar i sin rapport att om vissa arbetssökande får en chans att söka arbete fritt, utan regler som fråntar den arbetssökande a-kassan om de tackar nej till ett erbjudet arbete, så skulle dessa arbetssökande kunna hitta ett bättre matchande jobb. Därmed skulle det löna sig - inte bara för den enskilde, utan även för samhället i stort, då skatteintäkterna snart skulle kompensera förlusterna från den utbetalade a-kassan. Med detta som motivering argumenterar LO för betydligt generösare a-kasseregler.
Problemet är bara att de gör ett generalfel i sin analys. En reform som den de föreslår blir inte på det stora hela lönsam, bara för att den är det för vissa individer. Man kan först bedöma om analysen är korrekt när man vet att de ökade kostnader för de arbetssökande som tror att de kommer att hitta ett bättre jobb än det de erbjudits, men ändå inte gör det, inte är större än de ökade intäkter som LO har räknat på. Att bedöma hur många personer detta handlar om har jag inte en susning om hur man ska göra. Rimligtvis inte heller LO, det är kanske därför de inte nämner den lilla detaljen i sin rapport.
Rapporten visar också på hur tydligt värderingarna i den svenska politiska världen skiljer sig från vänster till höger. De borgerliga partierna har alla gemensamt att man anser att det är den enskilde som har det övergripande ansvaret för att skapa ett liv som man trivs med, och sedan ska samhället se till att inte sabba för mycket utan bara gå in och stötta de som verkligen behöver hjälpen. Nu funkar det inte riktigt så idag - efter ett halvårs borgerlig regering är systemen i grunden fortfarande uppbyggda på samma sätt, och att göra de radikala förändringar av dem som egentligen skulle behövas har Alliansen av taktiska skäl inte vågat göra (vilket också är en korrekt strategi, annars hade det blivit ramaskri).
På vänstersidan vill man ge bidrag och understöd till alla och envar, oavsett om det behövs eller inte, och betala allt med skattepengar som man tidigare krävt in från samma personer. Resultatet blir en stor, tung, våt filt över alla som kan och vill ta ansvar för sina egna liv istället.
Tack till Nina och Annie för tipset.
Läsvärt om en småföretagares lott i livet
Marcus Fridholm har alldeles nyss skrivit ett läsvärt blogginlägg om småföretagarnas lott i livet. Tydligare kan analysen knappast bli. Genomläsning rekommenderas!
25 april 2007
Datainspektionen granskar Byggnads avtal
Datainspektionen har fått in en anonym anmälan (nej, det var inte jag) om avtalet Byggnads tecknade igår, och ska därför granska om det är förenligt med personuppgiftslagen. Grunden till klagomålet är precis de invändningar jag hade igår. Det ska bli spännande att få läsa resultatet av en granskning av ärendet av någon mer insatt i juridik än mig själv - jag ser fram mot resultatet av granskningen!
24 april 2007
Får de verkligen göra så här?
Byggnads och Sveriges byggindustrier har kommit överens och strejkhotet är avvärjt. Alla är nöjda, som det verkar.
Men läs nyheterna lite noggrannare. Samtliga innehåller citatet:
Mycket intressant. Byggnads kräver alltså att få reda på personuppgifter (lönesumma) även för de som inte implicit givit sitt tillstånd till detta genom medlemskap. Vad är det nu personuppgiftslagen säger om hantering av personuppgifter?
Del a, b och e gäller tydligt inte. Inte heller c, d och f kan rimligtvis heller gälla. Visserligen är facket en instans som säger sig skydda arbetarna - men det är också en intresseorganisation. "Arbetare" är hos dem samma sak som medlemmar. Det är ett särintresse, inte ett allmänt intresse.
Kort sagt, som tips till de arbetare som stämde staten i Europadomstolen för att den inte upprätthöll den negativa föreningsfriheten i Sverige: om er arbetsgivare bestämmer sig för att rapportera er lön till Byggnads utan ert medgivande, så har ni möjlighet att se till att ordna ytterligare en smaskig rättegång med Byggnads inblandade...
Men läs nyheterna lite noggrannare. Samtliga innehåller citatet:
Byggnads har i avtalet drivit igenom en skyldighet för arbetsgivarna att skicka löneuppgifter till Byggnads, inte bara för sina egna medlemmar utan även för oorganiserade medarbetare och de som är medlemmar i andra fackföreningar.
Mycket intressant. Byggnads kräver alltså att få reda på personuppgifter (lönesumma) även för de som inte implicit givit sitt tillstånd till detta genom medlemskap. Vad är det nu personuppgiftslagen säger om hantering av personuppgifter?
10 § Personuppgifter får behandlas bara om den registrerade har
lämnat sitt samtycke till behandlingen eller om behandlingen är
nödvändig för att
a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller
åtgärder som den registrerade begärt skall kunna vidtas innan
ett avtal träffas,
b) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig
skyldighet,
c) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas,
d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras,
e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken
personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i
samband med myndighetsutövning, eller
f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den
personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till
vilken personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om
detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av
skydd mot kränkning av den personliga integriteten.
Del a, b och e gäller tydligt inte. Inte heller c, d och f kan rimligtvis heller gälla. Visserligen är facket en instans som säger sig skydda arbetarna - men det är också en intresseorganisation. "Arbetare" är hos dem samma sak som medlemmar. Det är ett särintresse, inte ett allmänt intresse.
Kort sagt, som tips till de arbetare som stämde staten i Europadomstolen för att den inte upprätthöll den negativa föreningsfriheten i Sverige: om er arbetsgivare bestämmer sig för att rapportera er lön till Byggnads utan ert medgivande, så har ni möjlighet att se till att ordna ytterligare en smaskig rättegång med Byggnads inblandade...
20 april 2007
Kremeringar inte ett hot mot klimatet
Alarmismen har slagit ner bland de australiensiska forskarna. Ja, det är säkert korrekt att det släpps ut ungefär 50 kg koldioxid vid en kremering. Saken är bara den att det är en totalt försumbar mängd i sammanhanget.
50 kg koldioxid motsvarar ungefär det koldioxidutsläpp som en normal familjebil släpper ut vid en resa på 25 mil, eller ungefär den sträcka en genomsnittlig bil rullar på en vecka.
En svensk släpper varje år i genomsnitt ut 6,6 ton koldioxid. Det tar alltså ungefär 56 timmar, knappt tre dygn, att släppa ut samma mängd koldioxid som släpps ut vid en kremering.
För en australiensare blir jämförelsen ännu värre. Eftersom utsläppen per capita är betydligt högre där än i Sverige, visar det sig att en australiensare en genomsnittlig dag i livet orsakar utsläpp av ungefär 53 kg koldioxid. Aningen mer än den dagen han eller hon är död och kremeras...
Kort sagt, det finns betydligt effektivare sätt att minska koldioxidutsläppen medan man lever än att skriva i sitt testamente att man inte vill bli kremerad.
50 kg koldioxid motsvarar ungefär det koldioxidutsläpp som en normal familjebil släpper ut vid en resa på 25 mil, eller ungefär den sträcka en genomsnittlig bil rullar på en vecka.
En svensk släpper varje år i genomsnitt ut 6,6 ton koldioxid. Det tar alltså ungefär 56 timmar, knappt tre dygn, att släppa ut samma mängd koldioxid som släpps ut vid en kremering.
För en australiensare blir jämförelsen ännu värre. Eftersom utsläppen per capita är betydligt högre där än i Sverige, visar det sig att en australiensare en genomsnittlig dag i livet orsakar utsläpp av ungefär 53 kg koldioxid. Aningen mer än den dagen han eller hon är död och kremeras...
Kort sagt, det finns betydligt effektivare sätt att minska koldioxidutsläppen medan man lever än att skriva i sitt testamente att man inte vill bli kremerad.
19 april 2007
Studier på helfart bara halv sysselsättning
Både DN och SvD rapporterar idag om den stora undersökningen bland studenter, Studentspegeln 2007. Det som var effektivast rubrikmaterial var att så många studenter inte upplever att studierna kräver att de arbetar ungefärligen 40 timmar i veckan, motsvarande en vanlig heltidsanställning, även om enkäten även innehåller mycket annan intressant statistik.
Detta är dock inte någon ny sanning. Det har länge varit allmänt känt bland Chalmersstudenter att matematikkurserna på universitetet ofta har ungefär samma innehåll - men är några poäng längre. Variationerna är mycket stora även mellan övriga utbildningar - det är allra flest av civilingenjörsstuderande och läkarstudenter som tycker att studierna kräver fullt engagemang, betydligt fler än bland de som studerar på andra utbildningar.
Att en enskild student klarar av sina studier som halvtidssysselsättning tycker jag inte är något större problem. Klarar man av kurskraven, är det upp till var och en vad man vill göra med övrig tid. Om det är ett extrajobb, fritidssysselsättningar eller en annan extrakurs har ingen större betydelse. Jag har själv på egen hand valt att läsa kurser utöver heltidsstudier två av mina studieår. Samtidigt insåg jag rätt ordentligt att läsa ungefär 10 poäng extra per termin är något som de flesta i alla fall inte borde kunna klara av att läsa ovanpå normal studietakt för civilingenjörsstudenter.
Därför är det också oroväckande att så många studenter klarar sig igenom utbildningen utan att lägga ner något större arbete på den. Antingen betyder det att de studenter som söker till utbildningarna har blivit exceptionellt mycket bättre, eller, vilket antagligen är troligare, särskilt om man beaktar utvecklingen av nyintagna civilingenjörsstuderandes matematikkunskaper, så har utbildningarnas krav på studenterna sänkts. Och det är inte bra - antingen är utbildningen så enkel att den borde kunna klaras av på kortare tid, eller så nås helt enkelt inte kvalitetskraven. Oavsett vilket av fallen som stämmer, så är det ett slöseri av tid, pengar och resurser såväl för studenten som samhället i stort.
Uppdatering: Även Hallandsposten skriver om undersökningen.
Detta är dock inte någon ny sanning. Det har länge varit allmänt känt bland Chalmersstudenter att matematikkurserna på universitetet ofta har ungefär samma innehåll - men är några poäng längre. Variationerna är mycket stora även mellan övriga utbildningar - det är allra flest av civilingenjörsstuderande och läkarstudenter som tycker att studierna kräver fullt engagemang, betydligt fler än bland de som studerar på andra utbildningar.
Att en enskild student klarar av sina studier som halvtidssysselsättning tycker jag inte är något större problem. Klarar man av kurskraven, är det upp till var och en vad man vill göra med övrig tid. Om det är ett extrajobb, fritidssysselsättningar eller en annan extrakurs har ingen större betydelse. Jag har själv på egen hand valt att läsa kurser utöver heltidsstudier två av mina studieår. Samtidigt insåg jag rätt ordentligt att läsa ungefär 10 poäng extra per termin är något som de flesta i alla fall inte borde kunna klara av att läsa ovanpå normal studietakt för civilingenjörsstudenter.
Därför är det också oroväckande att så många studenter klarar sig igenom utbildningen utan att lägga ner något större arbete på den. Antingen betyder det att de studenter som söker till utbildningarna har blivit exceptionellt mycket bättre, eller, vilket antagligen är troligare, särskilt om man beaktar utvecklingen av nyintagna civilingenjörsstuderandes matematikkunskaper, så har utbildningarnas krav på studenterna sänkts. Och det är inte bra - antingen är utbildningen så enkel att den borde kunna klaras av på kortare tid, eller så nås helt enkelt inte kvalitetskraven. Oavsett vilket av fallen som stämmer, så är det ett slöseri av tid, pengar och resurser såväl för studenten som samhället i stort.
Uppdatering: Även Hallandsposten skriver om undersökningen.
14 april 2007
Det duger inte, Ullenhag
Det duger inte, Erik Ullenhag. Visserligen vann du tveklöst debatten mot Jimmie Åkesson, men det har inte med saken att göra. Det var inte därför du valde att ta den. Det var för att minska stödet för Sverigedemokraterna som du valde att debattera mot dem. Och det misslyckades du med.
Det räcker inte bara att vinna mot Sverigedemokraterna om man väljer att debattera mot dem. Det gäller att formligen utklassa dem - om så bara var tjugonde tittare tyckte att Jimmie gjorde bäst ifrån sig av debattanterna, så har (sd) uppnått sitt mål - att öka röstetalet. De siktar ju inte alls på att ta regeringsmakten från Folkpartiet och alliansen - deras mål är att öka rösterna med någon procentandel och därmed överhuvudtaget ta sig in i riksdagen.
För att genomföra en debatt där man lyckas mot detta mål måste man vara välförberedd. Jag skulle vilja påstå att man måste vara mycket mer förberedd än i vanliga debatter, även om det tydligt märks att Jimmie Åkesson inte är världens bästa debattör. Det kommer nämligen fortfarande finnas de som går på hans argument - och det kommer finnas de som väljer att ta hans parti även om man lyckas för bra, eftersom partiet odlat bilden att de är en underdog som vågar säga det som andra inte vågar.
Inte heller Lars Adaktusson skötte sin roll som debattledare väl. Det märktes tydligt att han hade valt att behandla bägge företrädare olika. Att Jimmie granskades betydligt hårdare av honom innebär tyvärr att bilden av en underdog förstärks - det var mer av två parallella intervjuer - en välvillig med Erik och en kritisk med Jimmie. Det hade varit betydligt smartare av Lars att ge Erik Ullenhag tips om de mycket välgenomtänkta invändningar han hade - och Erik hade nog behövt det för att debatten skulle blivit bra.
Det räcker inte bara att vinna mot Sverigedemokraterna om man väljer att debattera mot dem. Det gäller att formligen utklassa dem - om så bara var tjugonde tittare tyckte att Jimmie gjorde bäst ifrån sig av debattanterna, så har (sd) uppnått sitt mål - att öka röstetalet. De siktar ju inte alls på att ta regeringsmakten från Folkpartiet och alliansen - deras mål är att öka rösterna med någon procentandel och därmed överhuvudtaget ta sig in i riksdagen.
För att genomföra en debatt där man lyckas mot detta mål måste man vara välförberedd. Jag skulle vilja påstå att man måste vara mycket mer förberedd än i vanliga debatter, även om det tydligt märks att Jimmie Åkesson inte är världens bästa debattör. Det kommer nämligen fortfarande finnas de som går på hans argument - och det kommer finnas de som väljer att ta hans parti även om man lyckas för bra, eftersom partiet odlat bilden att de är en underdog som vågar säga det som andra inte vågar.
Inte heller Lars Adaktusson skötte sin roll som debattledare väl. Det märktes tydligt att han hade valt att behandla bägge företrädare olika. Att Jimmie granskades betydligt hårdare av honom innebär tyvärr att bilden av en underdog förstärks - det var mer av två parallella intervjuer - en välvillig med Erik och en kritisk med Jimmie. Det hade varit betydligt smartare av Lars att ge Erik Ullenhag tips om de mycket välgenomtänkta invändningar han hade - och Erik hade nog behövt det för att debatten skulle blivit bra.
