19 september 2010

Din röst är viktig

Har du fortfarande inte bestämt vad du ska rösta på? Då kan du läsa mer om vad vi i Centerpartiet vill genomföra på centerpartiet.se. Nedan motiverar en lång rad personer varför de ska rösta på Centerpartiet:

Maud Olofsson:




Douglas Roos:


Lars Weinehall:


Magnus Andersson
:


Algot Thorin
:


Fredrick Federley


Petra Björk:


Läs även: Magnus, Johan.

Sjuka ska bli friska igen

Läs gärna nybakade centerpartisten Lottens inlägg om hur hennes föräldrar gått från sjukdom och deprimerat innehållslöst liv, till ett liv där man åter känner glädje.

Se även Erik Ullenhags film om sjukreglerna:

18 september 2010

Att cykla i Solna

Att cykla i Solna kan ibland vara ganska irriterande. På mängder av platser är trafiklösningarna helt enkelt inte byggda för cyklister, och taskiga lösningar är vanliga. Centerpartiet i Solna vill jobba hårt den kommande mandatperioden med att ta hand om alla problem med cykelvägnätet. För att få något att jobba med är det dock viktigt att vi känner till alla problem som finns. Vi har därför under början på hösten påbörjat en inventering av alla dåliga cykeltrafiklösningar i Solna, som visas på kartan nedan. Tyvärr är listan inte komplett än. Känner du till fler? Kontakta mig, de bästa tipsen belönas med böcker!

16 september 2010

IPRED till Europadomstolen

Prövningen av det första IPRED-fallet har nu tagit sig till Europadomstolen. Bra att lagen får en ordentligt prejudicerande prövning! Låt oss hoppas att den personliga integritetet vinner denna domstolsprövning.

15 september 2010

Naturskyddsföreningens oseriösa tidningsanka om uranbrytning: skämmes!

Som medlem i Naturskyddsföeningen kan jag inte annat än reagera med bestörtning när den viktiga granskningen av de politiska partiernas miljöpolitik, som nu senast med uranbrytningen (1, 2, 3, 4, 5, 6 för att ta bara några exempel). Visst ska vi politiker granskas, och så även i miljöfrågorna, men borde inte kritiken vara saklig och korrekt? När Albin granskar det utspel som ledde till rubrikerna visar sig rubrikerna inte alls stämma, statistiken var kort sagt fabricerad. Som medlem förväntar jag mig betydligt högre kvalitet på "granskningen" än så här!

Nu finns det ju faktiskt en liten minoritet i Centerpartiet som faktiskt tycker att det inte är rimligt att tycka att vi, inom överskådlig tid, kommer att fortsätta driva de kärnkraftverk som finns, men ändå importera uran. Även om jag är negativ till kärnkraften kan jag inte annat än konstatera att det är något dubbelmoraliskt att säga nej till uranbrytning i Sverige, samtidigt som man förväntar sig att någon annan ska exportera till oss.

Läs gärna Andreas Carlgrens blogginlägg eller titta på Anders Flankings kommentar nedan:


Bloggat har även: Frank, Staffan, Johan.

Även borgare borde kunna få fackliga rättigheter

Vad kul det är att se en debattartikel i SvD av någon man känner! Min mamma Majvor, och några till fackliga centerpartister, går öppet ut och kritiserar att LO väljer att stödja just Socialdemokraterna i valet snarare än att fokusera på att förbättra arbetssituationen för arbetarna.

Två vanliga invändningar finns mot deras tes:
  • Det är frivilligt att vara med i facket
  • LO har demokratiskt beslutat att stödja just (s).
Men det finns främst med den första ett tydligt problem: för den som väljer att stå utanför facket, så minskas rättigheterna betydligt. Exempelvis har det största facket  rätten att förhandla bort turordningsreglerna för samtliga anställda - även de som väljer att inte vara med i facket, eller ett fackförbund som organiserar en minoritet av de anställda. Det är alltså uttryckligen så att de regler som gäller på arbetsmarknaden i Sverige gynnar de största fackföreningarna, nästan alltid ett förbund inom LO eller de mera opolitiska TCO och SACO.

Det är då det blir problematiskt att LO har en tajt koppling med ett politiskt parti. Den som inte vill stödja sossarna politiskt borde ju också ha rätt att få rätten att organisera sig fackligt. När våra regler uttryckligen är skrivna för att gynna de största fackförbunden, och man inte får sina rättigheter tillgodosedda om man väljer ett annat, då är det ett problem att det fackförbundet väljer att lägga sina resurser på att stödja ett politiskt parti istället för att kämpa för att förbättra för sina medlemmar.

Läs även: Germund, Majvor, Peter, Annika, Annie, Per, Frank, Mikael, Jonas, Rickard, Johan, centerpartiet.se.

