28 augusti 2014

Grönplanen återremitterad i SBN

Lars Johansson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Solna, gjorde ett hästjobb på det ungefär år han var här. Tyvärr fick han ett jobberbjudande som enhetschef på SLU - och såna erbjudanden säger man inte nej till. En av de saker han tog tag i under året var att ta fram ett förslag till grönplan för Solna, som var ute på remiss före sommaren. Igår kom ärendet åter upp i nämnden med en reviderad grönplan. Efter att ha läst ärendet, även efter det faktum att grönplanen kommer att delas i en övergripande del som beslutas av kommunfullmäktige och lokala delar för varje stadsdel, kändes dokumentet mycket vekare än det förra. Vid en noggrann kontroll mellan versionerna konstaterade jag också att så verkligen var fallet:
  • Alla kartor hade helt fallit bort
  • Flera mål hade strukits
  • Och förslag till fyra stadsövergripande utredningar hade helt fallit bort:
    • skötselplaner för all naturmark
    • utredning för stärkning av ekologiska samband
    • utredning som studerar bristområden på våtmarker med förslag på nya
    • utredning/inventering av lämpliga platser för stadsodling.
Alla dessa punkter bidrog till att göra dokumentet mycket slagkraftigare, och var en viktig del av remissutgåvan som var uppskattad. Punkten om underhållsplaner för all naturmark är så stor att den är del i ett av våra valaffischbudskap för Centerpartiet ("Försköna parker och grönområden").

Jag tillsammans med resten av alliansen la därför ett återremissyrkande på grönplanen. Jag kände själv att jag inte kunde tillstyrka dokumentet som det såg ut, det hade tappat för mycket i kvalitet och slagkraftighet. Vi vill ha en bra grönplan, hellre än att stressa fram den så att den blir klar innan valet. Jag och Centerpartiet vill inte stå för att ha politiska styrdokument som är lösa i kanterna och veka - om något är politiskt prioriterat är det också viktigt att genomföra det på ett bra sätt.

26 augusti 2014

Bokslut för cykelfrågorna under mandatperioden

Centerpartiet i Solna gick 2010 till val på att det skulle göras tydliga satsningar på cykel. En del har också hänt, men inför valet kan jag också konstatera att vi i Alliansen inte nått upp till de ambitioner vi hade när mandatperioden började. För att ha ett genomtänkt arbete med frågorna har Solna stad jobbat med att ta fram en cykelplan i två delar: en nulägesinventering och en åtgärdsplan. Tyvärr kan jag inför morgondagens möte i Stadsbyggnadsnämnden konstatera att vi inte nått så långt som vi velat under mandatperioden. Cykelplanens första del har visserligen varit ute på remiss, men vi har inget slutgiltigt beslut för den innan valdagen. Den andra delen har jag som politiker överhuvudtaget inte sett till än. Det kan jag personligen inte vara nöjd med, utan kan bara konstatera att jag borde ha tryckt på ännu mer i frågan.

Samtidigt finns det annat att vara gladare över. Vi har nu fem hyrcykelstationer, och vid valstugan ser jag att den vid Solna centrum används hyfsat flitigt. Vi har vår första offentliga cykelpump och arbetet med cykelplanen har ändå väckt liv i frågan. Jag och flera med mig har i Stadsbyggnadsnämnden tydligt punktmarkerat cykelfrågorna i olika konkreta projekt. Personligen kan jag exempelvis ta på mig att Kolonnvägen inte stängdes av för cyklister under bygget av Signalbron. Kolonnvägen är ju regional cykelled för all trafik mellan Stockholm/Solna och Sollentuna/Kista, och det är beklagligt att senare byggprojekt som inte gått hela vägen upp till nämnden inte behandlats helt på samma sätt. Även den politiska diskussionen har förändrats: cykel ses som ett transportmedel som behöver planeras för på ett helt annat sätt än tidigare.

En sak som jag är riktigt glad över är att vi för första gången på länge, om någonsin, har en dedikerad budgetpost för cykelsatsningar i kommunen. Visserligen har det bara varit 1 miljon vardera under innevarande och kommande år, men det är ändå en bra början och markering. Jag och Centerpartiet hoppas under kommande mandatperiod permanenta och utöka den satsningen.