SSU återanvänder
Nästa vecka drar SSU igång en kampanj om hållbar utveckling. Naturligtvis föregår man med gott exempel och återanvänder en gammal CUF-kampanj (läs kommentarerna) från 1998...
11 april 2007
Ettårsjubileum
Idag har det gått ett år sedan jag startade den här bloggen. Därefter har det blivit ytterligare 135 inlägg (med detta), en del långa och utförliga, en del mycket korta.
Sedan den 17:e augusti förra året följer jag även med hjälp av Google Analytics besökarstatistiken för bloggen. Sedan dess har jag haft totalt drygt 4 000 besökare, från hela Sverige och därutöver nästan varje del av världen, nästan 50 länder.
Via Google Analytics kan man även se vad folk har sökt på för att hitta till min blogg. Ettan är, lite otippat, inte sökningar på mitt namn. Det är "partitest". Det var ganska många som hittade DN:s annorlunda partitest via min blogg...
Andra otippade topp-tio-noteringar är "härskartekniker", "laholms tidning" och "timbaland". Den som vill göra efterforskningar kan säkert hitta vilket inlägg som har varit ingång för respektive sökfras.
Vad som är ännu roligare, är att leta udda sökningar. Nedan fås ett axplock:
Vidare verkar det finnas ett antal önskemål om att jag ska differentiera bloggen till att även bli en matblogg:
Vad tycker ni läsare? Skulle ni uppskatta ett gott recept och matlagningstips någon gång som omväxling? Jag har ett antal favoriter att lägga upp...
Sedan den 17:e augusti förra året följer jag även med hjälp av Google Analytics besökarstatistiken för bloggen. Sedan dess har jag haft totalt drygt 4 000 besökare, från hela Sverige och därutöver nästan varje del av världen, nästan 50 länder.
Via Google Analytics kan man även se vad folk har sökt på för att hitta till min blogg. Ettan är, lite otippat, inte sökningar på mitt namn. Det är "partitest". Det var ganska många som hittade DN:s annorlunda partitest via min blogg...
Andra otippade topp-tio-noteringar är "härskartekniker", "laholms tidning" och "timbaland". Den som vill göra efterforskningar kan säkert hitta vilket inlägg som har varit ingång för respektive sökfras.
Vad som är ännu roligare, är att leta udda sökningar. Nedan fås ett axplock:
- +"käbbel"
- gräsmattor
- jag har brutit bäckenbenet
- hätsk
- linus torvalds blog
- teh
- vems hemsida kommer jag till nu?
- studentlägenheter i laholm
- pirates is teh shit
- kaxar
- fattat
Vidare verkar det finnas ett antal önskemål om att jag ska differentiera bloggen till att även bli en matblogg:
- spenatlasagne
- fläskfilé med currysås
- enkel spenatlasagne
- recept på fyra små rätter
- fläskfile i currysås
- små rätter recept
- smÅ rÄtter recept
- fyra små rätter + recept
Vad tycker ni läsare? Skulle ni uppskatta ett gott recept och matlagningstips någon gång som omväxling? Jag har ett antal favoriter att lägga upp...
10 april 2007
Toward autonomous automotives
För den som är lite mer intresserad av vad det egentligen är jag håller på med om dagarna på KTH finns ett referat av ett av de första papers som skrivits inom DySCAS-projektet att läsa hos IBM.
08 april 2007
Definitionen av ordet rättvisa
PJ Anders Linder tar upp ett intressant ämne i dagens ledare i Svenska Dagbladet. Det gäller om hur definitionen av ordet "rättvisa".
Den version av definitionen av ordet rättvisa som hittills normalt sett gällt i Sverige är "lika för alla". Det är dock absolut inte någon självklarhet att detta är vad som är en rimlig definition av ordet. Väljer man en helt annan synpunkt är det inte ett dugg rättvist - en precis lika rimlig definition av "rättvisa" är att var och en ska belönas efter hur mycket de bidrar till det gemensamma systemet. En tredje möjlig definition är "åt var och en efter behov" - där de som har större behov av samhällsresurser (exempelvis svårt sjuka) ska få en större del av dem.
Uppenbart är alla dessa definitioner av ordet rättvisa inkompatibla med varandra. Än värre är det att det inte bara är tre inkompatibla versioner, som man vid första anblicken antar, utan ännu fler än så (anledningen är att det även finns mer än en definition av "lika", "nyttigt bidrag" och "behov"). Sanningen ligger antagligen någonstans mittemellan alla dessa (och antagligen ytterligare några) tänkbara, rimliga definitioner av ordet rättvisa.
Ordet rättvisa har i själva verket länge varit ett socialdemokratiskt värdeord - ett ord som uttrycker betydligt mer än det egentligen innehåller, och därför ger ett betydligt bredare intryck än vad det egentligen innebär.
Av detta lär vi oss därmed en riktigt viktig sak: När socialdemokraterna påstår att deras politik är ett krav för ett rättvist samhälle, så är det inte sant. Det är ett krav för att samhället ska vara rättvist ur ett socialdemokratiskt perspektiv, men det kan inte innebära att samhället är rättvist - för det finns inte någon entydig definition av rättvisa. Det som är rättvist för den ena människan kan lika gärna orättvist för någon annan. Allt beror på vilken synvinkel man har...
Den version av definitionen av ordet rättvisa som hittills normalt sett gällt i Sverige är "lika för alla". Det är dock absolut inte någon självklarhet att detta är vad som är en rimlig definition av ordet. Väljer man en helt annan synpunkt är det inte ett dugg rättvist - en precis lika rimlig definition av "rättvisa" är att var och en ska belönas efter hur mycket de bidrar till det gemensamma systemet. En tredje möjlig definition är "åt var och en efter behov" - där de som har större behov av samhällsresurser (exempelvis svårt sjuka) ska få en större del av dem.
Uppenbart är alla dessa definitioner av ordet rättvisa inkompatibla med varandra. Än värre är det att det inte bara är tre inkompatibla versioner, som man vid första anblicken antar, utan ännu fler än så (anledningen är att det även finns mer än en definition av "lika", "nyttigt bidrag" och "behov"). Sanningen ligger antagligen någonstans mittemellan alla dessa (och antagligen ytterligare några) tänkbara, rimliga definitioner av ordet rättvisa.
Ordet rättvisa har i själva verket länge varit ett socialdemokratiskt värdeord - ett ord som uttrycker betydligt mer än det egentligen innehåller, och därför ger ett betydligt bredare intryck än vad det egentligen innebär.
Av detta lär vi oss därmed en riktigt viktig sak: När socialdemokraterna påstår att deras politik är ett krav för ett rättvist samhälle, så är det inte sant. Det är ett krav för att samhället ska vara rättvist ur ett socialdemokratiskt perspektiv, men det kan inte innebära att samhället är rättvist - för det finns inte någon entydig definition av rättvisa. Det som är rättvist för den ena människan kan lika gärna orättvist för någon annan. Allt beror på vilken synvinkel man har...
04 april 2007
Far och flyg
Tyvärr har bloggen fått gå lite på sparlåga de senaste bägge veckorna. Förrförra veckan var jag på projektmöte med DySCAS-projektet i Berlin, och när jag kom hem fick jag en stressig vecka som labbhandledare i digitalteknik för 2x30 teknologer om dagen. Allt avslutas med att den här veckan inleds med ett par dagar i Portugal, för deltagande på workshopen NeRES 2007 i den lilla staden Aveiro. Tolv intressanta presentationer blev det (eller ja - jag kanske hellre ska låta någon annan döma den jag höll själv). Den gemensamma tanken efteråt var att försöka omsätta det vi diskuterat i ett gemensamt paper, får se om de andra jag håller på att arbeta med hinner bli klara innan dess eller om det blir det första som jag skickar in.
I natt kom jag hur som helst till sist hem och imorgon är sista dagen på KTH innan jag beger mig hemåt på långfredagen. Tyvärr blir det flyg - SJ har fortfarande inte fattat att man inte får kunder om man är dubbelt så dyr som konkurrenterna... Efter lite välförtjänt vila under påskhelgen hoppas jag komma igen med nya analyser här på bloggen den kommande tiden.
I natt kom jag hur som helst till sist hem och imorgon är sista dagen på KTH innan jag beger mig hemåt på långfredagen. Tyvärr blir det flyg - SJ har fortfarande inte fattat att man inte får kunder om man är dubbelt så dyr som konkurrenterna... Efter lite välförtjänt vila under påskhelgen hoppas jag komma igen med nya analyser här på bloggen den kommande tiden.
22 mars 2007
Captus om moderat arbetsmarknadspolitik
Tankesmedjan Captus har häromdagen släppt en läsvärd rapport om omvälvningen av den moderata arbetsmarknadspolitiken. Klart läsvärda sidor för den som likt mig inte är fullt lika nöjd med dagens arbetsmarknad som moderaterna blivit. Rapporten hittade jag via Ilan Sadé, tack för tipset!
Etiketter
arbetsmarknadspolitik,
Captus,
Moderaterna,
politik
Återlanserad blogg
Johan Pettersson, medlem i CUF:s förbundsstyrelse och ordförande för internationella kommittén, har idag återlanserat sin blogg efter att den, tyvärr, varit huvudsakligen död det gångna året. Välkommen tillbaka och lycka till med nystarten av bloggandet!
19 mars 2007
DN missförstår skattesystemet
"Mer i pension än skatt om du jobbar vitt" utropar DN i rubrikerna i gårdagens tidning. De har jämfört hur stor avsättningen till pensionen med hur mycket skatt man betalar in, och konstaterat att den som tjänar mindre än 100 000 kr om året får mer i pensionsavsättning än vad man betalat in i skatt.
Vad de dock missat, är att inkomstskatten på intet sätt finansierar pensionerna. De betalas istället med arbetsgivaravgifterna - en skatt på ca 32% av din lönesumma som arbetsgivaren, och inte du, betalar. Har du tjänat 50 000 kr har du visserligen, precis som DN skriver, bara betalat in 4 565 kr i skatt, och fått 8 600 kr insatta på ditt pensionskonto. Ekvationen går ändå ihop för staten - pensionerna har ju betalats via de ca 16 000 kr som din arbetsgivare betalat in i arbetsgivaravgifter...
Vad de dock missat, är att inkomstskatten på intet sätt finansierar pensionerna. De betalas istället med arbetsgivaravgifterna - en skatt på ca 32% av din lönesumma som arbetsgivaren, och inte du, betalar. Har du tjänat 50 000 kr har du visserligen, precis som DN skriver, bara betalat in 4 565 kr i skatt, och fått 8 600 kr insatta på ditt pensionskonto. Ekvationen går ändå ihop för staten - pensionerna har ju betalats via de ca 16 000 kr som din arbetsgivare betalat in i arbetsgivaravgifter...
18 mars 2007
Mona har dåligt minne
Mona på tv i ett tal på extrakongressen nyss: "socialdemokraternas solidaritet har ju aldrig stannat vid nationsgränsen".
Hon tycks lida av väldigt kort minne.
Hon tycks lida av väldigt kort minne.
17 mars 2007
Övriga CUF-motioner
Nyss hemkommen från ett forskningsmöte i Berlin får jag reda på, via Anders Dahlberg, att man nu även kan läsa de övriga 100 motionerna som skickats in, de ligger upplagda hos CUF.
13 mars 2007
Nedmontera byråkratin
Är du företagare?
Är reglerna som gäller din rörelse för krångliga?
Vill du ändra dem?
Tipsa näringsdepartementet om vad det är du vill ändra!
Är reglerna som gäller din rörelse för krångliga?
Vill du ändra dem?
Tipsa näringsdepartementet om vad det är du vill ändra!
10 mars 2007
CUF-motion: Kommunala utjämningsmandat
Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om utjämningsmandat i kommunalval
Alla röster är idag inte lika mycket värda i våra svenska kommunalval. I stora kommuner, som delats in i flera valkretsar, uppvisas ibland riktigt lustiga effekter. I fjolårets kommunalval fick exempelvis vi i Centerpartiet 15205 röster och lyckades därmed återta ett mandat i kommunfullmäktige. Samtidigt fick Kristdemokraterna 3702 röster mer. Trots den lilla skillnaden fick (kd) inte bara ett, utan två mandat mer än Centerpartiet, och fick alltså "betala" betydligt färre röster per stol i fullmäktige. Övriga partier fick relativt till röstetal sett ännu fler röster. Anledningen till denna konstiga effekt är att Stockholm är uppdelat i sex valkretsar. De röster som inte räcker till ett mandat i en enstaka valkrets kunde lika gärna varit bortkastade - vilket centerpartisterna i Stockholm råkade ut för.
Oavsett om det är Centerpartiet eller ett annat parti som drabbas är detta ett demokratiskt problem. Det har dessutom en utmärkt lösning - som tillämpas på riksnivå. Vid riksdagsval fördelas ett antal utjämningsmandat efter att samtilga ordinarie mandat delats ut, för att se till att riksdagens sammansättning motsvarar röstetalet oavsett dess fördelning över landet.
Med ovanstående motivering yrkar jag:
att CUF arbetar för att det ska införas utjämningsmandat vid kommunalval i kommuner med mer än en valkrets.
Solna 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
Om utjämningsmandat i kommunalval
Alla röster är idag inte lika mycket värda i våra svenska kommunalval. I stora kommuner, som delats in i flera valkretsar, uppvisas ibland riktigt lustiga effekter. I fjolårets kommunalval fick exempelvis vi i Centerpartiet 15205 röster och lyckades därmed återta ett mandat i kommunfullmäktige. Samtidigt fick Kristdemokraterna 3702 röster mer. Trots den lilla skillnaden fick (kd) inte bara ett, utan två mandat mer än Centerpartiet, och fick alltså "betala" betydligt färre röster per stol i fullmäktige. Övriga partier fick relativt till röstetal sett ännu fler röster. Anledningen till denna konstiga effekt är att Stockholm är uppdelat i sex valkretsar. De röster som inte räcker till ett mandat i en enstaka valkrets kunde lika gärna varit bortkastade - vilket centerpartisterna i Stockholm råkade ut för.
Oavsett om det är Centerpartiet eller ett annat parti som drabbas är detta ett demokratiskt problem. Det har dessutom en utmärkt lösning - som tillämpas på riksnivå. Vid riksdagsval fördelas ett antal utjämningsmandat efter att samtilga ordinarie mandat delats ut, för att se till att riksdagens sammansättning motsvarar röstetalet oavsett dess fördelning över landet.
Med ovanstående motivering yrkar jag:
att CUF arbetar för att det ska införas utjämningsmandat vid kommunalval i kommuner med mer än en valkrets.
Solna 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
CUF-motion: Upphovsrätt
Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om upphovsrätt
Upphovsrätt har de senaste åren intensivt debatterats både i Sverige och utomlands. Kortfattat har upphovsrätten två syften - dels att ge upphovsmannen ensamrätt att under en begränsad tid distribuera, och därmed ha chansen att tjäna pengar på sitt verk, dels den ideella upphovsrätten som inte är tidsbegränsad och skyddar upphovsmannens rätt att erkännnas som upphovsman, exempelvis vid plagiat.