C: 7,5% 8,6% och tredje störst!

Det är medvind nu. Trevligt!


Uppdatering: Det är visst rejäl medvind nu. Centerpartiet upp till 8,6% och i första mätningen på mycket länge är vi återigen tredje största parti. Mycket trevligt!

13 september 2010

Integritetsvärnande centerpartister i riksdagsvalet

För den som värnar personliga integriteten, men ändå tycker något om övrig politik, är årets val inte lätt. Antingen Piratpartiet som tydligt driver integritetsfrågan men nästan inget annat, eller ett av sju partier som inte visat sig jätteduktiga. Ett alternativ kan då vara att personkryssa en kandidat som mycket tydligare kommer driva de här frågorna!

I Centerpartiet kan jag personligen rekommendera nedanstående kandidater, som tidigare har valt att engagera sig i Centeruppropet, antingen genom att vara med på ursprungsuppropet, att integritetscertifiera sig eller på annat sätt (exempelvis inom någon av sidoorganisationerna CUF eller Centerstudenter) arbeta för mer personlig integritet internt inom partiet. De allra flesta har varit med på samtliga dessa. Dessutom har jag inkluderat alla som valt att säga tydligt nej till datalagringsdirektivet.

När jag har rekommenderat mer än en kandidat per valkrets har jag valt att markera de kandidater som allra tydligast inriktat sig på integritetsfrågorna tidigare med en stjärna. Denna gradering är helt subjektiv och bygger på enbart på min egen magkänsla.

Ingen av dem toppar sin lista, och har därför troligen inte särskilt stor chans att ta sig in på ett mandat för partiet utan behöver personröster, då Centerpartiet bara har mer än ett mandat i Stockholms stad (2 st) och Stockholms län (3 st). Flera av dem står dock bara en plats alldeles strax nedanför troligen valbara positioner och kan med en väl fungerande valrörelse kunna kryssa sig in. En del har debatterat frågorna utåt, och en del har mer lobbat inom partiet. Ingen satt heller i riksdagen den gångna mandatperioden (om jag inte alldeles misstagit mig någonstans).

Nästan samtliga känner jag slutligen personligen, några sedan tidigare och några lärde jag känna som del i engagemanget med Centeruppropet, och jag förväntar mig att de klarar att hålla samma linje som de tidigare gjort i diskussioner jag haft med dem, även om de skulle bli invalda som riksdagsledamöter.

Göteborgs kommun:
2. Rickard Nordin*
8. Anders Dahlberg*
13. Niklas Dahlgren
15. Daniel Runvik

Jämtland:
4. Hanna Wagenius

Kalmar:
14. Magnus Larsson

Kronoberg:
5. Isak Engqvist

Malmö kommun:
9. Erik Hultgren

Skåne läns norra och östra:
3. Niklas Larsson
21. Jonathan Lindborg

Skåne läns södra:
10. Erik Hultgren

Stockholms stad:
4. Abir Al-Sahlani
6. Johan Hedin 
8. Oscar Fredriksson*
34. Per Ankersjö

Stockholms län:
4. Magnus Andersson*
11. Ingrid Lundqvist
22. Magnus Persson* (undertecknad)

Södermanland:
5. Dayana Jadarian

Uppsala:
2. Mattias Johansson*
5. Karin Ernlund

Värmland:
2. Marie Wickberg

Västerbotten:
4. Johan Kling

Västernorrland:
4. Emil Källström
8. Erik Hultin*

Västra Götalands västra:
16. Anders Dahlberg

Örebro:
2. Johan Pettersson

Östergötland:
17. Håkan Thornell

Observera att jag skrivit listan manuellt, och det därför mycket väl kan finnas ytterligare kandidater som är integritetsvänner på listorna som jag helt enkelt missat. Känner du att du själv eller någon annan saknas? Släng in en kommentar nedan!

Läs även: Markus Berglund, som var inspirationen till detta inlägg, och Johan Folin.

Bodström river knappast upp Bodströmssamhället

Bodström säger i en intervju i SvD att han vill riva upp FRA-lagen. Men ärligt talat, just den mannen har väl inte direkt något förtroende kvar i frågan om personlig integritet? Det var Thomas Bodström personligen som var drivande bakom införandet av Datalagringsdirektivet i EU. Det var Socialdemokraterna som la det allra, allra första förslaget till en FRA-lag - det förslag som inte ens hade de plåster som Annie och Fredrick arbetade för att få tillagda (och som kritiserats av debattörer både från höger och vänster som otillräckliga).

Läs även: Mark

Uppdatering: en artikel i DN i frågan

12 september 2010

Mitt "manifest" - personvalsmaterialet

Sedan i förmiddags har jag ägnat dagen åt att dela ut mitt personvalsmaterial i brevlådorna för studentlägenheterna i Kungshamra. Många trappor blir det. Jag tänkte också passa på att visa materialet för mina läsare här på webben, det är tryckt som enkla vykort.