I söndags var jag tillsammans med min partivän Anita inbjudna till en cykeltur i Solna som arrangerades av Linus Yng. Mycket informativt och intressant. Även om jag kände till en god andel av problemen redan så är det ändå bra att få verklighetskontakt som politiker. Cykelturen kunde inte annat än bekräfta den bild jag redan hade. Vi har mer jobb kvar.

22 augusti 2014

Vänsterpartiet vägrar svara: vad händer med välfärdsföretagen?

Tidigare idag hade jag en snabb debatt med Ali Esbati på Facebook med anledning av att Vänsterpartiet vill ha bort alla vinstuttag i välfärdssektorn inom 3 år. Jag undrade kort och gott: vad kommer hända med de vinstdrivande företagen i välfärdssektorn efter 2017? Inlösning? Konfiskering? Konkurs?

Sin vana trogen vägrade Ali att ge ett direkt svar på frågan. Den enda utväg han gav var att ombilda till aktiebolag med begränsat vinstuttag, något han tydligt vet att alla de som lagt ner själ, tid och pengar i sina verksamheter kommer vilja göra. Det enda som var klart var att han inte ville använda skattepengar. Implikationen är att företagen antingen kommer få gå i konkurs eller avvecklas på ett ordnat sätt. Jag antog nämligen att uttrycklig konfiskering inte stod på agendan, och hoppas det inte är alltför naivt av mig. Värdeförstöringen detta kommer att betyda bryr han sig inte om. Han verkar inte heller fundera över den offentliga sektorns utmaning att bygga ut i samma takt som mängden privat verksamhet misnkar.

Om Vänsterpartiet får som de vill har jag en uppmaning till de anställda i välfärdsföretagen: siste man eller sista kvinna, vänligen släck lyset.

21 augusti 2014

Bro över Ålkistan i vår tid?

Ibland fastnar de förslag man som politiker lägger helt i de byråkratiska kvarnarna. Som samhällsintresserad allmänhet är det alltid en utmaning att förstå varför det tar så lång tid, ibland flera år. Ibland är det dock ännu värre, ibland är det till och med svårt att förstå för oss politiker varför det ska behöva ta så lång tid.

Så är det med ett förslag som las av Monica Eriksson, ordförande för Centerpartiet i Solna. Under 2006-2010 satt hon i kommunfullmäktige. Sedan har hon överlämnat stafettpinnen vad gäller det politiska ansvaret för Centerpartiet till en yngre generation. De förslag hon la under sin tid i fullmäktige som motioner har ändå efter ett tag fått effekt på vad som sker i staden - vi har en ny grönplan på gång, hyrcykelsystem är infört mm. Ett förslag är ändå kvar: att bygga en gångbro vid Ålkistan mellan Bergshamra och Norra Djurgården i Stockholm, så att det blir enklare att promenera runt Brunnsviken utan att behöva gå precis bredvid den starkt trafikerade Roslagsvägen. Det förslaget la hon 2008, för sex år sedan. Inte ens jag som politiker förstår riktigt hur det kunnat ta så lång tid att svara på frågan om förslaget bör bli verklighet eller inte. Jag nås dock av nyheter från Anders: Länsstyrelsen ska samordna arbetet. Jag hoppas innerligen att de ska få mer fart på arbetet än det har varit när det leddes av Solna.

Ett intressant förslag för Bergshamra

Bergshamraborna har länge känt sig lite vid sidan av resten av Solna. Man har upplevt Bergshamra centrum som slitet, servicen har sakta försvunnit stadsdelen eftersom den inte burit sig ekonomiskt. Samtidigt skärs stadsdelen bokstavligen mitt itu av den mycket bullriga Bergshamravägen som mycket effektivt förtar de stora gröna värden som annars finns där. Signalisten har också tidigare arbetat med att försöka utveckla arbetet med

Det var utgångspunkten till att man förra året tog beslut om att göra ett rejält omtag. Bergshamrastrategin, med webbdialog, torgmöten, och analyser. Uppdraget var att titta över Bergshamras utvecklingsmöjligheter, bland annat genom att pröva en överdäckning och kompletterande bebyggelse.