Den tidsrymd som upphovsmannen har ensamrätt till distributionen av sitt verk har flera gånger under hela 1900-talet förlängts - detta trots att modern teknik för både publicering och marknadsföring kraftigt förenklat situationen för upphovsmannen. Den ekonomiska upphovsrättstiden omfattar för närvarande upphovsmannens liv, plus därefter ytterligare 70 år.
Slutligen innebär dagens upphovsrättsbestämmelser dessutom att en s.k. privatkopieringsavgift (tidigare kallad kassettavgift) tas ut på alla inspelningsbara lagringsmedia, såväl analoga som digitala. Exempelvis är avgiften på en CDR-skiva en krona, på en DVDR 3,25 kr. Intäkterna från denna avgift går direkt till den privata intresseorganisationen Copyswede. Denna är inte heltäckande, utan organiserar endast de upphovsrättsinnehavare som är anslutna till STIM eller någon annan organisation som hanterar upphovsrättsfrågor å sina medlemmars vägnar. Fördelningen av pengarna som CopySwede gör kan inte bli annat än orättvis - det saknas på naturliga grunder statistik om vad inspelningsbara lagringsmedia används till. Frånsett att många av dem förmodligen används till helt annat än legitim privatkopiering (otippat är förmodligen olaglig piratkopiering ett stort användningsområde), så är det helt omöjligt att spåra användningen.
Därför yrkar vi på
att CUF verkar för att den ekonomiska delen av upphovsrätten ses över i syfte att minska upphovsrättstiden markant.
att privatkopieringsersättningen avskaffas.
Solna och Vellinge 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
Erik Hultgren, Södra Skytts CUF
Om upphovsrätt
Upphovsrätt har de senaste åren intensivt debatterats både i Sverige och utomlands. Kortfattat har upphovsrätten två syften - dels att ge upphovsmannen ensamrätt att under en begränsad tid distribuera, och därmed ha chansen att tjäna pengar på sitt verk, dels den ideella upphovsrätten som inte är tidsbegränsad och skyddar upphovsmannens rätt att erkännnas som upphovsman, exempelvis vid plagiat.
Den tidsrymd som upphovsmannen har ensamrätt till distributionen av sitt verk har flera gånger under hela 1900-talet förlängts - detta trots att modern teknik för både publicering och marknadsföring kraftigt förenklat situationen för upphovsmannen. Den ekonomiska upphovsrättstiden omfattar för närvarande upphovsmannens liv, plus därefter ytterligare 70 år.
Slutligen innebär dagens upphovsrättsbestämmelser dessutom att en s.k. privatkopieringsavgift (tidigare kallad kassettavgift) tas ut på alla inspelningsbara lagringsmedia, såväl analoga som digitala. Exempelvis är avgiften på en CDR-skiva en krona, på en DVDR 3,25 kr. Intäkterna från denna avgift går direkt till den privata intresseorganisationen Copyswede. Denna är inte heltäckande, utan organiserar endast de upphovsrättsinnehavare som är anslutna till STIM eller någon annan organisation som hanterar upphovsrättsfrågor å sina medlemmars vägnar. Fördelningen av pengarna som CopySwede gör kan inte bli annat än orättvis - det saknas på naturliga grunder statistik om vad inspelningsbara lagringsmedia används till. Frånsett att många av dem förmodligen används till helt annat än legitim privatkopiering (otippat är förmodligen olaglig piratkopiering ett stort användningsområde), så är det helt omöjligt att spåra användningen.
Därför yrkar vi på
att CUF verkar för att den ekonomiska delen av upphovsrätten ses över i syfte att minska upphovsrättstiden markant.
att privatkopieringsersättningen avskaffas.
Solna och Vellinge 070310
Magnus Persson, CUF i Edenberga
Erik Hultgren, Södra Skytts CUF
CUF-motion: Arbetsgivaravgifter
Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om arbetsgivaravgifternas avskaffande
Den svenska staten dubbelbeskattar idag lönearbete. Den lön som betalas ut på lönekontot i slutet av månaden har beskattats inte bara en gång, utan två. Dels betalar du inkomstskatt på pengarna, dels betalar din arbetsgivare dessförinnan cirka 30% av din lön i arbetsgivaravgift.
Rent principiellt finns det invändningar mot att lägga skatt på samma skattebas två gånger. Genom att lägga skatt på skatten skapar man onödigt mycket byråkrati och annat krångel. Eftersom det dessutom endast är arbetsgivare och företagare som är insatta i vilka de egentliga kostnaderna för att anställa en person är, så är inte nivåerna på de svenska skatterna synliga för medborgarna.
Att slopa systemet med dubbelbeskattning på lönearbete genom att avskaffa arbetsgivaravgifterna skulle ge flera fördelar.
För företag skulle byråkratin runt skattedeklarationer och bokföring minskas, eftersom en löneutbetalning innebär betydligt färre uppgifter som behöver lämnas in till skattemyndigheten. Detta underlättar företagande. Ännu mer underlättar det för privatpersoner att bli arbetsgivare - i praktiken krävs det idag att man har en personalavdelning att delegera ansvaret för en anställning till om man ska veta att man följer alla lagar och förordningar om anställningar. Genom denna förenkling får vi dessutom ett mycket tydligare skattesystem utan otaliga undantag - vilket förenklar administrationen av det och minskar byråkratin.
En avskaffad arbetsgivaravgift skulle även öka transparensen i skattesystemet - det skulle bli mycket tydligare än idag hur stor del av företagens lönekostnader som faktiskt går direkt till staten.
Vidare skulle förändringen i skattesystemet drastiskt minska skillnaderna som finns mellan att ha A- och F-skatt. De kvarstående skillnaderna blir bokföringsskyldighet och momsredovisningsskyldighet. Mindre skillnader mellan beskattning av löntagare och egenföretagare innebär att tröskeln till att starta eget blir mindre.
Förslaget skulle även minska företagares incitament till att anställa folk svart. Det är inte ovanligt att det förekommer att ungdomar som inte hittar annat arbete tvingas in i svartarbete av den enkla anledningen att det inte går att hitta andra jobb. Med en avskaffad arbetsgivaravgift skulle det finnas färre anledningar för företagare att anställa svart - om arbetsgivaravgiften inte finns, faller anledningen att försöka gå runt den bort.
Ett liknande system används redan idag i Danmark. Där är det arbetstagarna, inte arbetsgivarna, som är ansvariga för inbetalning av arbetsgivaravgifterna på 8% av lönen. Arbetsgivaravgift betalas endast på utbetald lön och inte exempelvis arbetslöshetsersättning. Precis som med vanlig skatt så sköts inbetalningen av arbetsgivaravgifterna genom avdrag på lönen.
Med ovanstående motivering föreslår vi därför
att arbetsgivaravgifterna i Sverige på sikt successivt avskaffas
att pensioner, sjukförsäkring och övriga ersättningar som idag finansieras genom arbetsgivaravgifterna istället finansieras genom löneskatt.
att den totala beskattningen på lönearbete i samband med reformen ska sänkas ordentligt.
Solna och Ränneslöv 070310
Magnus Persson och Martin Lönnstam, CUF i Edenberga
Om arbetsgivaravgifternas avskaffande
Den svenska staten dubbelbeskattar idag lönearbete. Den lön som betalas ut på lönekontot i slutet av månaden har beskattats inte bara en gång, utan två. Dels betalar du inkomstskatt på pengarna, dels betalar din arbetsgivare dessförinnan cirka 30% av din lön i arbetsgivaravgift.
Rent principiellt finns det invändningar mot att lägga skatt på samma skattebas två gånger. Genom att lägga skatt på skatten skapar man onödigt mycket byråkrati och annat krångel. Eftersom det dessutom endast är arbetsgivare och företagare som är insatta i vilka de egentliga kostnaderna för att anställa en person är, så är inte nivåerna på de svenska skatterna synliga för medborgarna.
Att slopa systemet med dubbelbeskattning på lönearbete genom att avskaffa arbetsgivaravgifterna skulle ge flera fördelar.
För företag skulle byråkratin runt skattedeklarationer och bokföring minskas, eftersom en löneutbetalning innebär betydligt färre uppgifter som behöver lämnas in till skattemyndigheten. Detta underlättar företagande. Ännu mer underlättar det för privatpersoner att bli arbetsgivare - i praktiken krävs det idag att man har en personalavdelning att delegera ansvaret för en anställning till om man ska veta att man följer alla lagar och förordningar om anställningar. Genom denna förenkling får vi dessutom ett mycket tydligare skattesystem utan otaliga undantag - vilket förenklar administrationen av det och minskar byråkratin.
En avskaffad arbetsgivaravgift skulle även öka transparensen i skattesystemet - det skulle bli mycket tydligare än idag hur stor del av företagens lönekostnader som faktiskt går direkt till staten.
Vidare skulle förändringen i skattesystemet drastiskt minska skillnaderna som finns mellan att ha A- och F-skatt. De kvarstående skillnaderna blir bokföringsskyldighet och momsredovisningsskyldighet. Mindre skillnader mellan beskattning av löntagare och egenföretagare innebär att tröskeln till att starta eget blir mindre.
Förslaget skulle även minska företagares incitament till att anställa folk svart. Det är inte ovanligt att det förekommer att ungdomar som inte hittar annat arbete tvingas in i svartarbete av den enkla anledningen att det inte går att hitta andra jobb. Med en avskaffad arbetsgivaravgift skulle det finnas färre anledningar för företagare att anställa svart - om arbetsgivaravgiften inte finns, faller anledningen att försöka gå runt den bort.
Ett liknande system används redan idag i Danmark. Där är det arbetstagarna, inte arbetsgivarna, som är ansvariga för inbetalning av arbetsgivaravgifterna på 8% av lönen. Arbetsgivaravgift betalas endast på utbetald lön och inte exempelvis arbetslöshetsersättning. Precis som med vanlig skatt så sköts inbetalningen av arbetsgivaravgifterna genom avdrag på lönen.
Med ovanstående motivering föreslår vi därför
att arbetsgivaravgifterna i Sverige på sikt successivt avskaffas
att pensioner, sjukförsäkring och övriga ersättningar som idag finansieras genom arbetsgivaravgifterna istället finansieras genom löneskatt.
att den totala beskattningen på lönearbete i samband med reformen ska sänkas ordentligt.
Solna och Ränneslöv 070310
Magnus Persson och Martin Lönnstam, CUF i Edenberga
FRA-förslaget kontra grundlagen
Nu har nyheten om FRA-förslaget även nått Slashdot. En av kommentarerna ger mig en ny infallsvinkel på förslaget:
Citatet har hämtats ur andra kapitlet i Regeringsformen, med den storstilade titeln "Grundläggande fri- och rättigheter". Fetstilen är mitt tillägg.
För mig är det uppenbart att datatrafik kan räknas som "annat förtroligt meddelande" i alla fall i vissa fall, så vid en första anblick verkar saken vara solklar - FRA-förslaget är inte förenligt med grundlagen.
Så enkelt är det dock inte. Det finns undantag till regeln i samma kapitel av regeringsformen:
Den stora frågan är alltså - är ändamålet för avlyssningen förenligt med ett demokratiskt samhälle? Om svaret är ja, är förslaget overkill? Är det verkligen nödvändigt att övervaka all internettrafik som passerar Sveriges gränser för att kunna hindra terrorism och andra yttre hot? Jag ställer mig ytterst tveksam till detta, men Lagrådet verkar inte se några större problem.
6 § Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 §§. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Lag (1976:871).
Citatet har hämtats ur andra kapitlet i Regeringsformen, med den storstilade titeln "Grundläggande fri- och rättigheter". Fetstilen är mitt tillägg.
För mig är det uppenbart att datatrafik kan räknas som "annat förtroligt meddelande" i alla fall i vissa fall, så vid en första anblick verkar saken vara solklar - FRA-förslaget är inte förenligt med grundlagen.
Så enkelt är det dock inte. Det finns undantag till regeln i samma kapitel av regeringsformen:
12 § De fri- och rättigheter som avses i 1 § 1-5 samt i 6 och 8 §§ och i 11 § andra stycket får, i den utsträckning som 13-16 §§ medgiver, begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får de begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 7 § första stycket 7 och 10 §. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 14 § första stycket andra meningen.
Begränsning som avses i första stycket får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och ej heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsning får ej göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning.
Förslag till lag som avses i första stycket eller till lag om ändring eller upphävande av sådan lag skall, om det ej förkastas av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Utan hinder härav kan riksdagen antaga förslaget, om minst fem sjättedelar av de röstande förenar sig om beslutet.
Tredje stycket gäller icke förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller ej heller förslag till lag som enbart angår
1. förbud att röja sådant, som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är påkallat av hänsyn till intresse som angives i 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen,
2. husrannsakan eller liknande intrång eller
3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning.
Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens vidkommande huruvida tredje stycket är tillämpligt i fråga om visst lagförslag. Lag (1988:1443).
Den stora frågan är alltså - är ändamålet för avlyssningen förenligt med ett demokratiskt samhälle? Om svaret är ja, är förslaget overkill? Är det verkligen nödvändigt att övervaka all internettrafik som passerar Sveriges gränser för att kunna hindra terrorism och andra yttre hot? Jag ställer mig ytterst tveksam till detta, men Lagrådet verkar inte se några större problem.
Vältänkt av Björn Rosengren
Socialdemokraten Björn Rosengren, fadern bakom utförsäljningen av Telia, skriver idag på DN Debatt om misstaget i samband med utförsäljningen av Telia. Misstaget är att man inte valde att dela företaget i en nätdel och en tjänstedel innan försäljningen.
Att Telia i praktiken har monopol på accessnätet har fått flera lustiga effekter, främst för ADSL-marknaden. Trots att varenda liten håla i Laholms kommun har anslutning till stadsnätet, saknas fortfarande den möjligheten om man bor området runt Trädgårdsstaden i centrala Laholm...
Anledningen? Telia säger att det är slut på rackutrymmet i stationen är slut. För att råda bot på problemet har Laholmshem inrett en extra skrubb precis bredvid telefonstationsskrubben. Som Telia inte vill placera ens stadsnätets utrustning i.
Liknande problem har uppstått för dem som valt att endast ha ADSL-uppkoppling utan telefonabbonemang, för att exempelvis köra IP-telefoni. Kostnadsskillnaden är minimal, länge var det till och med ett absolut krav att ha ett telefonabbonemang.
Nej, Björn har rätt. Infrastruktur bör vara gemensamt ägt. Den fria marknaden fungerar inte om man har en situation där den som är först till kvarn i praktiken får monopol, inte för att man är bäst, utan för att man då kan hindra andra från att konkurrera.
Att Telia i praktiken har monopol på accessnätet har fått flera lustiga effekter, främst för ADSL-marknaden. Trots att varenda liten håla i Laholms kommun har anslutning till stadsnätet, saknas fortfarande den möjligheten om man bor området runt Trädgårdsstaden i centrala Laholm...
Anledningen? Telia säger att det är slut på rackutrymmet i stationen är slut. För att råda bot på problemet har Laholmshem inrett en extra skrubb precis bredvid telefonstationsskrubben. Som Telia inte vill placera ens stadsnätets utrustning i.