Jag har valt att lyfta två områden vardera som jag vill driva i kommunen och på riksplanet.

Kommunalt har jag lyft cykelfrågorna och kollektivtrafiken. Det är tydligt att den som planerat cykelvägarna i Solna inte själv använder dem, så mycket dåliga lösningar som jag som cyklist får se skulle inte accepteras av bilister. Även om det är ganska gott om cykelbanor är det långt till ett fungerande cykelnät.

Att vi måste bygga ut kollektivtrafiken, med Tvärbanan förlängd till Bergshamra, tunnelbana till Karolinska och blå linjen mot Nacka, och kanske även spårbilar mellan Karolinska och övriga universitet är också en självklarhet.

I övrigt stödjer jag naturligtvis också det kommunala program som Centerpartiet i Solna tagit fram gemensamt.
(klicka på bilden för att se en förstoring)



De två riksdagsfrågor som jag lyfter är tydligt kopplade till den person jag är - jag har valt att peka ut mig som en tydlig företrädare för den personliga integriteten inom Centerparitet i Stockholms län. Att staten i princip ska ha tillgång till all kommunikation, som FRA-lagen innebär, är mig orimligt. Likadeles har jag skrivit under väljarkontraktet mot Datalagringsdirektivet, och skulle vilja avskaffa IPRED, som innebär att privata företag får rätt att ta på sig en polisroll.

Slutligen, eftersom jag tillbringat alldeles för mycket tid på högskolan och egentligen tagit lite fler högskolepoäng än vad som egentligen är nyttigt - så hoppas jag kunna göra nytta och fokusera högskoleutbildningarna på kvalitet istället för kvantitet.

Mp bluffar om tågpolitiken

Maria Wetterstrand och Peter Eriksson hade i förrgår ett debattinlägg i Aftonbladet om den borgerliga tågpolitiken. Synd bara att de väljer att vara otydliga med sanningen, eller förtiga saker de själva vill göra:
Nä. Mer handling och mindre babbel!

Uppdatering: Maria och Peter tycks ha skickat ett liknande inlägg till SvD. Jakob replikerar väl på sin blogg.

Ekonomisk trygghet även för den med ströjobb

Många ungdomar har idag svårt att komma in på arbetsmarknaden, och har därför inte jobb hela tiden. Tyvärr innebär det att man ganska ofta ramlar bort från samhällets skyddsnät - de är alla byggda efter ett 70-talssamhälle där man förutsätter att alla jobbar. Hela tiden, och inte med ströjobb här och där. Så ser dock inte verkligheten riktigt ut längre...

Centerpartiet föreslår därför att beräkningsgrunden för ersättningarna (SGI) görs om. Istället för att vara den lön man hade senast, ska det grundas på en snittlön för det senaste året. Speciellt skulle det vara bra för ungdomar som ofta hoppar från jobb till jobb.

Uppdatering: Annie motiverar beslutet på Youtube:


Läs även: Annie, Christian, Johan, Johan, Anders, Elias, Johan, Rickard, Carl, Frank

11 september 2010

Tälta i Hagaparken och Lill-Jansskogen är förbjudet!

Stockholms bostadsproblem blir allt värre. På Stockholms Universitet finns nu ett tältläger på den stora gräsmattan på Frescati, för internationella studenter som helt enkelt inte hittar någon annanstans att bo. Bostadsmarknaden i Stockholm är bokstavligen så svår att det är det enda alternativ som erbjuds. Studentbostäder är tyvärr inte en så stor valfråga som det borde vara.

De borgerliga bär naturligtvis ett ansvar - men även Socialdemokraterna. Bostadspolitiken delar nämligen tydligt huvuddragen - starkt reglerad hyresmarknad, men en oreglerad marknad för ägt boende, som har lett till en prisklyfta i storstäderna som gör att det lönar sig mycket bättre att bygga bostadsrätter istället för hyresrätter. Pristak för äldre hyresrätter, som lett till bostadsrättsombildningar i mängder. Byråkratiskt krångel runt andrahandsuthyrning och inneboenden. Krångliga byggnormer som gör det väldigt dyrt att bygga smålägenheter eller korridorsrum. Politiskt käbbel och stopp av byggen med NIMBY-argument i kommunerna. Löften från politiskt håll om nya bostäder, trots att det är byggbolagen som har möjlighet att bygga. En motvilja mot högre hus på kollektivtrafiknära lägen i centrala Stockholm. Att vänsterpartierna vill införa ett mindre byggstöd till hyresrätter är mer en detaljfråga.