Rapporten från arbetet är riktigt intressant! Man föreslår en ny överdäckning mellan de två tunnelbaneuppgångarna och If-huset. Det går visserligen inte att bygga bostäder på överdäckningen, men bullerdämpningen kommer att leda till att bostäder blir möjliga i nya lägen. Man knyter dessutom ihop norra och södra Bergshamra med en helt ny gata som kommer binda samman stadsdelarna och underlätta för gående och cyklister, både genom att minska avstånden och göra det lättare att orientera sig. Förslaget innebär också att komplettera med bostäder längs Björnstigen så att den får mer stadskänsla. Förslagen respekterar ändå småstadsskalan i Bergshamra i våningstal och exploateringsgrad. Att byta ut lågt exploaterad mark som parkeringsplatser till riktiga stadskvarter leder också till nya bostäder, tryggare gatumiljö, och att servicen i stadsdelen bättre kan upprätthållas. Spännande!

Det är också det första riktigt realistiska och tydligt finansierade förslaget till överdäckning i Bergshamra som kommit fram. Det är ett mycket viktigt faktum att vi nu med säkerhet vet att det går att göra en överdäckning i Bergshamra. Tidigare förslag har alla fallit på att det inte funnits pengar att genomföra dem. Att förtäta

För alla Solnabor är det också viktigt med kontakt till det gröna och parker. Förslaget innebär att den södra delen av torget parkifieras, "Biblioteksparken". Det tror jag skulle vara ett lyft för en idag ganska ödslig plats där få vistas. Man får också en ny park på överdäckningen och skapar ett parkstråk ner mot den populära Tivoliudden. Kvadratmeter för kvadratmeter så betyder förslaget visserligen att mängden grönyta minskas, men det är nästan uteslutande bullerstörd eller liknande ytor som försvinner, och det som tillkommer är attraktiva parker. Det är ett byte jag kan känna mig nöjd med.

Med det sagt så är det en mycket översiktlig rapport. Man behöver fortfarande jobba vidare med innehållet. Det är ganska troligt att vissa delar av bebyggelsen inte helt blir av - det krävs exempelvis att alla berörda fastighetsägare är villiga att faktiskt bygga något på marken som berörs. Det kommer säkert behöva göras justeringar av förslaget, men som helhetssyn är jag personligen starkt positiv. Jag hoppas bara att huvuddragen också kommer att bli verklighet.

14 augusti 2014

Efterlängtad omstart

Min blogg har varit fasligt försummad. Jag har skrivt avhandling, disputerat, haft en post-doc-tjänst och funderat väldigt mycket över min framtid under tiden. Bloggen har under tiden helt fått ligga i träda och försakas.

I våras blev det också tydligare vad jag gör på sikt. Då avgick nämligen Anna som då var kommunalråd i Solna för Centerpartiet av privata skäl. Jag och några fler tillfrågades med kort varsel och det var jag som blev vald. Våren blev stressig, jag behövde avveckla min postdoc-tjänst parallellt med jobb både inom ICES och ESPRESSO (Scania). Nu när det är val tänker jag ändå börja få liv i bloggen igen, och låta den fortleva över valet och vidare, förhoppningsvis i exakt samma roll som jag fick i våras.

Med det sagt - det långa uppehållet har gjort att bloggens utseende inte längre kändes lika fräscht. Jag har nu designat om den och känner mig ganska nöjd med resultatet. Återstår att revidera länklistan till höger, men om ni hittar andra buggar än så, påpeka dem gärna!

10 september 2012

Centerpartiet vill ha cykelplan i Solna

Vi har i Centerpartiet i Solna länge diskuterat cykelfrågorna. Vi har också pratat med medborgare och cyklister som på goda grunder undrat om det inte går att göra bättre än det görs. Det tycker vi också. Det finns gott om cykelvägar, men de är inte ordentligt hopkopplade och skyltningen brister i tydlighet. Det finns inte en tydlig vision för hur eller vad som ska byggas ut eller förbättras på sikt (eller om den uttryckliga ambitionen kanske bara är att underhålla det nät som finns?). Det märks tydligt i Cykelfrämjandets ranking som i april la oss på jumboplats i Storstockholm tillsammans med Stockholms stad (som har mycket sämre fysiska förutsättningar och relativt sett ett mindre välutbyggt cykelvägnät).