Liknande problem har uppstått för dem som valt att endast ha ADSL-uppkoppling utan telefonabbonemang, för att exempelvis köra IP-telefoni. Kostnadsskillnaden är minimal, länge var det till och med ett absolut krav att ha ett telefonabbonemang.
Nej, Björn har rätt. Infrastruktur bör vara gemensamt ägt. Den fria marknaden fungerar inte om man har en situation där den som är först till kvarn i praktiken får monopol, inte för att man är bäst, utan för att man då kan hindra andra från att konkurrera.
Etiketter
ADSL,
Björn Rosengren,
privatisering,
telefonnätet,
Telia
08 mars 2007
Mikael Odenberg pratar nyspråk
Mikael Odenberg inledde anförandet om FRA-förslaget med orden "i dag tar vi ett viktigt steg för att förbättra den enskildes personliga integritet".
Mikael Odenberg har uppenbarligen en totalt motstående uppfattning mot mig vad de två små orden "personlig integritet" innebär. För mig kan min personliga integritet omöjligen stärkas genom att man väljer att övervaka den kommunikation jag deltar i. Det borde inte vara något tvivel om att FRA-förslaget inskränker den personliga integriteten, och alltså borde jag istället få höra vilka anledningar man har sett som gör att man tycker att sådana inskränkningar ändå är acceptabla (för jag förstår att sådana avvägningar ibland ändå behöver göras). Fast det känner jag på mig att jag inte kommer få reda på, med tanke på hur förslaget introducerades idag.
Under tiden: Skriv på namninsamlingen mot förslaget här.
Mikael Odenberg har uppenbarligen en totalt motstående uppfattning mot mig vad de två små orden "personlig integritet" innebär. För mig kan min personliga integritet omöjligen stärkas genom att man väljer att övervaka den kommunikation jag deltar i. Det borde inte vara något tvivel om att FRA-förslaget inskränker den personliga integriteten, och alltså borde jag istället få höra vilka anledningar man har sett som gör att man tycker att sådana inskränkningar ändå är acceptabla (för jag förstår att sådana avvägningar ibland ändå behöver göras). Fast det känner jag på mig att jag inte kommer få reda på, med tanke på hur förslaget introducerades idag.
Under tiden: Skriv på namninsamlingen mot förslaget här.
Etiketter
Mikael Odenberg,
namninsamling,
personlig integritet,
politik,
övervakning
05 mars 2007
IP-telefoni
I morse tröttnade jag på att inte ha någon vanlig telefon som inte använder mobilnätet. Jag bestämde mig för att beställa IP-telefoni, så att jag slipper ha dubbla abbonemang beroende på om jag är hemma eller hemhemma. Antingen har jag trätt in i den nya åldern eftersom jag valt IP-telefoni, eller så har jag trätt in i en äldre, med tanke på att jag överhuvudtaget skaffat fast telefoni...
01 mars 2007
Nomineringar till CUF:s förbundsstyrelse
Fredrick Federley avgår som ordförande för CUF. Magnus Andersson och Marie Wickberg är huvudkandidaterna till posten.
Det finns flera andra kandidater till FS, hallänningarna är Josefine Isaksson som förra året satt tillsammans med mig i Politiska Sektionen, samt Per Johansson, som under våren slutar som ombudsman för CUF i Halland. Här kan du läsa mer om övriga kandiderande.
Uppdatering 070303: igår meddelades att även Johan Pettersson kandiderar.
Det finns flera andra kandidater till FS, hallänningarna är Josefine Isaksson som förra året satt tillsammans med mig i Politiska Sektionen, samt Per Johansson, som under våren slutar som ombudsman för CUF i Halland. Här kan du läsa mer om övriga kandiderande.
Uppdatering 070303: igår meddelades att även Johan Pettersson kandiderar.
28 februari 2007
Hjärndöd marknadsföring av gymnasieskolor
Det har på senare år blivit allt populärare att ge gymnasieelever en bärbar dator då de börjar. Nu har förslaget även hittat till lilla Laholm.
Anledningen som ges till förslaget är att det skulle locka fler elever att söka till Osbecksgymnasiet, vilket skulle kompensera för kostnaden att skaffa datorerna. Samtidigt är det en väldigt förenklad analys som görs - att tro att endast inköpspriset avgör kostnaden för datorerna är naivt. I de flesta undersökningar som görs över livstidskostnader för datorsystem är den dominerande delen av kostnaden drift och underhåll.
Just drift och underhåll skulle i en miljö bestående av nästan uteslutande bärbara datorer administrerade av "klåfingriga" studenter vara mer eller mindre omöjligt (jag minns själv hur vi använde åtminstone hälften av tiden vi använde labbdatorerna i skolan till mIRC, Quake 2 och diverse andra spel som vi installerat själva efter att gå runt säkerhetsspärrarna). Risken är stor att datorerna översvämmas av virus, trojaner och annan skadlig programvara. Om man förutsätter att eleverna ska använda datorerna i undervisningen måste rimligtvis skolan tillhandahålla datorservice som säkerställer att datorerna fungerar korrekt. Sådant arbete är inte gratis, vilket den föreslagna budgeten verkar förutsätta (5000 kr, exklusive moms, räcker bara nätt och jämnt till inköpspriset för de allra enklaste bärbara datorerna på marknaden).
Skulle man mot förmodan välja att inte använda de utdelade datorerna i skolarbetet - då är i mina ögon datorn närmast att betrakta som en muta, och därmed är det helt förkastligt att dela ut dem.
Man kan också luras att tro att skolan genom att ge varje elev en bärbar dator skulle spara in pengar på datorsalar och liknande. Till en viss del kan det nog stämma, men samtidigt anpassas många av dessa labbsalar särskilt med speciell programvara (CAD, CAM, utvecklingsmiljöer, osv). Det är inte säkert att licensvillkoren för denna programvara tillåter eller ens gör det möjligt att ha en driftmiljö endast bestående av bärbara datorer, utan att man fortfarande måste ha datorsalar för specialändamål.
Nä, sammanfattningsvis är fördelarna ur utbildningssynpunkt med att ge varje elev en bärbar dator minimala. Den enda större fördel jag kan se är att även elever utan tillgång till persondator hemma får större möjligheter att arbeta med skolarbete som uppsatsskrivning även kvällstid. Alla andra fördelar kan lika gärna fås genom att ha generöst med datorsalar, som även är tillgängliga utanför lektionstid för arbete på egen hand.
Jag vet helt enkelt inte vad jag ska vara mest upprörd över - att gymnasierna väljer att marknadsföra sig på detta sätt, eller att så många niondeklassare går på det...
Anledningen som ges till förslaget är att det skulle locka fler elever att söka till Osbecksgymnasiet, vilket skulle kompensera för kostnaden att skaffa datorerna. Samtidigt är det en väldigt förenklad analys som görs - att tro att endast inköpspriset avgör kostnaden för datorerna är naivt. I de flesta undersökningar som görs över livstidskostnader för datorsystem är den dominerande delen av kostnaden drift och underhåll.
Just drift och underhåll skulle i en miljö bestående av nästan uteslutande bärbara datorer administrerade av "klåfingriga" studenter vara mer eller mindre omöjligt (jag minns själv hur vi använde åtminstone hälften av tiden vi använde labbdatorerna i skolan till mIRC, Quake 2 och diverse andra spel som vi installerat själva efter att gå runt säkerhetsspärrarna). Risken är stor att datorerna översvämmas av virus, trojaner och annan skadlig programvara. Om man förutsätter att eleverna ska använda datorerna i undervisningen måste rimligtvis skolan tillhandahålla datorservice som säkerställer att datorerna fungerar korrekt. Sådant arbete är inte gratis, vilket den föreslagna budgeten verkar förutsätta (5000 kr, exklusive moms, räcker bara nätt och jämnt till inköpspriset för de allra enklaste bärbara datorerna på marknaden).
Skulle man mot förmodan välja att inte använda de utdelade datorerna i skolarbetet - då är i mina ögon datorn närmast att betrakta som en muta, och därmed är det helt förkastligt att dela ut dem.
Man kan också luras att tro att skolan genom att ge varje elev en bärbar dator skulle spara in pengar på datorsalar och liknande. Till en viss del kan det nog stämma, men samtidigt anpassas många av dessa labbsalar särskilt med speciell programvara (CAD, CAM, utvecklingsmiljöer, osv). Det är inte säkert att licensvillkoren för denna programvara tillåter eller ens gör det möjligt att ha en driftmiljö endast bestående av bärbara datorer, utan att man fortfarande måste ha datorsalar för specialändamål.
Nä, sammanfattningsvis är fördelarna ur utbildningssynpunkt med att ge varje elev en bärbar dator minimala. Den enda större fördel jag kan se är att även elever utan tillgång till persondator hemma får större möjligheter att arbeta med skolarbete som uppsatsskrivning även kvällstid. Alla andra fördelar kan lika gärna fås genom att ha generöst med datorsalar, som även är tillgängliga utanför lektionstid för arbete på egen hand.
Jag vet helt enkelt inte vad jag ska vara mest upprörd över - att gymnasierna väljer att marknadsföra sig på detta sätt, eller att så många niondeklassare går på det...
26 februari 2007
Alternativ antagning till Chalmers
Chalmers väljer att införa antagningsprov till utbildningsprogrammen i Teknisk Fysik och Arkitektur, två av de program där betygssnittshetsen varit som störst. Med ett nytt antagningsprov med på matematik och fysik fokuserar man på just de kunskaper som är nödvändiga för att klara en teknisk utbildning. Samtidigt vore det inte bra om fler högskolor väljer att göra sin intagning på ett liknande sätt utan att det standardiseras. För det första har Chalmers valt att genomföra provet endast på fyra ställen - förutom i Göteborg även i Lund, Stockholm och Luleå. För den som inte bor i närheten av någon av de städerna är det inte alltid i praktiken realistiskt att åka till dem för att genomföra ett prov.
Om fler stora högskolor skulle välja att genomföra liknande antagningar, utan någon form av samordning, skulle systemet haverera. Det är inte ovanligt att man söker utbildningar på mer än ett lärosäte. Ett scenario där man behöver skriva ett dussin antagningsprov är inte särskilt realistiskt.
Det som är så synd är att mycket av det som provet testar mycket väl även skulle kunna nås med ett modifierat högskoleprov - ett differentierat sådant, med fler delar än dagens högskoleprov. Genom att vikta de olika delarna av högskoleprovet olika tungt beroende på vilken utbildning man söker, och ibland kanske till och med utelämna någon, skulle man få ett antagningsprov mycket bättre lämpat än dagens högskoleprov.
Mer praktisk information om testet finns här.
Om fler stora högskolor skulle välja att genomföra liknande antagningar, utan någon form av samordning, skulle systemet haverera. Det är inte ovanligt att man söker utbildningar på mer än ett lärosäte. Ett scenario där man behöver skriva ett dussin antagningsprov är inte särskilt realistiskt.
Det som är så synd är att mycket av det som provet testar mycket väl även skulle kunna nås med ett modifierat högskoleprov - ett differentierat sådant, med fler delar än dagens högskoleprov. Genom att vikta de olika delarna av högskoleprovet olika tungt beroende på vilken utbildning man söker, och ibland kanske till och med utelämna någon, skulle man få ett antagningsprov mycket bättre lämpat än dagens högskoleprov.
Mer praktisk information om testet finns här.
25 februari 2007
Logiskt felslut i debattartikel i DN
Socialförsäkringsutredningens utredare Anna Hedborg och Pathric Hägglund skriver på DN Debatt om problemen som klyftan mellan arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen.
Bland annat berättar de om problemet att de som är såväl arbetslösa som sjuka "fastnar" i sjukförsäkringen, bland annat eftersom ersättningsnivåerna (främst ersättningstaket) är betydligt högre än för a-kassan. Även om man skulle kunna jobba, skulle man inte kunna jobba med det man gjort tidigare utan måste omskolas för att kunna vara en del av arbetsmarknaden. Deras lösning på problemet är att höja a-kassan, eftersom det skulle minska de ekonomiska förändringarna vid en övergång.
Det betyder dock även att de drastiskt förenklat problemet - det är inte bara skillnaden som är problemet. Det faktum att a-kassa och sjukförsäkring hanteras av drastiskt olika myndigheter bidrar också starkt. Centerpartiet har redan tidigare föreslagits att de båda trygghetssystemen ska hanteras av samma myndighet. Det vore ett stort kliv på vägen mot ett socialt skyddsnät byggt på grundtrygghet istället för ett lapptäcke av olika punktåtgärder. Det finns faktiskt också personer som varken platsar i a-kassan eller sjukförsäkringen. En bonus vore att även detta problem försvinner...
Faktum är att arbetsduglighet är en ytterst subjektiv fråga. Det är ganska få handikapp eller skador som helt hindrar allt arbete. Som exempel har Stephen Hawking ingen som helst förmåga att utföra fysiskt arbete. Trots det har han ett prestigefyllt, högavlönat jobb.
De som på grund av arbetsskada, sjukdom eller liknande borde alltså inte reflexmässigt ges ersättning och skickas hem. De borde få tillgång till rehabilitering och/eller omskolning med målet att kunna komma tillbaka till arbete, om än inte samma som de hade innan.
Ytterligare en tankegång är om det verkligen alltid är rimligt att basera bidrag och ersättningar efter inkomstbortfallsprincipen - det vill säga att bidraget blir högre ju mer man tidigare tjänat. Vilken är rimligheten i detta? Varför ska alla vara jämlika, men några mer jämlika än andra? Det borde rimligtvis inte vara flera gånger billigare att leva för den som tidigare haft låg lön än den som haft hög. Långvariga ersättningar borde rimligtvis vara helt oberoende av tidigare lön, även när det gäller sjukersättning eller liknande. För korttidsersättningar är frågan öppnare - det finns en poäng i att ge en övergångsperiod att anpassa privatekonomin på.
Bland annat berättar de om problemet att de som är såväl arbetslösa som sjuka "fastnar" i sjukförsäkringen, bland annat eftersom ersättningsnivåerna (främst ersättningstaket) är betydligt högre än för a-kassan. Även om man skulle kunna jobba, skulle man inte kunna jobba med det man gjort tidigare utan måste omskolas för att kunna vara en del av arbetsmarknaden. Deras lösning på problemet är att höja a-kassan, eftersom det skulle minska de ekonomiska förändringarna vid en övergång.
Det betyder dock även att de drastiskt förenklat problemet - det är inte bara skillnaden som är problemet. Det faktum att a-kassa och sjukförsäkring hanteras av drastiskt olika myndigheter bidrar också starkt. Centerpartiet har redan tidigare föreslagits att de båda trygghetssystemen ska hanteras av samma myndighet. Det vore ett stort kliv på vägen mot ett socialt skyddsnät byggt på grundtrygghet istället för ett lapptäcke av olika punktåtgärder. Det finns faktiskt också personer som varken platsar i a-kassan eller sjukförsäkringen. En bonus vore att även detta problem försvinner...