I allt detta är det i vart fall lite glädjande att Signalisten väljer att justera sina regler: nu ska unga Solnabor få förtur till små lägenheter och rivningskontrakt. Det tycker jag är bra - det gör det enklare för våra ungdomar i Solna att välja att bo kvar här när man vill flytta hemifrån, utan att tvingas fortsätta använda pojk- eller flickrummet. Synd bara att det är en lösning som gör bostadssituationen krångligare för övriga, som äldre eller de som kommer utifrån.

Läs även: Franziska, som skriver om samma problem i Göteborg.

Kollektivtrafik på Värtabanan

Värtabanan går idag som en liten tarm på järnvägsnätet precis runt norra innerstan. Idag används den nästan uteslutande för godståg till Värtahamnen. Det är synd att en så central räls inte kan användas även för kollektivtrafik! Det tycker vi i Centerpartiet i Solna, och det tycker Miljöpartiet också. De vill bygga om och ut banan, så att den ansluter till Universitetet för att köra pendeltåg mellan Södertörn och universitetet.

Idéerna ser intressanta ut, men de som kan lite mer tycker budgeten för projektet ser alldeles för liten ut, eftersom det troligen behövs både planskild korsning och spårdragning i Nationalstadsparken. Man borde alltså fråga sig, om det inte går att använda banan på ett smartare sätt. Några olika idéer kan vara:
  • "Lillpendel" eller duospårväg Stockholm C/Karlberg-Värtan, som skulle få en roll mer som "central tvärbana".
  • Pendel Sollentuna-Solna-Norra station-Värtan. Skulle som bonus ge smarta kommunikationer mellan KTH:s två campus, som Miljöpartiet helt verkar ha glömt (KTH Kista ligger ca 10 minuters promenadväg från Helenelunds station).
  • Lägg i en tredje skena i Värtabanan ner till Stockholm C, köp nya vagnar till Roslagsbanan (ändå planerat pga utbyggnad) och kör vissa av tågen till centralen istället för Stockholm Ö.
  • Bygga vidare Tvärbanan via Bergshamra och Universitetet. Från Kräftriket går Tvärbanan sedan vidare på Värtabanans spår.
Vilket av dessa förslag som faktiskt funkar i praktiken, vet jag faktiskt inte. Miljöpartiet borde istället för att snöa in sig på en viss lösning, fundera över att ge ett utredningsuppdrag för dessa och andra alternativ. Det är för tidigt att bestämma sig för hur kollektivtrafiken på Värtabanan ska se ut, innan vi ens lyckats övertyga övriga partier om att vi ska ha kollektivtrafik på Värtabanan.

10 september 2010

Må bästa fordonsbränsle vinna!

Jag noterar att Ny Teknik skriver om introduktionen av DME som fordonsbränsle i Sverige. Samtidigt skriver Teknik360 om de elbilar som finns redan idag. En intressant match! DME har som största utmaning att skala upp bränsleproduktionen så att man kan täcka hela fordonsflottan. Elbilar har som främsta utmaning att höja räckvidd, hastighet och prestana i allmänhet. De elbilar som skrivs om artikeln illustrerar detta väl: de använder väl beprövad blybatteriteknik, men som också ger bilarna urusel prestanda: endast 30 km/h som toppfart. Duger kanske gott som transportmedel i innerstan eller mindre områden och perfekt som arbetsfordon (det finns ett antal liknande elbilar på KTH), men knappast det vi skulle vilja kalla en modern bil. De kan säkerligen vara en del av lösningen på omställning från oljan, men knappast hela. Kort sagt: här finns en utmaning för teknikinnovatörerna. Det är nämligen de som driver teknikutvecklingen som ska få avgöra vilka bränslen vi till sist använder. Inte politikerna.

Uppdatering: Läs även Gröna bilisters debattinlägg i Ny Teknik!

Lagförenklingar för cyklister

Jag noterar att lagförenklingar för cyklister kommer utredas av regeringen. Trevligt! Nu kanske det inte är förslaget om att tillåta högersväng med cykel mot rött som kommer dominera, men det är tydligt: Den som väljer att cykla totalt regelvidrigt, men trots det bete sig på ett säkert sätt - den tar sig fram mycket snabbare på sin cykel än den som faktiskt följer reglerna.

Det är bra att ändra sig!

Tänk vad bra det är att tänka om ibland. Får man en dålig idé, så ska den faktiskt skrotas. Synd bara om man basunerat ut den som en viktig valfråga. Då kan man alltid försöka med en slamkrypare - ändra sig, men inte berätta för media.