För att råda bot på det tror vi att det är viktigt att försöka få fram en övergripande tanke för cykeltrafiken i Solna, något som inte funnits på länge. Vi vill därför att kommunen jobbar med att ta fram en cykelplan i samband med arbetet med ny översiktsplan. En cykelplan kan få cykeltrafiken att på sikt få både bättre framkomlighet och säkerhet. En cykelplan kan tydliggöra vilka förväntningar medborgare och andra genomfartscyklister ska ha på kvaliteten, och också tydliggöra vilket ansvar exempelvis byggfirmor har när deras projekt försämrar framkomligheten. Vill vi göra satsningar som förbättrar cykelvägnätet är det viktigt att det sker genomtänkt. För att kunna ha en genomtänkt vision krävs en tydlig bild av nuläget, en tydlig målbild och en långtidsplan om vad som ska ske på vägen. Det har vi inte än när det gäller cykelfrågor i Solna.

02 juli 2012

Centerstudenter släpper essäsamling om grundtrygghet

Har tagit mig till politikerkollot på Gotland för en vecka knökfull med seminarier, och även om jag varit dålig på att uppdatera bloggen på sistone vill jag ändå lägga en kort blänkare: jag är författare till en av essäerna som släpps imorgon eftermiddag. Håll utkik på centerstudenter.se!

Uppdatering: Nu är antologin släppt!

19 mars 2012

Datalagringsdirektivet

En hel del av er undrar säkert varför jag inte har skrivit något om datalagringsdirektivet på bloggen. Det enkla svaret är att jag inte hunnit. Och så tyckte jag att det var vettigare att skriva på SvD Brännpunkt istället, där det läses av fler.

Läs även: Martin, Markus (2, 3, 4), Erik (2), Oscar, Ingrid & Gustav, Centeruppropet.se, Centerpartiet Stockholms stad.

Uppdatering: Fredrick Federley gick lite senare ut med budskapet att han tänker rösta nej.

28 december 2011

Varför är politik ok på högskolan, men inte partipolitik?

Läs gärna de sju studentförbundens senaste debattartikel på SvD:s debattsida, om rätten för studentförbunden att verka inom högskolan. Särskilt tydligt blir frågeställningen för mig, som är aktiv i Stockholm. Policys mellan högskolorna skiljer sig tydligt.

På Stockholms universitet är man välkommen även på kårens interna arrangemang (som Välkomstdagen), när det har val finns det valstugor på stora gräsmattan och man är allmänt välkomnad.

På KTH är attityden en helt annat. När jag en frågade administrationen om lokaluthyrning var svaret kort och gott "Nej" (helt utan motivering). Kåren var trevligare men hänvisade ändå till liggande policy.

Nu vore det kanske inte så kontroversiellt att påstå att studenter bör skyddas från utomstående påverkan, oavsett om den är politisk eller inte - det är ett argument som jag mycket väl kan förstå och till och med köpa. Problemet är att det ofta inte praktiseras. På KTH märks det på två vis - dels tillåter man utomstående icke-politiska aktörer att marknadsföra sig vitt och brett, exempelvis företag och andra blivande arbetsgivare. Dels tillåter man politiska aktörer agera inom högskolan, så länge de inte har partikopplingar. Det senare tycker jag är bra - det har exempelvis varit en chans att få större insikt i miljöfrågor lite vid sidan av studierna, och har givit viktigt ljus på frågan, inklusive en chans till kritisk diskussion som knappast hade skett "på stan".

Häri ligger också mitt största motargument - är det verkligen så att studenterna måste skyddas från partipolitik så starkt? I stort sett samtliga studenter på våra högskolor är redan myndiga, och förväntas kunna ta eget ansvar för sina liv och politiska värderingar. De torde dessutom vara bättre utrustade än genomsnittssvensken att kritiskt granska och nagelfara de politiska argument som framförs. Det vore ärligt talat antagligen nyttigare för de politiska studentförbunden än för studenterna om de två möttes, eftersom det skulle göra den politiska debatten mer saklig och tydlig.

Jag är mycket medveten om att beslut i frågan ligger på varje enskild högskola och studentkår. Jag har bara svårt att förstå hur de resonerar...

26 oktober 2011

Beatrice: Nej, nej, åter nej!