Faktum är att arbetsduglighet är en ytterst subjektiv fråga. Det är ganska få handikapp eller skador som helt hindrar allt arbete. Som exempel har Stephen Hawking ingen som helst förmåga att utföra fysiskt arbete. Trots det har han ett prestigefyllt, högavlönat jobb.
De som på grund av arbetsskada, sjukdom eller liknande borde alltså inte reflexmässigt ges ersättning och skickas hem. De borde få tillgång till rehabilitering och/eller omskolning med målet att kunna komma tillbaka till arbete, om än inte samma som de hade innan.
Ytterligare en tankegång är om det verkligen alltid är rimligt att basera bidrag och ersättningar efter inkomstbortfallsprincipen - det vill säga att bidraget blir högre ju mer man tidigare tjänat. Vilken är rimligheten i detta? Varför ska alla vara jämlika, men några mer jämlika än andra? Det borde rimligtvis inte vara flera gånger billigare att leva för den som tidigare haft låg lön än den som haft hög. Långvariga ersättningar borde rimligtvis vara helt oberoende av tidigare lön, även när det gäller sjukersättning eller liknande. För korttidsersättningar är frågan öppnare - det finns en poäng i att ge en övergångsperiod att anpassa privatekonomin på.
Färdigbyggt
Nu har jag till sist rotat färdigt på bloggen. Vad jag kan se motsvarar den nu tidigare utseende - dock med ett undantag. Jag har inte blivit klok på hur man återskapar listan med länkar till tidigare inlägg och kommentarer som tidigare en bit ner på högersidan av bloggen. Tyvärr stödjer inte nya Blogger det sätt jag hade implementerat listan på. Om ni verkligen saknar funktionen får ni säga till så får jag gräva ner mig i taggar för att återskapa det.
I övrigt ska allt funka som tidigare. Jag skulle vara tacksam om ni berättar för mig om ni skulle hitta några buggar eller trasiga länkar.
Ytterligare en nyhet är att jag valt att ha en reklambanner en bit ner på höger sida, där jag tycker att den stör så lite som möjligt. Det blir helt enkelt en chans att få lite pengar tillbaka från arbetet med bloggen, och jag hoppas att alla läsare inte misstycker.
I övrigt ska allt funka som tidigare. Jag skulle vara tacksam om ni berättar för mig om ni skulle hitta några buggar eller trasiga länkar.
Ytterligare en nyhet är att jag valt att ha en reklambanner en bit ner på höger sida, där jag tycker att den stör så lite som möjligt. Det blir helt enkelt en chans att få lite pengar tillbaka från arbetet med bloggen, och jag hoppas att alla läsare inte misstycker.
Under konstruktion
På grund av migrering till nya Blogger.com håller jag just nu på och bygger om sidmallen för bloggen. De närmaste timmarna kan bloggen från och till se lite konstig ut på grund av detta.
24 februari 2007
Maud har fattat
Maud har förstått. Omställningen från oljeberoendet kommer att ta mycket lång tid. Jag är helt och hållet övertygad om att vi om 20 år fortfarande kommer att ha bensindrivna bilar. Det rullar nämligen idag mängder av bilar som är så gamla på vägarna, och jag tvekar inte om att en del svenskar även i framtiden kommer att köra gamla rishögar.
Vad vi däremot kan göra är att ändra det sätt de nya bilar som tillkommer bilparken drivs på. Det problemet är på inga sätt löst genom att etanolen blivit ett någorlunda vanligt bränsle. Förmodligen kommer vi i framtiden inte använda ett enda bränsle, utan flera olika.
En övergång till ett framtida oljefritt transportväsen kommer även kräva att bilarna blir mer bränslesnåla. De bränsletörstiga bilar vi har idag går helt enkelt inte att kombinera med en uthållig energiproduktion. Dagens svenska bilar är betydligt törstigare än kontinentens, eftersom vi fått en försmak för stora, tunga SUVar. Dessutom kan det skilja upp till 20-30% i bränsleförbrukning endast beroende på vilken motor som monterats i bilen - en stor törstig eller en liten bränslesnål. Det här är saker som man redan idag som bilköpare kan påverka.
Det räcker dock inte. För att få en verklig förbättring krävs dessutom teknikutveckling. Även de snålaste av dagens bilar dricker alldeles för mycket för att vara realistiska i framtiden. Med dagens förbrukningar vore det mycket svårt att helt ersätta oljan utan att utnyttja större delen av jordens odlingsbara areal för energiproduktion. Även med en övergång till förnyelsebara bränslen är alltså en låg bränsleförbrukning fördelaktig.
Dessa bägge utmaningar är klara ingenjörsproblem. Redan idag byggs fordon som har mer än en tiopotens lägre förbrukning än dagens, även om de inte är särskilt lika traditionella personbilar, och endast används i "extremtävlingar" som Shell Eco Marathon. Intressantare i sammanhanget är de bilar som istället tävlar i den nya tävlingskategorin "Urban Concept Car", exempelvis KTH:s studentprojekt Spiros. De har en målsättning att nå en bränsleförbrukning på 0,1l/mil, i en bil som är hyfsat lik dagens personbilar.
Ingenjörsutmaningen ligger också på ett helt annat plan - att ta fram bränsletillverkningsanläggningar och distributionssystem. Anledningen till att E85 slagit så stort är att den är väldigt lik bensinen i egenskaper - det är inte mycket svårare att distribuera E85 än bensin eller diesel. Andra alternativa bränslen, speciellt biogas och vätgas, måste distribueras på drastiskt annorlunda sätt på grund av sina fysiska egenskaper. Det är inte heller säkert att vi i framtiden kommer att ha så homogen uppsättning fordonsbränslen som idag - det finns redan idag ungefär halvdussinet intressanta alternativ på gång.
Vad vi däremot kan göra är att ändra det sätt de nya bilar som tillkommer bilparken drivs på. Det problemet är på inga sätt löst genom att etanolen blivit ett någorlunda vanligt bränsle. Förmodligen kommer vi i framtiden inte använda ett enda bränsle, utan flera olika.
En övergång till ett framtida oljefritt transportväsen kommer även kräva att bilarna blir mer bränslesnåla. De bränsletörstiga bilar vi har idag går helt enkelt inte att kombinera med en uthållig energiproduktion. Dagens svenska bilar är betydligt törstigare än kontinentens, eftersom vi fått en försmak för stora, tunga SUVar. Dessutom kan det skilja upp till 20-30% i bränsleförbrukning endast beroende på vilken motor som monterats i bilen - en stor törstig eller en liten bränslesnål. Det här är saker som man redan idag som bilköpare kan påverka.
Det räcker dock inte. För att få en verklig förbättring krävs dessutom teknikutveckling. Även de snålaste av dagens bilar dricker alldeles för mycket för att vara realistiska i framtiden. Med dagens förbrukningar vore det mycket svårt att helt ersätta oljan utan att utnyttja större delen av jordens odlingsbara areal för energiproduktion. Även med en övergång till förnyelsebara bränslen är alltså en låg bränsleförbrukning fördelaktig.
Dessa bägge utmaningar är klara ingenjörsproblem. Redan idag byggs fordon som har mer än en tiopotens lägre förbrukning än dagens, även om de inte är särskilt lika traditionella personbilar, och endast används i "extremtävlingar" som Shell Eco Marathon. Intressantare i sammanhanget är de bilar som istället tävlar i den nya tävlingskategorin "Urban Concept Car", exempelvis KTH:s studentprojekt Spiros. De har en målsättning att nå en bränsleförbrukning på 0,1l/mil, i en bil som är hyfsat lik dagens personbilar.
Ingenjörsutmaningen ligger också på ett helt annat plan - att ta fram bränsletillverkningsanläggningar och distributionssystem. Anledningen till att E85 slagit så stort är att den är väldigt lik bensinen i egenskaper - det är inte mycket svårare att distribuera E85 än bensin eller diesel. Andra alternativa bränslen, speciellt biogas och vätgas, måste distribueras på drastiskt annorlunda sätt på grund av sina fysiska egenskaper. Det är inte heller säkert att vi i framtiden kommer att ha så homogen uppsättning fordonsbränslen som idag - det finns redan idag ungefär halvdussinet intressanta alternativ på gång.
22 februari 2007
Reformerad högskoleintagning
Både i DN och SvD kan man läsa om Lars Leijonborgs och Folkpartiets förslag om att ändra antagningen till högskolan.
För det första vill man göra det till ett absolut krav att den som ska kunna antas till högskolan ska ha godkänt från gymnasiet i kärnämnena - svenska, engelska och grundkursen i matematik. Att det inte redan är så är närmast uppseendeväckande - en åtminstone grundläggande förståelse för språk (såväl svenska som engelska används i undervisningen - den senare om inte annat troligtvis som litteratur) eller enkel matematik som procenträkning, bråkhantering och enklare funktioner har förmodligen inte ens i närheten av de kunskaper som krävs för att klara av en högskoleutbildning. Som flera redan sagt så är högskolor och universitet aldrig tänkta att vara en "skola för alla".
Mer tveksam är jag till förslaget att ge duktigt med bonuspoäng till den som läst avancerad matte eller främmande språk utöver engelskan (B- och C-språk som tyska och spanska), helt oaktat vilken utbildning man de facto söker till. Jag kan inte påstå att jag skulle haft någon större nytta av mina tyskakunskaper i mina ingenjörsstudier om jag inte hade valt att genomföra ett år av dem i Hamburg. Den spanska jag läste har gjort om möjligt ännu mindre nytta - däremot har jag haft enorm nytta av att ha läst matte ända upp till matte F (som var en lokal kurs innehållande lineär algebra).
På andra utbildningar kan situationen mycket väl vara den omvända jämfört med den ingenjörsutbildning jag läst. Även om matematik är en förutsättning för att förstå statistik och liknande har jag svårt att se att man är mer lämpad att läsa statsvetenskap bara för att man vet vad komplexa tal och matriser är. Någon kompletterande kurs i samhällskunskap eller historia vore troligen bättre.
Att ge så mycket bonus för kurser som inte är direkt relevanta för den utbildning man siktar på riskerar att vända dagens betygshets till en framtida kursväljarhets, där eleverna gör allt för att kunna få fulla bonuspoäng. Redan idag skiljer det på flera utbildningar bara bråkdelar av en poäng mellan intagningspoängen och max jämförelsevärde, 20,0. På läkarlinjer har man till och med flera gånger fått ta till lottning eller alternativa urvalsmekanismer, då det ansökt tillräckligt många med det betygssnittet för att fylla samtliga platser.
Detta leder oss osökt över på det tredje förslaget som Lars tar upp. Att kunna ge extra poäng som är relevanta på den utbildning som man ska läsa låter som en mycket mer rimlig väg. Även om det exempel han ger är mer eller mindre uruselt (extra kemikurser är bra om man ska läsa till kemiingenjör på Chalmers eller KTH - men för en elektro-, maskin- eller exempelvis dataingenjör torde nyttan vara närmast obefintlig), så finns poängen i bakgrunden. Istället för att centralt på regeringskansliet bestämma att samtliga som läst mer språk eller matematik extrapoäng i antagningen, borde högskolorna, antingen var för sig eller gemensamt i grupper baserade på de lärosäten som ger utbildningarna, sköta frågan. Utbildningsanordnarna är utan tvekan de som bäst vet vilka kunskaper som eleverna bör ha för att ha möjlighet att klara av utbildningen.
För det första vill man göra det till ett absolut krav att den som ska kunna antas till högskolan ska ha godkänt från gymnasiet i kärnämnena - svenska, engelska och grundkursen i matematik. Att det inte redan är så är närmast uppseendeväckande - en åtminstone grundläggande förståelse för språk (såväl svenska som engelska används i undervisningen - den senare om inte annat troligtvis som litteratur) eller enkel matematik som procenträkning, bråkhantering och enklare funktioner har förmodligen inte ens i närheten av de kunskaper som krävs för att klara av en högskoleutbildning. Som flera redan sagt så är högskolor och universitet aldrig tänkta att vara en "skola för alla".
Mer tveksam är jag till förslaget att ge duktigt med bonuspoäng till den som läst avancerad matte eller främmande språk utöver engelskan (B- och C-språk som tyska och spanska), helt oaktat vilken utbildning man de facto söker till. Jag kan inte påstå att jag skulle haft någon större nytta av mina tyskakunskaper i mina ingenjörsstudier om jag inte hade valt att genomföra ett år av dem i Hamburg. Den spanska jag läste har gjort om möjligt ännu mindre nytta - däremot har jag haft enorm nytta av att ha läst matte ända upp till matte F (som var en lokal kurs innehållande lineär algebra).
På andra utbildningar kan situationen mycket väl vara den omvända jämfört med den ingenjörsutbildning jag läst. Även om matematik är en förutsättning för att förstå statistik och liknande har jag svårt att se att man är mer lämpad att läsa statsvetenskap bara för att man vet vad komplexa tal och matriser är. Någon kompletterande kurs i samhällskunskap eller historia vore troligen bättre.
Att ge så mycket bonus för kurser som inte är direkt relevanta för den utbildning man siktar på riskerar att vända dagens betygshets till en framtida kursväljarhets, där eleverna gör allt för att kunna få fulla bonuspoäng. Redan idag skiljer det på flera utbildningar bara bråkdelar av en poäng mellan intagningspoängen och max jämförelsevärde, 20,0. På läkarlinjer har man till och med flera gånger fått ta till lottning eller alternativa urvalsmekanismer, då det ansökt tillräckligt många med det betygssnittet för att fylla samtliga platser.
Detta leder oss osökt över på det tredje förslaget som Lars tar upp. Att kunna ge extra poäng som är relevanta på den utbildning som man ska läsa låter som en mycket mer rimlig väg. Även om det exempel han ger är mer eller mindre uruselt (extra kemikurser är bra om man ska läsa till kemiingenjör på Chalmers eller KTH - men för en elektro-, maskin- eller exempelvis dataingenjör torde nyttan vara närmast obefintlig), så finns poängen i bakgrunden. Istället för att centralt på regeringskansliet bestämma att samtliga som läst mer språk eller matematik extrapoäng i antagningen, borde högskolorna, antingen var för sig eller gemensamt i grupper baserade på de lärosäten som ger utbildningarna, sköta frågan. Utbildningsanordnarna är utan tvekan de som bäst vet vilka kunskaper som eleverna bör ha för att ha möjlighet att klara av utbildningen.
19 februari 2007
LUF kaxar sig
Via Johanna Nylander får jag reda på att LUF Väst är kaxiga och har utfört en lönegranskning av Byggnads boss Hans Tilly. Klockrent!
Lä(s)värt om nyliberalism vs miljön
Jag skulle vilja rekommendera läsning av det blogginlägg som Joel Malmqvist (s) skrivit om svårigheterna att kombinera miljöhänsyn med den nyliberala ideologin. En mycket intressant analys som jag instämmer i (med undantag av en lite onödig känga mot Centerpartiet).