Precis så gör sossarna. De har tydligen, tack och lov, kommit på att idén om jämställdhetsplaner för alla arbetsgivare (även för de som bara anställer sig själva) nog är lite väl krångligt, och i sitt numera något redigerade valmanifest istället satt en nedre gräns på tio anställda. Synd bara för deras företrädare som högt och ljudligt i media sagt att det är jätteviktigt att alla arbetsgivare faktiskt har sådana planer. Och synd att man inte berättar vilka andra jätteviktiga krav som man ska tumma på...

Läs även: Albin, Anders, Christian

Välriktad mot vad, Maria och Peter?

Maria Wetterstrand upprepade flera gånger under kvällens intervju, att vänsterblockets nyinförda förmögenhetsskatt kommer att vara "välriktad" (underförstått: till skillnad från den tidigare förmögenhetsskatten, som drev rikingar som Ingvar Kamprad ur landet tillsammans med sitt kapital).

Men det Maria faktiskt inte gav något besked om, var vad det egentligen är meningen att den nya förmögenhetsskatten egentligen ska vara inriktad på. Anledningen är enkel: det kunde hon inte. Man har inte kommit överens om hur skatten ska se ut än. Att säga att den ska vara "välriktad" är alltså intet annat än skitsnack. Även om den är välriktad, så skulle det kunna vara så att den blir riktad mot fel grupp. Exempelvis som den förra skatten, som var välriktad mot de med stora tillgångar. Problemet var bara att det fanns en ganska stor grupp pensionärer som visserligen bodde i hus med högt marknadsvärde, men i övrigt hade sparsamma inkomster och mycket begränsade tillgångar...

Att de rödgröna inte så här ens tio dagar innan valet inte vill ge minsta lilla tydliga besked på hur ett av deras främsta förslag faktiskt kommer att fungera, i varje fall i principen, tycker jag faktiskt är oerhört svagt!

Läs även: Johan

Uppdatering: Inte heller Peter Eriksson ger besked. Har med tanke på det valt att uppdatera inläggets rubrik, och väntar fortfarande på svar från någon Miljöpartist...

Egentligen borde inte RUT-avdraget behövas...

RUT-avdraget har fått utstå en hel del kritik. Jag kan i mångt och mycket förstå den kritiken - det är egentligen inte särskilt bra att ha olika skattesatser för olika branscher. Rent principiellt är jag alltså emot RUT-avdraget.

Men då kommer då det lilla praktiska detaljen, att vi i Sverige är världsmästare på skatter. Skatterna är så höga att flera branscher helt trängs ut - eftersom de är mer arbetsintensiva än andra. Det tydligaste exemplet är just olika hushållsnära tjänster. Det är faktiskt så extremt att trots att man ger rätt till skatteavdrag, så är det samhällsekonomiska resultatet ett nollresultat. RUT-avdraget ger helt enkelt så många följdverkningar att det finansierar sig självt!

Hade vi haft en lite mer normal skattepolitik i Sverige, så hade det varit så att RUT-avdraget inte hade varit nödvändigt, eftersom stora skatteuttag inte hade hindrat vissa affärsidéer. Jag hoppas att vi så småningom kan nå dit, och då bör naturligtvis RUT-avdraget först trappas ner och sedan avskaffas. Tills dess, så gillar jag RUT!

Läs även: Helen, Magnus, Albin, Johan, Markus, Per, Edvin, Jonas

09 september 2010

Urspårat snabbtåg på rödgröna valaffischen

Att de rödgröna kommit överens om att bygga några stumpar höghastighetståg i Sverige, det vet vi om. Tillräckligt lite för att det inte ska ha någon som helst större betydelse för transportsystemet, men också tillräckligt mycket för att ha en rejäl prislapp. Nu har jag då fått reda på vilken sorts tåg som ska trafikera spåren. Den som vill veta, kan kika på de rödgrönas valaffisch, och på det AGV-tåg som avbildas där.

Ser det inte lite konstigt ut? Jo! Anledningen är att det finns fyra räler. Bilden av stationen man använder är tagen vid Södertälje syd, och eftersom den stationen ligger på en gigantisk bro över Södertäljefjärden, så använder man extraräler för att hålla kvar ett eventuellt urspårat tåg på banvallen. Och den som photoshoppat bilden har uppenbarligen valt att ställa tåget på en av urspårningsrälerna.

Man frågar sig varför inte någon miljöpartist, som åker mycket tåg, såg detta innan affischerna gick till tryck. Eller för den delen Lars Ohly, som ju är tjänstledig från SJ...