Beatrice Ask uttalar sig i tidningen positivt till elektronisk röstning, kanske till och med via internet. Att en justitieminister gör det så odelat positivt, kan för mig bara innebära att hon inte riktigt förstått de fundament som en demokratisk stat bygger på. Som jag tidigare analyserat, finns det ett par viktiga krav på ett valsystem:

  1. Systemet ska vara enkelt att kontrollera, så att valfusk eller försök till valfusk är enkelt att upptäcka, eller om det ändå förekommer, i efterhand dess förekomst kan bevisas
  2. Röstsammanräkningen ska vara korrekt
  3. Systemet ska upprätthålla valhemligheten
  4. Det ska vara bekvämt och enkelt att genomföra ett val, både för myndigheter och väljare

Ett elektroniskt system kommer bara vara bevisligen bättre vad det gäller punkt fyra. Vad gäller övriga tre, kan man som bäst få två av tre, eftersom det tekniskt är i praktiken omöjligt att designa ett system som samtidigt uppfyller alla tre kraven. Tyvärr är kravbilden på ett valsystem sådant, att man åtminstone måste uppfylla de tre första kraven, och nummer fyra är bara en trevlig bonus.

De tre första kraven är förvisso fullt möjliga att uppfylla tekniskt (vilket verkar göras i bland annat det estniska systemet), men då kommer nästa problem: befolkningens tilltro. Att ha ett system som (i bästa fall) 95% av väljarna inte ens är i närheten av att förstå minskar insikten i valsystemet betänkligt. Tillräckligt avancerad teknik går inte att skilja från magi! Det riskerar att vara en tidsfråga innan valfritt ljusskyggt parti anklagar etablissemanget för valfusk, utan att det senare kan anföra rentvådande bevis.

För övrigt tycker jag det uppseendeväckande att Beatrice lägger mer tilltro till en liten grupp (troligen) amerikanska programmerare, än till den kader av kommunanställda, pensionärer, politiker och andra som normalt deltar i arbetet med att genomföra ett val.

Läs även: Jakob, Henrik, Jesper, Jan-Olof

11 oktober 2011

Ett klokt beslut till sist

Lars-Erik Salminen (m) meddelar till sist att han kommer att avgå från sin kommunalrådspost. Jag tycker det är ett klokt, om än något senkommet, beslut från honom. Att han står mutbrottsanklagad har i mångt och mycket lagt en skugga över så mycket av det andra kommunalpolitiska arbetet. Det har egentligen inte funnits politiskt utrymme för så många andra diskussioner. Att inget sakligt ändrat sig sedan före sommaren har gjort det tydligt för samtliga tre samarbetspartier att timeouten borde fortsatt även efter semestern.

Nu finns det möjlighet att åter fokusera på det som faktiskt behöver genomföras i kommunen. Det är bra, för det är mycket bra som Alliansen driver på i Solna som hamnat i skymundan för processen. Det är bra, för det gör att den politiska diskussionen kan handla om politiska sakfrågor istället för om vem som varit inblandad i vad. Det är bra, för Lars-Erik har visat att han kan se till kommunens bästa före personlig prestige.

Läs också: Peter, Anders.

01 oktober 2011

Skatt på skatt på skatt...

Att betala skatt är rätt och riktigt. Men att betala skatten två gånger, är det riktigt rätt det? Jag hoppas att Annie tar tag i, som en av sina uppgifter, problemet med att sälja datorprogram via olika former av utländska mellanhänder, som iTunes, AppStore, Android Market, med flera. Det är en växande marknad som öppnar sig särskilt för datastudenter, IT-entreprenörer och andra småföretag.

Tyvärr krockar skattereglerna i Sverige och på EU-nivå rejält, och Skatteverkets slutsats har blivit att moms måste betalas. På hela beloppet, inte bara på den egna intäkten. Trots att i stort sett alla olika app-marknadsplatser i sin tur också tar ut moms. I praktiken betyder det följande för ett hypotetiskt räkneexempel:

Pris till kund: 10 kr
Marknadsplatsens avdrag för moms i exempelvis Luxemburg, 15%: 1,40 kr
Marknadsplatsens provision, säg 30% av totalbeloppet minus utländsk moms (30% av 10 kr minus 1,40 kr): 1,60 kr
Svensk moms, 25%, för hela summan: 2 kr
Kvar till utvecklaren: 5 kr.

Det vill säga momsuttaget på tjänsten ligger totalt på 56%, mer än dubbla svenska momsen! Därav får utvecklaren dra det största lasset och i praktiken betala en moms 61% moms på sin andel av intäkterna (hela den svenska momsen plus dessutom sin andel av den utländska). Mer än den dubbla vanliga svenska momsen, som redan är europahögst. Minst sagt absurt! Hade det gällt en vanlig produkt så hade man bara behövt betala svensk moms på sin del av försäljningssumman, och återförsäljaren hade i sin tur varit momsskyldig för sitt pålägg.