18 februari 2007
Arbetskraftsinvandring är positivt för ekonomin
Kristian Karlsson skriver i ledaren i SvD om Philippe Legrain som tidigare skrivit ett stort antal artiklar i brittisk press om arbetskraftsinvandring. Nu har han även släppt en bok om ämnet, där han tar död på myten om att arbetskraftsinvandring är förödande för ekonomin. Jag har inte läst boken, men den verkar onekligen intressant. Det var nämligen länge sedan CUF insåg att vi i framtiden måste ha långt öppnare gränser än idag.
17 februari 2007
Dags att ta krafttag mot koldioxidutsläppen
Teknikforsknare på tre stora högskolor har idag en debattartikel i DN om kampen mot den förhöjda växthuseffekten.
Att hantera miljöproblemen är inte något vi kan skjuta över på andra, som Fredrik Reinfeldt påstår. Precis som de tre professorerna påpekar är det fortfarande mycket kvar att göra för att bryta koldioxidberoendet i Sverige. Bland annat har vi redan idag betydligt törstigare bilar än det europeiska genomsnittet. Potentialen att minska utsläppen är helt enkelt enorm med modernare motor- och drivlineteknik, som hybridteknik, än den som används i dagens bilar.
Genom sitt uttalande har Reinfeldt utan tvekan förringat problemet - och visat att han inte tar klimatproblemet på allvar. Det globala engagemang han efterlyser blir knappast globalt om vissa länder väljer att inte delta i kampen mot klimatförändringarna fullt ut. Inte blir det bättre av att vi i Sverige, som ett av världens i-länder, hör till de mest skyldiga. Det räcker inte att bara stoppa ökningarna av koldioxidutsläppen - vi behöver också en drastisk minskning av koldioxidutsläppen. Göran Persson tyckte att det räckte med en halvering för att bryta oljeberoendet, men Fredrik Reinfelt påstår nu att det räcker med att minska användningen med endast en tredjedel. Knappast någon risk för abstinensbesvär vid avvecklandet av oljeanvändandet då...
När avvecklandet av oljeberoendet ses som ett problem missar man också helt den potential som miljöföretagande innebär. Redan idag är miljöteknik en växande svensk exportvara. Om Sverige skulle lyckas lika väl med att minska sina koldioxidutsläpp innebär det en enorm exportpotential. Dessutom är förmodligen Sverige ett av de länder i världen som har allra störst potential för en energiomställning. Sverige är relativt glesbefolkat, vi har mängder av vattenkraft, vi har en stor mängd teknikintensiva bolag och ingenjörer med kunskaperna som behövs för att minska oljeanvändningen, och dessutom två biltillverkare med specialkunskaper om transportteknik - för det är ingen tvekan om att enda vägen ut från oljeberoendet utan att drastiskt minska den svenska levnadsstandarden är teknikutveckling. Det finns helt enkelt en gräns för hur långt endast engagerat handlande av enskilda människor kan nå för att avhjälpa globala miljöproblem.
Att hantera miljöproblemen är inte något vi kan skjuta över på andra, som Fredrik Reinfeldt påstår. Precis som de tre professorerna påpekar är det fortfarande mycket kvar att göra för att bryta koldioxidberoendet i Sverige. Bland annat har vi redan idag betydligt törstigare bilar än det europeiska genomsnittet. Potentialen att minska utsläppen är helt enkelt enorm med modernare motor- och drivlineteknik, som hybridteknik, än den som används i dagens bilar.
Genom sitt uttalande har Reinfeldt utan tvekan förringat problemet - och visat att han inte tar klimatproblemet på allvar. Det globala engagemang han efterlyser blir knappast globalt om vissa länder väljer att inte delta i kampen mot klimatförändringarna fullt ut. Inte blir det bättre av att vi i Sverige, som ett av världens i-länder, hör till de mest skyldiga. Det räcker inte att bara stoppa ökningarna av koldioxidutsläppen - vi behöver också en drastisk minskning av koldioxidutsläppen. Göran Persson tyckte att det räckte med en halvering för att bryta oljeberoendet, men Fredrik Reinfelt påstår nu att det räcker med att minska användningen med endast en tredjedel. Knappast någon risk för abstinensbesvär vid avvecklandet av oljeanvändandet då...
När avvecklandet av oljeberoendet ses som ett problem missar man också helt den potential som miljöföretagande innebär. Redan idag är miljöteknik en växande svensk exportvara. Om Sverige skulle lyckas lika väl med att minska sina koldioxidutsläpp innebär det en enorm exportpotential. Dessutom är förmodligen Sverige ett av de länder i världen som har allra störst potential för en energiomställning. Sverige är relativt glesbefolkat, vi har mängder av vattenkraft, vi har en stor mängd teknikintensiva bolag och ingenjörer med kunskaperna som behövs för att minska oljeanvändningen, och dessutom två biltillverkare med specialkunskaper om transportteknik - för det är ingen tvekan om att enda vägen ut från oljeberoendet utan att drastiskt minska den svenska levnadsstandarden är teknikutveckling. Det finns helt enkelt en gräns för hur långt endast engagerat handlande av enskilda människor kan nå för att avhjälpa globala miljöproblem.
14 februari 2007
Tävling hos Daniel
13 februari 2007
En dålig dag för facket
Det kan inte varit en bra dag på Norra Bantorget idag...
Först kommer det glädjande beskedet att Byggnads förlorar målet mot ett antal oorganiserade byggarbetare i Europadomstolen. De granskningsavgifter de tagit ut bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Rent formellt är det förvisso inte Byggnads som döms, utan den svenska staten, eftersom målet gällt om staten inte tillräckligt väl skyddat byggarnas rättigheter eller inte. Rent praktiskt är det trots det ett otroligt bakslag för Byggnads - Sveriges Byggindustrier har direkt efter domen uppmanat alla medlemsföretag att inte betala några granskningsavgifter för dem som inte är medlemmar i facket.
Sen på eftermiddagen kommer nyheten att salladsbaren Wild'n Fresh i Göteborg redan har fått flera spekulanter - Fredrick Federley, centerpartistisk riksdagsman tillsammans med Dominika Peczynski, PR-människa, samt Tommie Evaldsson, byggare. Närmare bestämt en av de byggare som blev tilldömda skadestånd i Europadomstolen... Så, vilken än köparen/köparna av salladsbaren blir så är det inte alls så självklart att den blivande ägaren kommer att blotta strupen för fackets hot, som HRF trott...
Först kommer det glädjande beskedet att Byggnads förlorar målet mot ett antal oorganiserade byggarbetare i Europadomstolen. De granskningsavgifter de tagit ut bryter mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Rent formellt är det förvisso inte Byggnads som döms, utan den svenska staten, eftersom målet gällt om staten inte tillräckligt väl skyddat byggarnas rättigheter eller inte. Rent praktiskt är det trots det ett otroligt bakslag för Byggnads - Sveriges Byggindustrier har direkt efter domen uppmanat alla medlemsföretag att inte betala några granskningsavgifter för dem som inte är medlemmar i facket.
Sen på eftermiddagen kommer nyheten att salladsbaren Wild'n Fresh i Göteborg redan har fått flera spekulanter - Fredrick Federley, centerpartistisk riksdagsman tillsammans med Dominika Peczynski, PR-människa, samt Tommie Evaldsson, byggare. Närmare bestämt en av de byggare som blev tilldömda skadestånd i Europadomstolen... Så, vilken än köparen/köparna av salladsbaren blir så är det inte alls så självklart att den blivande ägaren kommer att blotta strupen för fackets hot, som HRF trott...
12 februari 2007
Lex Tugba
CUF i Hallands ombudsman Per Johansson har föreslagit förändringar i rättshjälpslagen. Detta med anledning av efterspelet till mordförsöket i Turkiet i somras på falkenbergskan Tugba Tunc. Hon sköts flera gånger med hagelbössa, men hade tur och överlevde ändå. Men efter att hon kommit hem, och rättsprocessen i Turkiet börjat, så visar det sig att hon inte kan få rättshjälp. Det kan man som brottsoffer nämligen bara få i sexualbrottsfall eller om särskilda skäl finns. Att ha blivit utsatt för ett mordhot var tydligen inte alls ett självklart tillräckligt skäl, och därför förespråkar Per att lagstiftningen ändras.
Motblockad
Liberala Ungdomsförbundet har tröttnat på HRF:s beteende och inlett en motblockad. Tyvärr bor jag inte i Göteborg längre, annars hade jag gärna gått dit och hjälpt till...
Annorlunda gåva på alla hjärtans dag
Om du tycker att ett stort fång med röda rosor är lite för konventionellt, så går det att komplettera det med en utsläppsrätt.
11 februari 2007
Handels har inte lärt av HRF
Handels är precis lika benhårda som HRF om att varenda arbetsgivare ska ha kollektivavtal, oavsett om det begärts eller inte.
(tack för tipset till Anders Dahlberg)
(tack för tipset till Anders Dahlberg)
Djurskyddsmyndigheten vs Jonas Wahlström
Skansenakvariets Jonas Wahlström kommer knappast att höra till de som sörjer Djurskyddsyndighetens avskaffande. Läs om myndighetens paragrafrytteri i SvD.
Arbetsmarknadens parter
De senaste månadernas diskussioner runt gått heta runt hur facket arbetar. I diskussionerna hänvisar vänsterdebattörer glatt till att vi i Sverige har en modell på att det är arbetsmarknadens parter som bestämmer förhållandena på arbetsmarknaden. Underförstått menar man med detta att det är arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som förhandlar om löner och anställningsvillkor.
Men är det verkligen så att det är arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som är arbetsmarknadens parter? Nej. Det är det inte. Det är inte fackföreningarna som säljer arbetet till arbetsgivarorganisationerna. Arbetsmarknadens parter är arbetstagare och arbetsgivare och inget annat. Att de flesta av dessa valt att organisera sig i fackföreningar respektive arbetsgivare är bara en organisatorisk lösning. Att utgå från att arbetsmarknaden endast skulle utgå från fackföreningar och arbetsgivarorganisationer förvanskar bilden av den faktiska situationen - att vi i Sverige har såväl arbetstagare som arbetsgivare som inte är organiserade.
Men är det verkligen så att det är arbetsgivarorganisationer och fackföreningar som är arbetsmarknadens parter? Nej. Det är det inte. Det är inte fackföreningarna som säljer arbetet till arbetsgivarorganisationerna. Arbetsmarknadens parter är arbetstagare och arbetsgivare och inget annat. Att de flesta av dessa valt att organisera sig i fackföreningar respektive arbetsgivare är bara en organisatorisk lösning. Att utgå från att arbetsmarknaden endast skulle utgå från fackföreningar och arbetsgivarorganisationer förvanskar bilden av den faktiska situationen - att vi i Sverige har såväl arbetstagare som arbetsgivare som inte är organiserade.
10 februari 2007
09 februari 2007
Lästips
Johanna Nylander skriver läsvärt om följderna av förslaget om FRA:s övervakning av internettrafiken. Starkt rekommenderat!
08 februari 2007
Läsvärt av Kommunals Ylva Thörn
Jag skulle vilja rekommendera läsning av det debattinlägg på DN som Ylva Thörn, ordförande för LO-förbundet Kommunal, gjorde igår. Hon skriver mycket tänkvärt om hur produktiviteten i den offentliga sektorn kan ökas genom att minska användningen av tillfälliga anställningar. Som en följd skulle kommunalarbetare få säkrare anställningar. Mellan raderna kan man också förstå att det skulle ge möjligheter till ökat löneutrymme för de som blir kvar inom verksamheten.
Kort sagt, debatten kan bli riktigt intressant, särskilt när det är facket som inleder den. Det är riktigt kul att som en följd kommer nidbilden av kommunalanställda (en som utför jobbet och tre som tittar på) kunna helt och hållet avlivas. Även om kommunanställda naturligtvis gör sitt bästa kan en dåligt fungerande organisation tillintetgöra den bästes arbetsinsatser och det är nog i mycket grunden till nidbilden...
Kort sagt, debatten kan bli riktigt intressant, särskilt när det är facket som inleder den. Det är riktigt kul att som en följd kommer nidbilden av kommunalanställda (en som utför jobbet och tre som tittar på) kunna helt och hållet avlivas. Även om kommunanställda naturligtvis gör sitt bästa kan en dåligt fungerande organisation tillintetgöra den bästes arbetsinsatser och det är nog i mycket grunden till nidbilden...
Wanja Lundby-Wedins selektiva syn av grundlagen och salladsbarskonflikten
Någon borde berätta för Wanja Lundby-Wedin att inte bara konflikträtt utan även avtalsfrihet och föreningsfrihet skyddas av grundlagen.
Dessutom misslyckas hon kapitalt att förklara varför den som inte vill företrädas av facket ändå ska "skyddas" av dem. Eller för den delen varför inte ett anställningskontrakt uppställt mellan enskilda arbetsgivare och arbetstagare är mindre juridiskt bindande än ett kollektivavtal upprättat mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation.
Slutligen borde hon nog lyssna lite bättre till de som kritiserar fackets hanterande av frågan. Om något uppenbarligen inte fungerar är det ganska svårt att förstå hur det fungerar i sinnevärlden för någon annan...
En enda poäng har hon i sitt uttalande: Det är viktigt att se till att företagare inte börjar välja bort arbetstagare som är med i facket. Det vore helt och hållet oacceptabelt. Fast det är definitivt inte särskilt relevant i fallet med salladsbaren, där arbetstagarna till och med gått ut i media och betackat sig för fackets insats.
Dessutom misslyckas hon kapitalt att förklara varför den som inte vill företrädas av facket ändå ska "skyddas" av dem. Eller för den delen varför inte ett anställningskontrakt uppställt mellan enskilda arbetsgivare och arbetstagare är mindre juridiskt bindande än ett kollektivavtal upprättat mellan ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation.
Slutligen borde hon nog lyssna lite bättre till de som kritiserar fackets hanterande av frågan. Om något uppenbarligen inte fungerar är det ganska svårt att förstå hur det fungerar i sinnevärlden för någon annan...
En enda poäng har hon i sitt uttalande: Det är viktigt att se till att företagare inte börjar välja bort arbetstagare som är med i facket. Det vore helt och hållet oacceptabelt. Fast det är definitivt inte särskilt relevant i fallet med salladsbaren, där arbetstagarna till och med gått ut i media och betackat sig för fackets insats.
06 februari 2007
Fackets vilja är beviljad
Facket får som de vill. Man ska inte få driva företag i Sverige om man inte är villig att teckna kollektivavtal, trots att vi har avtalsfrihet.
30 januari 2007
Väl talat Maud!
Idag har Maud gjort ett uttalande i Svenska Dagbladet. Bland annat väljer hon att lyfta upp frågan om förändringar i LAS - som fått vila sedan valet. Det är mycket glädjande, eftersom LAS är en lag som till allra största delen ställer till problem och begränsningar på arbetsmarknaden. Allians-taktik en att överhuvudtaget inte ens fundera på förändringar i LAS innan valet var nog visserligen taktiskt rätt men frågan är om det inte är ett vägval som riskerar att innebära att man vunnit slaget, men får problem med kriget. LAS behöver nämligen förändras, även om frågan fortfarande är öppen om exakt hur. Genom att gå ut med att man inte kommer ändra arbetsrätten har man helt kvävt debatten på området även i borgliga kretsar.