Läs även: Albin, Mattias, Thomas

DN:s agenda mot tågen

De senaste dagarna har det funnits ett stort antal artiklar främst i DN om avregleringen av persontågmarknaden. Tyvärr verkar artiklarna vara skrivna med en politisk baktanke istället för att kritiskt granska avregleringen, och med något av en allmän motvilja mot tågtrafik. Det leder till en hel del lustiga effekter och faktafel (jag har säkert missat flera stycken till, komplettera gärna i kommentarerna):
  • Visserligen har en del uppstickarbolag haft problem med rättidigheten, men SJ har i vintras knappast varit mycket bättre att de kan ses som ett föredöme.
  • Man varnar för att avregleringen kan leda till högre priser. Tittar man däremot på de bolag som faktiskt etablerat sig, så är det förutom ett antal småbolag som kör enstaka avgångar, bara ett bolag som satsar lite större. Veolia, som kör Malmö-Stockholm, och har valt en mycket tydlig lågprisprofil. Det är vanligt att Veolias biljetter kostar hälften så mycket som SJ:s. Hur det motsvarar en höjning av priserna, har inte jag fattat. Och jag har heller inte förstått vad som är så bra med att tvinga bort dem igen, så fler människor väljer flyget.
  • Man kallar den planerade höjningen av banavgifterna för "chockartad", men höjningen ska gå oavkortat till utökat underhåll (som säkert alla som åkte tåg i vintras håller med om behövs), och motsvarar inte mer än några enstaka kronor på en typisk resa.
  • Man likställer de av Rikstrafiken upphandlade sträckorna (samt av någon konstig anledning, Öresundståg) med trafik i fri konkurrens. Situationen är dock ganska annorlunda att köra på entreprenad och ha ett kontrakt givet i ett antal år, jämfört med att vinna varje resenär.
  •  Man varnar för att de nya bolagen kommer att plocka russinen ur kakan, så att SJ tvingas höja priserna på de mindre banorna, de som idag körs med stöd. Vad man inte berättar är att situationen redan idag är sådan att det inte är tillåtet att flytta över pengar från de lönsamma linjerna till de upphandlade. Det vore i så fall prisdumping i upphandlingen från Rikstrafiken, och ett solklart fall för Konkurrensverket, eftersom det skulle vara ett sätt för SJ att missbruka sin monopolsituation.
För övrigt kan jag bara konstatera att sossarnas recept på tågproblemen är att bestämma att tågen ska vara i tid. För då blir det så, undrar jag? Orsakssambanden är något oklara, för man har inte kommit med några konkreta åtgärder för hur det i praktiken ska genomföras, bara sagt att SJ i lag ska åläggas att vara i tid. Om det vore så lätt att genomföra saker i politiken, då hade vi ju kunnat besluta att polisen ska ta fast alla brottslingar och att alla elever i skolan ska ha alla rätt på proven också...

Tidigare inlägg om avregleringen  av tågen: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Baylan och Sahlin: Vilka företag vill ni förstatliga?

För ett tag sedan uppmanade jag Ibrahim Baylan här på bloggen att ge besked om vilka företag han vill förstatliga. Jag har visserligen inte fått svar, men jag tror inte Ibrahim kanske inte läser min lilla blogg.

Jag vill trots det återupprepa min fråga och rikta den även till sossarnas partiledare: Vilka företag vill (s) förstatliga? För att göra svaret lite enklare har Lars Ohly krattat manegen genom att plocka fram ett antal konkreta förslag. Vilka av förslagen går (s) med på? Vilka säger man tydligt nej till? Hur har man i så fall tänkt hantera i den presumtiva kommande vänsterregeringen att man har skilda ställningstaganden?

Läs även: Stefan.

07 september 2010

Jag vill inte heller ha en regering med kommunister i

Det var ord och inga visor när Maud utfrågades i SVT ikväll. "Aldrig att jag sätter med en kommunist!" svarade hon på frågan om vad som händer om Mona vill ha med oss efter valet om Sverigedemokraterna då skulle hamna i en vågmästarroll. Ett mycket tydligt besked, och jag kan inte annat än hålla med. Även om Ohly inte längre kallar sig kommunist, har han faktiskt inte bytt åsikter. Det är svårt att göra annat än konstatera att den som tycker som en kommunist, är en kommunist. Och kommunister är faktiskt inte riktigt demokrater.

Maud sa också tydligt att det är viktigt med liberala värderingar, och poängterade att det är viktigare att faktiskt genomföra bra grejer för miljön, än att prata om att genomföra bra grejer för miljön. Tummen upp!

Läs även: Albin, Elisabeth, Johan, Fredrik, Thomas, Magnus, Edvin.

06 september 2010

Rödgröna miljöbluffen synad

Centerpartiet är inte på något sätt ledande i att lyfta miljövänlighet i retoriken. Den rollen har vi sedan länge förlorat. Man kan för övrigt diskutera om Centerpartiet någonsin varit duktigast på retorik i riksdagen mera generellt, men det är inte det jag tänkt diskutera idag. Det jag tänkt diskutera idag är nämligen snarare vilka partier som är bra på att faktiskt få någonting gjort - och där har Centerpartiet sedan länge, med sitt pragmatiska synsätt, länge varit ledande. Särskilt tydligt syns det här på miljöområdet. Det illustreras till exempel tydligt av gårdagens bråk i SVTs Agenda.