Jag förutsätter att det här är ett av de problem som Annie först kommer ta upp på Näringsdepartementet, det är helt enkelt inte acceptabelt att en hel bransch av entreprenörer hanteras på detta genanta sätt. Ännu värre blir det på grund av att en av branschens giganter, Stardoll, har fått ett särskilt undantag. Rimligtvis borde exakt samma regler gälla om ens app laddas ner en gång om dagen, som om den inbringar intäkter på mångmiljonnivå i månaden. Närings- och finansdepartementet borde arbeta hårt med att justera lagreglerna istället för att utfärda undantag för branschens giganter. Något annat vore att helt åsidosätta principen om likhet inför lagen.

Det är tur att Centerpartiet inte kvoterar

I Moderaterna går stridigheterna ut i media mellan falangerna som vill tvinga börsstyrelser att kvotera och de som inte vill det. De kan gott få debattera frågan, men tyvärr tror jag inte att det har så stor effekt för den faktiska jämställdheten.

Det är nämligen så att attityder och åsikter ändrar man inte genom politiska beslut. Om det i många företag finns en alltför grabbig kultur - ett påstående som troligen har ett rejält korn av sanning - så suddar man helt enkelt inte ut den kulturen bara genom ett penndrag. En förutsättning för att få en bra och jämställd kultur i en organisation är för det allra första att bygga en organisation där varje person ses och respekteras som den individ de är. Genom att i första hand se kvinnor som en grupp som behöver kvoteras, istället för olika individer, motverkar man just en sådan kultur.

Exakt hur absurt det moderata förslaget är, framgår tydligt om man diskuterar de konsekvenser det skulle få att applicera förslaget på Centerpartiet. Fyra av fem i verkställande utskottet är kvinnor. Partistyrelsen har även den en tydlig kvinnomajoritet. Tre av fyra ministrar. Samtliga fyra förbundsordföranden i rörelsen - Annie för partiet, Gunilla för Centerkvinnorna, Hanna för CUF och Anna för Centerstudenter. Applicerar man argumenten på Centerpartiet blir det övertydligt: män stängs ute, och borde kvoteras in.

Problemet är bara att jag inte håller med om den analysen. Att det är många kvinnor i Centerpartiet beror helt enkelt på att vi har många kompetenta kvinnor, och vi har en vana att välja efter kompetens. Det jag stolt över och man hoppas förstås att fler organisationer gjorde så, men det är knappast ett argument som är tillräckligt starkt för att skriva på andra organisationers näsor hur de bör välja sina ledare. Kanske inte konstigt att partistämman så tydligt nyligen markerade även mot kvotering av föräldrapenningen? Vi kommer inte i långa loppet få en situation där män och kvinnor betraktas som jämlika genom att behandla de två grupperna olika.

29 augusti 2011

Att bilen är för lyxig är fel anledning att göra sig av med den

Många har reagerat över gårdagens debattartikel om bilsamhället i SvD, med tesen att politikerna måste göra något för att utrota massbilismen. Jag tycker dock att artikeln helt missar sitt mål, och dessutom gör flera förhastade slutsatser, som verkar implicera att den bakomliggande forskningen inte gjorts med helt öppna ögon.

Till att börja med - man konstaterar snabbt i artikeln att många väljer en annan bil än de egentligen har ett faktiskt behov av, vilket i onödan skitar ner miljön. Men vem är det egentligen som ska avgöra vilken sorts bil man behöver, om någon? Och varför ska inte politiker lägga sig i annan konsumtion av sådant vi egentligen inte behöver, men som ger upphov till onödiga utsläpp? Som exempel kan nämnas färsk frukt och grönt under vintern, mer än 50 kvm bostad per person, eller semesterresor med flyg.

Vidare konstaterar man mycket tydligt i artikeln att det redan finns tecken på att massbilismen redan är på väg bort: bilanvändande ger inte mer livstillfredsställelse. Själv skulle jag nog kunna lägga till fler tecken: allt färre tar körkort, tågresandet slår rekord varje år som passerar, och vi har en sprudlande nyurbanistisk rörelse. Massbilismen behöver inte vänta på att politikerna ska avliva den, den är redan på utdöende.