Vi i Centerpartiet och CUF var under hela valrörelsen mycket tydliga med vår syn på LAS. Att vi inte gillar dem är knappast någon hemlighet utan rentav något som vänstersidan gjorde en poäng av. Att Moderaterna å andra sidan bestämde sig för att göra en make-over för valrörelsen har totalt bakbundit dem på arbetsrättsområdet. Även om de nya Moderaterna vann valet genom den taktiken, så har man även på det sättet till viss del släppt kontakten till de gamla Moderaterna...
Vi i Centerpartiet och CUF var under hela valrörelsen mycket tydliga med vår syn på LAS. Att vi inte gillar dem är knappast någon hemlighet utan rentav något som vänstersidan gjorde en poäng av. Att Moderaterna å andra sidan bestämde sig för att göra en make-over för valrörelsen har totalt bakbundit dem på arbetsrättsområdet. Även om de nya Moderaterna vann valet genom den taktiken, så har man även på det sättet till viss del släppt kontakten till de gamla Moderaterna...
27 januari 2007
Härskartekniker, grundkursen
Om du får slut på argument, så går det alltid bra att pröva med ett personangrepp.
25 januari 2007
Läsvärt om övervakning av internettrafik
Anders Gardebring skriver mycket läsvärt om förslaget om övervakning av internettrafik. Jag håller med honom i vartenda ord. Jag gick och funderade själv på behovet av ett inlägg innan jag läste hans redan mycket genomtänkta inlägg i debatten. Jag får hoppas att personer som bland annat Beatrice Ask och Johan Linander förmår att stoppa idiotierna.
23 januari 2007
Lästips
En stor del av debatten runt a-kassan innan valet bestod av socialdemokrater, vänsterpartister och LO-aktiva som frågade sig hur en sänkt a-kassa skulle påverka mängden jobb. Jag för min del svarade att de inte i sig skulle ge några enorma effekter, men att de däremot var nödvändiga åtgärder för att kunna finansiera andra, viktigare, åtgärder.
I en debattartikel i Aftonbladet idag skriver professor Lars Calmfors om aktuella forskningsrön på området. Uppenbarligen visar det sig att jag har underskattat effekten av ersättningsnivåerna.
I en debattartikel i Aftonbladet idag skriver professor Lars Calmfors om aktuella forskningsrön på området. Uppenbarligen visar det sig att jag har underskattat effekten av ersättningsnivåerna.
17 januari 2007
Håll Halland helt
Det ryktas nu i dagspressen om Ansvarskommitténs arbete. Man har kommit fram till att det ska finnas 6-9 regioner i Sverige, alla med:
Region Halland kommer inte alls till samma slutsats som Ansvarskommittén om regionstorlekar, och man har nio starka argument på sin sida. Det nästan allra mest talande av dessa är att en förkrossande majoritet av halläningarna (till och med Kungsbackaborna) vill se ett bevarat län.
Och här kommer problemet med Ansvarskommitténs förslag. För att inte göra halläningarna mer upprörda än de redan är, föreslår man att sammanslagningar av länen ska initieras underifrån. Man har förmodligen helt enkelt inte hittat någon lämplig lösning på problemet att halläningarna inte vill delas upp i två eller rentav tre grupper - göteborgare, skåningar och kanske rentav även smålänningar. Tiden får utvisa vad som händer med den svenska regionindelningen - men det vore mycket olyckligt att tvinga en sådan på invånarna.
- en till två miljoner invånare, i nödfall en halv men absolut inte mindre
- regionsjukhus
- universitet
- egen arbetsmarknadsregion år 2030
Region Halland kommer inte alls till samma slutsats som Ansvarskommittén om regionstorlekar, och man har nio starka argument på sin sida. Det nästan allra mest talande av dessa är att en förkrossande majoritet av halläningarna (till och med Kungsbackaborna) vill se ett bevarat län.
Och här kommer problemet med Ansvarskommitténs förslag. För att inte göra halläningarna mer upprörda än de redan är, föreslår man att sammanslagningar av länen ska initieras underifrån. Man har förmodligen helt enkelt inte hittat någon lämplig lösning på problemet att halläningarna inte vill delas upp i två eller rentav tre grupper - göteborgare, skåningar och kanske rentav även smålänningar. Tiden får utvisa vad som händer med den svenska regionindelningen - men det vore mycket olyckligt att tvinga en sådan på invånarna.
Granskningen av avtalen på Wild'n Fresh klar
Den granskning av skillnaderna mellan avtalen på salladsbaren Wild'n Fresh å ena sidan och Hotell och Restaurangfackets kollektivavtal å andra sidan som har gjorts av Centrum för Rättvisa har blivit klar. Till skillnad mot den "oberoende" granskning som HRF utförde så har man denna gång i alla fall haft tillgång till bägge avtalen - vilket är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna göra en rättvis jämförelse.
Undersökningen kom fram till att salladsbarens villkor på alla punkter utom en, försäkrings- och pensionsskyddet, är likvärdiga eller bättre. För att undanröja även denna sista punkt har Sofia Appelgren, ägaren till salladsbaren, nu tecknat ett särskilt försäkringsskydd. Dessutom hade man redan tidigare betydligt bättre lön än vad som krävs i kollektivavtalet. Vilket som är bäst av tjänstepension och extra hög lön, beror naturligtvis väldigt mycket på den anställde och vilka prioriteringar den har.
Noteras kan dock att HRF redan tidigare har gått ut med att den avtalspension som de anställda skulle haft rätt till med kollektivavtal motsvarar 6903 kr per år. De räknar med heltidsanställningar i sina kalkyler. Utslaget på 2080 årsarbetstimmar (40 per vecka) motsvarar avtalspensionen alltså en lönehöjning på 3,32 kr i timmen. Även om man reserverar sig för konstiga skatteeffekter så ligger salladsbaren tydligt högre än så - Wild'n Fresh betalar en timlön som ligger minst 8,25 kr/h över gällande avtal (kollektivavtalsenlig lön är olika beroende på ålder). Det verkar alltså vara betydligt förmånligare att välja pengar i handen för de anställda, särskilt som några av dem pluggar och därmed kan minska beroendet av CSN.
HRF delar naturligtvis inte analysen som gjorts. De säger att den anställningsform som analysen gjorts utifrån inte skulle få användas av salladsbaren - men de vågar inte berätta vilken fördelen skulle vara för de anställda med någon av de andra anställningsformerna med mer än vaga formuleringar och ger inte intresserade möjlighet att ta reda på det själva (såvitt jag vet finns i stort sett inget kollektivavtal tillgängligt på nätet - det är möjligt att man kan beställa dem någonstans ifrån men så mycket jobb är jag inte beredd att uträtta för ett ensamt litet blogginlägg).
Dessutom, vad har kommande omförhandling av kollektivavtal i ett pressmeddelande om konflikten att göra? Vad har HRF:s krav på Hotell- och restaurangföretagarna med saken att göra - använder man konflikten till att sätta press på även övriga i branschen? Håll er till saken i era pressmeddelanden tack!
Undersökningen kom fram till att salladsbarens villkor på alla punkter utom en, försäkrings- och pensionsskyddet, är likvärdiga eller bättre. För att undanröja även denna sista punkt har Sofia Appelgren, ägaren till salladsbaren, nu tecknat ett särskilt försäkringsskydd. Dessutom hade man redan tidigare betydligt bättre lön än vad som krävs i kollektivavtalet. Vilket som är bäst av tjänstepension och extra hög lön, beror naturligtvis väldigt mycket på den anställde och vilka prioriteringar den har.
Noteras kan dock att HRF redan tidigare har gått ut med att den avtalspension som de anställda skulle haft rätt till med kollektivavtal motsvarar 6903 kr per år. De räknar med heltidsanställningar i sina kalkyler. Utslaget på 2080 årsarbetstimmar (40 per vecka) motsvarar avtalspensionen alltså en lönehöjning på 3,32 kr i timmen. Även om man reserverar sig för konstiga skatteeffekter så ligger salladsbaren tydligt högre än så - Wild'n Fresh betalar en timlön som ligger minst 8,25 kr/h över gällande avtal (kollektivavtalsenlig lön är olika beroende på ålder). Det verkar alltså vara betydligt förmånligare att välja pengar i handen för de anställda, särskilt som några av dem pluggar och därmed kan minska beroendet av CSN.
HRF delar naturligtvis inte analysen som gjorts. De säger att den anställningsform som analysen gjorts utifrån inte skulle få användas av salladsbaren - men de vågar inte berätta vilken fördelen skulle vara för de anställda med någon av de andra anställningsformerna med mer än vaga formuleringar och ger inte intresserade möjlighet att ta reda på det själva (såvitt jag vet finns i stort sett inget kollektivavtal tillgängligt på nätet - det är möjligt att man kan beställa dem någonstans ifrån men så mycket jobb är jag inte beredd att uträtta för ett ensamt litet blogginlägg).
Dessutom, vad har kommande omförhandling av kollektivavtal i ett pressmeddelande om konflikten att göra? Vad har HRF:s krav på Hotell- och restaurangföretagarna med saken att göra - använder man konflikten till att sätta press på även övriga i branschen? Håll er till saken i era pressmeddelanden tack!
15 januari 2007
Härdsmälta på Skatteverket
Via Björn på Bloggen Bent och Marcus på Sagor från livbåten får jag reda på Skatteverkets senaste påhitt. Man vill bland annat tvinga alla konsumenter att ta emot och spara kvitton till inköp de gjort i butiker. Dessutom ska man kunna visa kvitton för bland annat renoveringar som hantverkare utfört i hemmet. Håkan Malmer på Skatteverket tycker att det är otvivelaktigt självklart att en konsument ska vara skyldig att ta emot ett kvitto. Intentionen är god - det ska minska den svarta ekonomin, men det slår så otroligt fel. Man kan inte tvinga fram ett laglydigt folk på det här sättet - det innebär bara till sist att människor tappar förtroendet för rättssamhället.
Själva grundproblemet med den svarta marknaden för arbete är att löneskatter och arbetsmarknadsavgifter i Sverige är så höga, att det sällan är lönt att anlita någon annan för att utföra ett arbete om man kan göra det själv. Det är inte att undra på att TV-program med Martin Timell som medverkande är så populära - enda sättet att bygga om hemma utan att det kostar skjortan är att göra det själv - eller betala någon annan svart för att göra det. Dessutom är det mer än lovligt byråkratiskt för en privatperson utan företarvana att bli vit arbetsgivare åt en annan privatperson. I ett samhälle som inte beskattade hederligt arbete så hårt skulle det också i långt mindre utsträckning löna sig att undanhålla inkomster från Skatteverket.
Själva grundproblemet med den svarta marknaden för arbete är att löneskatter och arbetsmarknadsavgifter i Sverige är så höga, att det sällan är lönt att anlita någon annan för att utföra ett arbete om man kan göra det själv. Det är inte att undra på att TV-program med Martin Timell som medverkande är så populära - enda sättet att bygga om hemma utan att det kostar skjortan är att göra det själv - eller betala någon annan svart för att göra det. Dessutom är det mer än lovligt byråkratiskt för en privatperson utan företarvana att bli vit arbetsgivare åt en annan privatperson. I ett samhälle som inte beskattade hederligt arbete så hårt skulle det också i långt mindre utsträckning löna sig att undanhålla inkomster från Skatteverket.
14 januari 2007
Timbaland pirat?
På Slashdot rapporteras det om att musikproducenten Timbaland misstänks för att ha brutit mot upphovsrätten genom att använda en låt skriven av den finske Demoscen-musikern Janne Suni, med artistnamnet "Tempest". Det finns en jämförelse av låtarna på YouTube.
Att använda andras upphovsrättsskyddade verk utan tillåtelse är förkastligt. Även om jag har åsikten att den ekonomiska upphovsrätten behöver reformeras, så vill jag inte göra några större förändringar i den ideella upphovsrätten. Det ska aldrig vara tillåtet att ta någon annan persons verk och påstå att man själv skapat det. Att dessutom använda det för att tjäna pengar gör det ännu mer förargande. Det allra värsta är egentligen att skivbolagen verkligen inte är de som borde behöva en lektion i hur upphovsrätten funkar...
Tyvärr är skivbolag stora och mäktiga, och hobbymusiker har i de flesta fall inte särskilt stora resurser. Det enda som egentligen kan hjälpa den lilla människan i detta fallet är uppmärksamhet - spread the word!
Edit: Jag har rapporterat Timbaland till Modarchives lista över folk som påstått sig ha skrivit låtar som först släppts på demoscenen.
Att använda andras upphovsrättsskyddade verk utan tillåtelse är förkastligt. Även om jag har åsikten att den ekonomiska upphovsrätten behöver reformeras, så vill jag inte göra några större förändringar i den ideella upphovsrätten. Det ska aldrig vara tillåtet att ta någon annan persons verk och påstå att man själv skapat det. Att dessutom använda det för att tjäna pengar gör det ännu mer förargande. Det allra värsta är egentligen att skivbolagen verkligen inte är de som borde behöva en lektion i hur upphovsrätten funkar...
Tyvärr är skivbolag stora och mäktiga, och hobbymusiker har i de flesta fall inte särskilt stora resurser. Det enda som egentligen kan hjälpa den lilla människan i detta fallet är uppmärksamhet - spread the word!
Edit: Jag har rapporterat Timbaland till Modarchives lista över folk som påstått sig ha skrivit låtar som först släppts på demoscenen.
08 januari 2007
Återöppnad namninsamling
CUF:s namninsamling mot HRF:s agerande runt blockaden av Wild'n Fresh har nu åter öppnats efter ett drygt två veckors juluppehåll för att undvika spammande medan RO varit stängt. Om du inte redan skrivit på, är det läge att passa på nu.
03 januari 2007
Efterdyningarna till TPB-räden
I samband med räden mot The Pirate Bay (TPB) i somras beslagtogs ett stort antal servrar. Många av dessa hade inte något samband med TPB överhuvudtaget. Nu visar det sig att förundersökningen runt tillslagets genomförande har lagts ner - läs mer om vad detta olyckliga faktum innebär för rättssäkerheten hos Anders Gardebring.
Uppdatering: Även Johan Linander har ett inlägg med anledning av att det inte blir någon förundersökning.
Uppdatering: Även Johan Linander har ett inlägg med anledning av att det inte blir någon förundersökning.
02 januari 2007
Folkpartiet kommer än en gång med förslag som främst tilltalar Sverigedemokraterna.
Folkpartiet i Malmö vill förbjuda skoleleverna att prata andra språk än svenska i skolan. Henrik Alexandersson påpekar att detta normalt brukar vara något som fördöms när det utförs i mindre demokratiska delar av världen. Och självklart är det så - man har rätt i sina intentioner att läraren ska kunna få ordning i klassrummet. Men ovidkommande pladder stör oavsett vilket språk det är på - ovidkommande pladder på svenska är inte ett dugg bättre än ovidkommande pladder på arabiska! Lösningen blir alltså helt fel, och det är än en gång vi ser ett inte särskilt liberalt Folkparti.