Den senaste mandatperioden har miljöbilspremien - en centerpartistisk idé - gjort att antalet miljöbilar ökat till det trettondubbla och överträffat i stort sett varenda prognos som fanns, och ytterligare exempel finns, som ökad vindkraftutbyggnad, satsning på utveckling av nya fordonsbränslen, mm.

Men då är det också intressant att se vilken verkligheten är i det andra politiska blocket, som ju faktiskt har ett eget miljöparti. Ett som sedan länge är ledande i miljöretorik jämfört med Centerpartiet. Och som en händelse har Centerpartiet just idag släppt en rapport om de miljövallöften som den rödgröna alliansen lovat. Resultatet är tyvärr nedslående. De åtgärder som de rödgröna föreslår, bland annat höjning av bensinskatten uppskattas lämna en rest på 8 miljoner ton CO2 som fattas för de utsläppsmål man satt upp.

Det funkar helt enkelt inte att förbättra klimatet genom att höja bränsleskatterna och lite slumpmässigt hiva ut pengapåsar till projekt med "feel-good"-känsla. Det gäller att noggrannt styra mot de mest effektiva åtgärderna i det paradigmskifte som står framför oss när vi inte längre kan förlita oss på fossil energi. Resurserna är knappa

Läs mer: centerpartiet.se, rapporten i sin helhet, Agenda, Magnus Andersson, Johan Linander, Mikael Andersson.

Uppdatering: I tv-debatterna har Maria Wetterstrand slängt sig med en hel del faktauppgifter. De har nu Claes Västerteg granskat, som inte finner stöd för dem. Tyvärr vore det mycket enklare om man valde att använda korrekta uppgifter från början...

02 september 2010

CUF:s kaxighet bra för Centerpartiet

Per Ankersjö bloggutmanade mig för några dagar sedan med en uppmaning om att skriva om varför det går så bra för Centerpartiet. Tyvärr har jag haft lite mycket att göra, så han har redan hunnit sammanställa svaren, men jag tänkte svara ändå, så småanarkistisk som jag är.

Vad tror jag då är grunden? Jag tror det är arbetet med att bygga en bra grund. CUF har utvecklats enormt under de år jag varit medlem, då visserligen medlemsantalet krympt, men fokus på att driva riktigt bra politik har blivit så mycket bättre. På senare år har det nästan känts lite dumt att blanda sig i debatten på CUF:s förbundsstämmor - visserligen har jag haft bra argument, men det har nästan alltid varit någon annan som tagit upp dem - och ofta på ett sätt som varit bättre än vad jag antagligen klarat av. På samma sätt har jag fått lyssna till och ibland även då och då deltaga i mycket spännande debatter inom Centerstudenter - där man på en mycket hög nivå tar sig för att diskutera rena grunden för hur vårt samhälle är - eller kanske borde vara - uppbyggt.


Med den här förändringen har också följt en kaxighet som centerrörelsen sällan skådat. CUF:s senare kampanjer har väl fått ungefär lika mediautrymme och uppmärksamhet som de tre övriga allianspartiernas ungdomsförbund tillsammans, trots att CUF numera är nästminst (bara LUF är mindre). Trots det har man i tydliga och ganska provocerande kampanjer valt att gå ut provokativt - inte bara mot de rödgröna, inte bara mot de andra allianspartierna, utan även ibland mot Centerpartiet i stort och mot de fördomar och inrotade tankesätt som hör till den svenska folksjälen (tack vare sossarna). Ungefär samma kaxighet har vi också sett från andra håll - bland annat Stockholmscentern inklusive den lilla avdelningen Stureplanscentern.

Kort sagt, Centerpartiet och särskilt CUF har rent praktiskt tagit tag i den del av projekt avsossefiering, som inte ryms i att ändra vad staten har som uppgift att göra eller inte göra. Den del som handlar om att ändra attityderna hos folk - att göra dem stolta över vilka de är, och förvänta sig ett samhälle där man förutsätts och får möjlighet att ta ansvar för sig själv, att stå för sin egen försörjning och inte leva på bidrag. Den attityd som så tydligt visas i vår valfilm, och som sossarna så tydligt tycker är förkastlig. Sånt jobb är på kort sikt ganska otacksamt - om man inte ger det budskap som förväntas utan ett som är mer strömlinjeformat, är det ganska många väljare som utesluter en. Ligger det något i det man säger, kommer det dock löna sig på lång sikt. Jag tror och hoppas att det nog är denna effekt vi nu ser.