Någonstans där är det också som det tar emot för mig, för även om massbilismen är på utdöende, betyder det inte att bilismen kommer att helt försvinna. Bil i yrkestrafik och på landet är en absolut nödvändighet, och jag anser faktiskt inte att det är politiker som ska bestämma om på vilket sätt jag ska använda posten i min hushållsbudget som är märkt "lyx", oavsett om det är fler tågbiljetter, en sjysst bil eller en semesterresa med flyg. De åtgärder som forskarna föreslår för att skynda på processen är dessutom helt enkelt inte bra - de kommer i första hand slå hårt mot de delar av landet där bilen helt enkelt inte har ett alternativ.

Den enda åtgärd av de föreslagna som jag egentligen helt håller med om är att subventioner av bilägande bör avskaffas, men den enda jag egentligen kan komma att tänka på är hur reglerna för tjänstebilar ser ut. I övrigt är det sedan länge, om man inte kör bil enligt ett fast schema, betydligt billigare att i min del av landet förlita sig på cykel, SL och då och då taxi eller hyrbil. Bara parkeringskostnaderna för bilen motsvarar en eller två taxiresor. Dessutom tar man sig i innerstaden fram betydligt snabbare på två egna trampdrivna hjul än med fyra motordrivna, till en bråkdel av kostnaden. För långresor är det mycket bekvämare att slappna av med en bok för tåget än att stressa vid ratten. Det är helt enkelt ganska svårt för mig att se att privatbilen är mer lyx än nödvändighet.

Av just den anledningen har jag också valt bort bilen, och ser gärna att fler med mig gör samma val. Det innebär dock inte per automatik att det är ett beslut som politiker bör ta åt folk - jag ser mycket hellre en värld där var och en själv bestämmer hur man ska göra. Beroende på om bilbranschen lyckas med teknikutveckling som är nödvändig för att ge bilen hållbara kostnader (ekonomiskt och ekologiskt), så kommer vi antingen se en värld där vi kör nya, smarta, miljövänliga bilar, eller så kommer vi se en värld där antalet bilar minskar signifikant. Vilket som blir det exakta fallet varken kan eller bör jag som politiker avgöra. Det är upp till världen att finna vilken lösning som är tekniskt och ekonomiskt rimlig.

Däremot finns en åtgärd som inte nämns i debattartikeln, att en omställning från massbilismen betyder att vi också får anpassa infrastrukturen, och det alldeles oavsett om det är politiker eller folket som driver utvecklingen. I takt med att allt färre väljer att köra bil, kommer trycket på järnvägar, tunnelbana, spårvägar och busslinjer öka. Här missar forskarna också en åtgärd för trafikproblem som Centerpartiet föreslagit: en dubbling av trängselskatten för att finansiera tunnelbaneutbyggnad. Denna ändring skulle rikta sig betydligt mer träffsäkert mot de bilresor som är lättast att ersätta, och där också antalet fordon (och inte bara deras drivkälla) är ett problem i sig.

26 augusti 2011

Lycka till, Annie!

Centerpartiets approach till partiledarval har verkligen varit lyckad. Och vilken sjysst fajt det ändå varit! En del andra partiers processer för partiledarval har väl avskräckt. Man tror inte att de hade anordnat en öppen debatt i TV...

Hur som helst kan man bara konstatera att det är tre duktiga kandidater som står till förfogande, men också att de har ganska olika profil. De kunskaper som jag personligen tror är viktigast är möjligheten att sprida budskapet, hantera media och att inspirera medlemmar. Intet illa talt om duktiga förhandlare eller sluga strateger - men den rollen kan man fylla även om man inte är partiledare. Med det synsättet blir det också tydligt vilken av de tre kandidaterna som passar bäst - jag tror utan tvekan att det är Annie som bäst uppfyller den kravbilden. Sen behöver hon naturligtvis bra stöd av andra - strateger, rävar, förhandlare. Det förutsätter jag att hon har självinsikt att ta hjälp med, av sina motkandidater och av andra centerpartister.

Jag är inte ensam om den analysen. Vi tog samma beslut (enigt medlemsmöte) i måndags i Solnacentern. Igår ledde jag också ett möte med Centerstudenter Stockholm där vi diskuterade samma sak. Resultatet där var det samma - den enda kandidaten som fördes fram var Annie.

Med det kan jag bara önska Annie lycka till! :-)