Lågt Nina!
Nina Unesi på bloggen LO Ung går till frontalattack mot alla möjliga efter att LO:s hemsida har hackats. Att hacka någons hemsida, oavsett vems, är naturligtvis ett riktigt barnsligt, dumt och onödigt tilltag. Att LO, en demokratisk organisation (även om jag inte gillar dess åsikter), ska ha rätt att framföra sitt budskap precis som alla andra är för mig en självklarhet.
Då är det väldigt upprörande att se att Nina utan urskiljning (för vad jag vet har hon inte bättre uppgifter om vem som är skyldig än vad jag har) ger sig på en stor andel av landets teknologer när hon anklagar såväl Emil som Osquar för att vara delaktiga i webbsidesnappandet. Det är inte alls nödvändigt att det är någon på en teknisk högskola som utfört det. Det är ärligt talat inte ens säkert att det är en svensk som har utfört det, eller att det ens är killar (Nina antar sexistiskt att alla världens hackare är män i sitt inlägg). Faktum är att inte ens antalet förövare är självklart, det kan lika gärna vara en ensam persons verk som en grupps gemensamma dåd. Att utan vidare bevis komma med beskyllningar gällande vem eller vilka som är skyldiga är inte vidare välbetänkt.
Så. Förutom för att bli attackerad hos LO Ung för att jag är centerpartist (vilket naturligtvis hör till det politiska spelet och som jag godtar), får jag även skit för att jag är teknolog, eftersom det tydligen definitionsmässigt gör mig till en potentiell hackare. Och likaså för att jag har en Y-kromosom. Nä, Nina, den här debattekniken är riktigt låg, och jag betackar mig!
Uppdatering 5/1: Nina har nu ändrat sitt inlägg. Jag låter vad hon skrivit tala för sig själv...
Då är det väldigt upprörande att se att Nina utan urskiljning (för vad jag vet har hon inte bättre uppgifter om vem som är skyldig än vad jag har) ger sig på en stor andel av landets teknologer när hon anklagar såväl Emil som Osquar för att vara delaktiga i webbsidesnappandet. Det är inte alls nödvändigt att det är någon på en teknisk högskola som utfört det. Det är ärligt talat inte ens säkert att det är en svensk som har utfört det, eller att det ens är killar (Nina antar sexistiskt att alla världens hackare är män i sitt inlägg). Faktum är att inte ens antalet förövare är självklart, det kan lika gärna vara en ensam persons verk som en grupps gemensamma dåd. Att utan vidare bevis komma med beskyllningar gällande vem eller vilka som är skyldiga är inte vidare välbetänkt.
Så. Förutom för att bli attackerad hos LO Ung för att jag är centerpartist (vilket naturligtvis hör till det politiska spelet och som jag godtar), får jag även skit för att jag är teknolog, eftersom det tydligen definitionsmässigt gör mig till en potentiell hackare. Och likaså för att jag har en Y-kromosom. Nä, Nina, den här debattekniken är riktigt låg, och jag betackar mig!
Uppdatering 5/1: Nina har nu ändrat sitt inlägg. Jag låter vad hon skrivit tala för sig själv...
30 december 2006
Orsak och verkan
IPCC blir tydligare och tydligare med att det är människan som är orsak till den globala uppvärmningen. DN skriver om IPCC:s kommande, fjärde, rapport som kommer att klubbas i Paris om ungefär en månad. Man vågar säga betydligt mer med större säkerhet än i tidigare rapporter. Ursprungskällan till DN:s uppgifter, El País, skriver också om rapporten, fast på ett språk som kanske är lite ovanligare att mina läsare behärskar.
25 december 2006
Jag önskar bloggens läsare en god fortsättning
Jag vill passa på att önska bloggens samtliga läsare en riktigt god fortsättning av julhelgen samt ett gott nytt år.
Själv tillbringade jag gårdagen först vid spisen, där jag ordnade grönkål, skinka, revbensspjäll, köttbullar, prinskorv, jansson och allt annat som hör en riktig halländsk jul till. Sen på kvällen kom Eva, Leif, Martin och Johan, Veronica och Knut-Ole, Martin, Lovisa och Lucas, samt farmor, för att fira såväl 50-åringen (min pappa som valde att födas på årets sämsta dag, julafton) samt jul. Alla var nöjda med maten och gav mig beröm för det jag lagat.
Jag hoppas innerligen att alla läsare också har haft en trevlig jul!
Själv tillbringade jag gårdagen först vid spisen, där jag ordnade grönkål, skinka, revbensspjäll, köttbullar, prinskorv, jansson och allt annat som hör en riktig halländsk jul till. Sen på kvällen kom Eva, Leif, Martin och Johan, Veronica och Knut-Ole, Martin, Lovisa och Lucas, samt farmor, för att fira såväl 50-åringen (min pappa som valde att födas på årets sämsta dag, julafton) samt jul. Alla var nöjda med maten och gav mig beröm för det jag lagat.
Jag hoppas innerligen att alla läsare också har haft en trevlig jul!
18 december 2006
Läsvärt
PJ Anders Linder skriver intressant i Svenska Dagbladet igår om den stol i det svenska samhället som facket satt sig på.
14 december 2006
Namninsamling
Här kan du skriva på en namnlista med protester mot HRF:s blockad mot salladsbaren Wild´n Fresh i Göteborg. Blockaden genomförs utan att varken arbetsgivaren eller arbetstagarna har en konflikt, utan endast i fackets eget intresse. En påskrift rekommenderas starkt för den som anser att avtalsfrihet ska råda i Sverige och kollektivavtal endast ska ingås frivilligt.
08 december 2006
Några små taktiktips till HRF
Eftersom hela den liberala delen av bloggosfären redan reagerat ber jag nytillkommna tittare att snabbt läsa igenom CUF:s pressmeddelande om HRF:s blockad av salladsbaren Wild'n Fresh för en kort resumé.
HRF har inte agerat särskilt välgenomtänkt i denna fråga. Om de hade tänkt igenom sin handlingsplan innan de bestämde sig för att sätta företaget i blockad hade de kunnat konstatera följande:
Nä, HRF har gjort bort sig rejält. Att åsikter kan skilja kan jag förstå, men att som nu gå ut och kräva Reinfeldt på en ursäkt för att Federley kallat deras agerande för maffiametoder är bara löjligt. Fredrick är väl en egen människa? Han skulle inte komma på tanken att kräva att Wanja Lundby-Wedin på ursäkt för HRF:s tvivelaktiga agerande, även om de tillhör samma organisation, vilket är en närmre koppling än Federley och Reinfeldt har.
HRF har inte agerat särskilt välgenomtänkt i denna fråga. Om de hade tänkt igenom sin handlingsplan innan de bestämde sig för att sätta företaget i blockad hade de kunnat konstatera följande:
- Deras beräkningar av hur mycket de anställda förlorar på att inte ha kollektivavtal är helt uppåt väggarna fel och tål inte ens en översiktlig granskning.
- Om det som de säger verkligen är så att Sofia Appelgren varken betalar ut semesterlön/-ersättning eller sjukersättning, vore det inte smartare att blockera henne för det än för att hon inte vill teckna kollektivavtal? Förmodligen skulle man till och med i så fall kunna få en eller annan myndighet att hjälpa till eftersom det inte är lagligt att låta bli att betala ut dessa ersättningar...
- Det är förmodligen inte rimligt att lönerna förblir desamma med kollektivavtal. Dels tillkommer tjänstepensionen (detta belopp dras rimligtvis av från den lön som den anställda får i fickan), dels tillkommer ganska mycket krångel för företagsägaren eftersom det avtal hon har idag utan tvekan är enklare skrivet och innehåller färre irrelevanta bestämmelser som inte är applicerbara i hennes fall.
- Genom att explicit ge sig på en företagare och anställda som uttryckligen inte önskar kollektivavtalet får man inte bara de som tycker att facket är dåligt mot sig, utan även värnarna av negativ föreningsfrihet och avtalsfrihet.
- Genom att ställa sig mot såväl företagarna som de anställda, och därmed helt på sin egen sida, orsakar man enorm badwill för sig själva. Fackets uppgift har aldrig varit att "skydda" ickemedlemmar från sina arbetsgivare, utan vara en förhandlingspart och ett stöd för sina egna medlemmar. Att man reagerar även när uppenbara missförhållanden råder utanför det egna förbundet kan jag också godta, men ingen av dessa bägge situationer föreligger i det aktuella fallet. Det skulle inte förvåna mig om HRF tappat ganska stort antal medlemmar på grund av sitt handlande...
Nä, HRF har gjort bort sig rejält. Att åsikter kan skilja kan jag förstå, men att som nu gå ut och kräva Reinfeldt på en ursäkt för att Federley kallat deras agerande för maffiametoder är bara löjligt. Fredrick är väl en egen människa? Han skulle inte komma på tanken att kräva att Wanja Lundby-Wedin på ursäkt för HRF:s tvivelaktiga agerande, även om de tillhör samma organisation, vilket är en närmre koppling än Federley och Reinfeldt har.
27 november 2006
Jag är ett miljömonster
Jag har precis bokat biljett hem från Stockholm på fredag för att bland annat gå på min systerson Lucas dop. Som vanligt kollar man i första hand SJ, standardtransportmedlet när man kuskar land och rike runt. Ett miljövänligt och bekvämt ressätt. Visserligen är det inte det snabbaste möjliga, men det är sällan jag får sådan arbetsro som jag får när jag sitter på ett tåg. Jag har kunnat läsa hela kursböcker under en tågresa, vilket är nog så mycket värt för en miljömedveten student som mig...
Jag tyckte dock att priset för att åka tåg ner till Halmstad kändes lite väl magstarkt. Alternativen som finns till att åka tåg är att åka buss med Swebus Express, vilket tar ungefär åtta timmar. Visserligen har de även nattbussar, men att sitta och kuska runt hela natten när man helst inte ska somna i kyrkan dagen efter är väl knappast optimalt. Det känns inte heller alldeles sjysst att ta nattåget till Hässleholm, även om det har ett pris som är studentvänligt (under femhundringen just nu). Någon stackars människa, troligen mamma eller pappa, skulle få gå upp i ottan för att köra fem mil för att hämta mig. Och sedan ytterligare fem mil tillbaka, eller så får man komplettera med en tågresa till Halmstad som snabbt börjar kosta pengar...
Det andra alternativet som jag annars inte ens brukar överväga är att flyga. Man kan välja på att flyga med SAS till Ängelholm, eller med Skyways till Halmstad. Bägge tar just nu 680 kr för besväret (SAS var ytterligare någon hundring billigare till Ängelholm för någon dag sedan). Lägg till kostnaden för flygbussen (65 kr) så visar det sig att totalkostnaden för en flygresa är 745 kr. Med SJ räcker motsvarande pengar inte ens till Göteborg som annars är det vettigaste stället att byta till ett södergående tåg på. Och då tar ändå en flygresa bara hälften av tiden.
I det läget valde jag att ändå vara en miljögris och ta flyget ner. Även om det för mig är värt några hundralappar och några extra timmar på ett tåg att vara miljövänlig, går någonstans gränsen även för en miljömedveten student.
Hur SJ kan ha tänkt när de satte sina priser förbryllar mig. Vill man inte ha resenärer alls? Eller bara resenärer som inte behöver göra byten? Om inte ens jag, som normalt väljer tåget i första hand, tycker att SJ ger valuta för pengarna, vem gör då det? Hur ska vi klara framtidens klimatutmaning när det är billigare, smidigare och enklare att vara en miljögris än att resa på ett sätt som belastar miljön så lite som möjligt och förbrukar minsta möjliga mängd resurser? Säg det - jag vet det inte.
Jag tyckte dock att priset för att åka tåg ner till Halmstad kändes lite väl magstarkt. Alternativen som finns till att åka tåg är att åka buss med Swebus Express, vilket tar ungefär åtta timmar. Visserligen har de även nattbussar, men att sitta och kuska runt hela natten när man helst inte ska somna i kyrkan dagen efter är väl knappast optimalt. Det känns inte heller alldeles sjysst att ta nattåget till Hässleholm, även om det har ett pris som är studentvänligt (under femhundringen just nu). Någon stackars människa, troligen mamma eller pappa, skulle få gå upp i ottan för att köra fem mil för att hämta mig. Och sedan ytterligare fem mil tillbaka, eller så får man komplettera med en tågresa till Halmstad som snabbt börjar kosta pengar...
Det andra alternativet som jag annars inte ens brukar överväga är att flyga. Man kan välja på att flyga med SAS till Ängelholm, eller med Skyways till Halmstad. Bägge tar just nu 680 kr för besväret (SAS var ytterligare någon hundring billigare till Ängelholm för någon dag sedan). Lägg till kostnaden för flygbussen (65 kr) så visar det sig att totalkostnaden för en flygresa är 745 kr. Med SJ räcker motsvarande pengar inte ens till Göteborg som annars är det vettigaste stället att byta till ett södergående tåg på. Och då tar ändå en flygresa bara hälften av tiden.
I det läget valde jag att ändå vara en miljögris och ta flyget ner. Även om det för mig är värt några hundralappar och några extra timmar på ett tåg att vara miljövänlig, går någonstans gränsen även för en miljömedveten student.
Hur SJ kan ha tänkt när de satte sina priser förbryllar mig. Vill man inte ha resenärer alls? Eller bara resenärer som inte behöver göra byten? Om inte ens jag, som normalt väljer tåget i första hand, tycker att SJ ger valuta för pengarna, vem gör då det? Hur ska vi klara framtidens klimatutmaning när det är billigare, smidigare och enklare att vara en miljögris än att resa på ett sätt som belastar miljön så lite som möjligt och förbrukar minsta möjliga mängd resurser? Säg det - jag vet det inte.
LAS suger...
... och till och med sossarna verkar börja inse det numera (ja, jag vet att halva bloggosfären redan sett den där länken, men det struntar jag i - det är säkert någon som inte sett den än...).
22 november 2006
Bloggande på sparlåga
En del av er som läser min blogg regelbundet, men ändå inte träffat mig personligen de senaste veckorna, kanske undrar varför i all fridens namn det inte hänt något på sidan på ett bra tag nu.
Svaret är att verkliga livet kommit och snor en massa tid för mig. Jag sitter just nu på ett tåg på väg in i Stockholm.
Jag har nämligen fått en doktorandtjänst på KTH, institutionen RTC, där jag kommer att forska inom inbyggda system. Det är alltså läge att klaga på att jag inte haft inflyttningsfest i Vallberga än för er som hade velat komma, eller så får ni gå på inflyttningsfest i Solna istället, där jag får ett studentrum i december.
Svaret är att verkliga livet kommit och snor en massa tid för mig. Jag sitter just nu på ett tåg på väg in i Stockholm.
Jag har nämligen fått en doktorandtjänst på KTH, institutionen RTC, där jag kommer att forska inom inbyggda system. Det är alltså läge att klaga på att jag inte haft inflyttningsfest i Vallberga än för er som hade velat komma, eller så får ni gå på inflyttningsfest i Solna istället, där jag får ett studentrum i december.
10 november 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)