Det höga taket i Centerpartiet, där i princip alla frågor får tas upp även om de inte går igenom, är något som också hjälper, och att vi har varit tydliga ideologiskt och raka i kommunikationen (som centerpartister alltid tenderat att vara, vi är dåliga på att ljuga) har gjort att vi har ett bra utgångsläge inför valet. Hade partiledningen skött korten bättre i en viss debatt under midsommarhelgen 2008, då kanske utgångsläget hade varit ännu bättre. Tyvärr tappade vi många, både väljare och medlemmar, med den riktning vi tog då. Men, det är ett problem som jag vet att både jag och en mängd andra centerpartister ämnar ändra på.

Vi kan nog vänta oss att det kommer att hända mer i Centerpartiet. Många CUF:are har blivit lite äldre och något mer akademiskare, och vill bli ännu tyngre debattörer. Centerstudenter, som för bara ett par år sedan närapå höll på att sluta existera helt och hållet, har det här året växt något enormt. Det finns ett stort engagemang och mängder av debattglada medlemmar träffas på mötena. Jag hoppas att jag och säkert några andra till om några år kan ha bidragit till en tyngd och vetenskaplig förankring i centerpolitiken som den tyvärr lite för ofta saknat hittills.

Fler som svarat på utmaningen: Johan, Helen, Mattias, Frank, Catrin, Christian, Johan, Christer, Fredrick, Stefan, Annie, Albin.

Sossarna lovar diskriminera småföretagare

Som centerpartist och därmed vän av företagande, måste jag bara kommentera sossarnas senaste vallöfte i landstinget på företagsfronten - även om det är några dagar gammalt. Man lovar att helt sluta använda företag som inte tecknat kollektivavtal i sina upphandlingar.

Problemet med detta är dock att det är rent ut sagt korkat. Man kommer nämligen sätta sig i en situation där det bara är bjässar till företag som klarar av att svara på upphandlingarna, med andra ord uppenbar risk för att man kommer att befinna sig på en oligopolmarknad med risk för dålig konkurrens. Småföretag, där man mycket ofttare väljer att nöja sig med att ägarna själva jobbar i företaget, eller där man bara har ett fåtal anställda som tycker att man får bättre villkor genom att förhandla direkt med sin chef istället för via fackets ombud, är tydligen uttryckligen uteslutna från sossarnas framtida upphandlingar. Kort och gott vill sossarna i kommande upphandlingar diskriminera småföretagare, som redan idag nog brukar tycka att det offentligas upphandlingar är nog så krångliga med alla sina detaljregleringar.

Slutligen, förutom att vara dumt - så är förslaget dessutom olagligt. Man ska inte kunna tvinga på en part ett avtal den inte vill ha. Vi minns alla debatten om Vaxholmsskolan, som började med att ett lettiskt företag kom hit med sina anställda, fortsatte med att Byggnads skanderade "Go Home" utanför och att det lettiska företaget gick i konkurs så att byggjobbarna blev arbetslösa, och för ett tag sedan avslutades med att Europadomstolen smällde både svenska staten och Byggnads på fingrarna? Jag gör i varje fall det.

Jag föredrar, till skillnad från Ilija, att vi följer lagen i det här fallet, istället för att diskriminera småföretagare och anställda som föredrar att jobba på en firma som inte har kollektivavtal! Om inte principen duger för Ilija kan han ju vara pragmatiker istället - överklagandena kommer att kosta en stor summa pengar utan att han får som han vill ändå!

Läs även: Upphandlingsbloggen, Helen, Johan, Ekonomisten, Albin, Jonas, Johan.

Det är lätt att sannspå sig själv

Kommer ni ihåg i våras? Ett antal olika sossar varnade för att den här valrörelsen antagligen skulle bli en av de smutsigare hittills. Det är förståeligt att man gick ut och såg detta som en oroande utveckling. Det vore mycket trevligare att fokusera på de politiska sakförslagen än den senaste innovationen i form av pajkastning!

Det är just det som gör mig så beklämd - för visst har det varit en av de smutsigare valrörelserna hittills! Problemet är bara att många av de personangrepp som gjorts och andra låga kampanjmetoder som använts har gjorts av - ja, just det - en sosse, sossarna som organisation, eller det sossarna närstående fackförbundet LO. Inte konstigt att sossarna spådde rätt i våras - de måste för fullt hållit på med att planera sina attacker av negative campaigning!

Själv betackar jag mig och pratar hellre om den politik jag och Centerpartiet vill se. Just av den anledningen har ni inte fått läsa något om Toblerone här, inte heller märkesväskor, flyg till Finland eller exkommunister med döttrar (tillika partimedlemmar) i friskola. Förutom föregående mening kommer ni inte heller få göra det i fortsättningen!

Läs även: Markus, Per, Albin, Mikael, Anders, Johan, Niklas, Johan, Fredrik, EdvinMary.