Motion till Centerpartiets Ungdomsförbunds förbundsstämma i Kalmar 17-20 maj 2007
Om arbetsgivaravgifternas avskaffande
Den svenska staten dubbelbeskattar idag lönearbete. Den lön som betalas ut på lönekontot i slutet av månaden har beskattats inte bara en gång, utan två. Dels betalar du inkomstskatt på pengarna, dels betalar din arbetsgivare dessförinnan cirka 30% av din lön i arbetsgivaravgift.
Rent principiellt finns det invändningar mot att lägga skatt på samma skattebas två gånger. Genom att lägga skatt på skatten skapar man onödigt mycket byråkrati och annat krångel. Eftersom det dessutom endast är arbetsgivare och företagare som är insatta i vilka de egentliga kostnaderna för att anställa en person är, så är inte nivåerna på de svenska skatterna synliga för medborgarna.
Att slopa systemet med dubbelbeskattning på lönearbete genom att avskaffa arbetsgivaravgifterna skulle ge flera fördelar.
För företag skulle byråkratin runt skattedeklarationer och bokföring minskas, eftersom en löneutbetalning innebär betydligt färre uppgifter som behöver lämnas in till skattemyndigheten. Detta underlättar företagande. Ännu mer underlättar det för privatpersoner att bli arbetsgivare - i praktiken krävs det idag att man har en personalavdelning att delegera ansvaret för en anställning till om man ska veta att man följer alla lagar och förordningar om anställningar. Genom denna förenkling får vi dessutom ett mycket tydligare skattesystem utan otaliga undantag - vilket förenklar administrationen av det och minskar byråkratin.
En avskaffad arbetsgivaravgift skulle även öka transparensen i skattesystemet - det skulle bli mycket tydligare än idag hur stor del av företagens lönekostnader som faktiskt går direkt till staten.
Vidare skulle förändringen i skattesystemet drastiskt minska skillnaderna som finns mellan att ha A- och F-skatt. De kvarstående skillnaderna blir bokföringsskyldighet och momsredovisningsskyldighet. Mindre skillnader mellan beskattning av löntagare och egenföretagare innebär att tröskeln till att starta eget blir mindre.
Förslaget skulle även minska företagares incitament till att anställa folk svart. Det är inte ovanligt att det förekommer att ungdomar som inte hittar annat arbete tvingas in i svartarbete av den enkla anledningen att det inte går att hitta andra jobb. Med en avskaffad arbetsgivaravgift skulle det finnas färre anledningar för företagare att anställa svart - om arbetsgivaravgiften inte finns, faller anledningen att försöka gå runt den bort.
Ett liknande system används redan idag i Danmark. Där är det arbetstagarna, inte arbetsgivarna, som är ansvariga för inbetalning av arbetsgivaravgifterna på 8% av lönen. Arbetsgivaravgift betalas endast på utbetald lön och inte exempelvis arbetslöshetsersättning. Precis som med vanlig skatt så sköts inbetalningen av arbetsgivaravgifterna genom avdrag på lönen.
Med ovanstående motivering föreslår vi därför
att arbetsgivaravgifterna i Sverige på sikt successivt avskaffas
att pensioner, sjukförsäkring och övriga ersättningar som idag finansieras genom arbetsgivaravgifterna istället finansieras genom löneskatt.
att den totala beskattningen på lönearbete i samband med reformen ska sänkas ordentligt.
Solna och Ränneslöv 070310
Magnus Persson och Martin Lönnstam, CUF i Edenberga
2 kommentarer:
Det finns ingen forskning som visar att sänkta arbetsgivaravgifter skulle ge flera jobb. Att helt ta bort avgifterna är inte heller rimligt.
Pengarna är i realiteten uppskjuten
lön/pension.På vilket sätt är det bättre att införa en ny löneskatt? Det totala skattetrycket kan däremot påverka byföretagande &sysselsättningen /Peter Höglin. Ekonom kandidat Nationalekonomi.
Till att börja med: en ursäkt att svaret dröjt! Jag har varit fullt upptagen med att avsluta ett projekt de senaste veckorna, och var i Bryssel hela förra veckan.
Så till svaret: Det finns visst sådan forskning. Det stämmer också med sunt bondförnuft, blir det dyrare att anställa måste rimligtvis den som anställs göra mer nytta (jämför klassiska diagrammet med utbud och efterfrågan). Lägre pris går ihop med större efterfrågan!
Om en reform enligt förslaget är rimlig, eller inte, beror till stor del på om man anser att det är rimligt att sänka statens intäkter (arbetsgivaravgifter är en stor del av dem). På kort sikt kan det nog vara problematiskt, men på lång sikt bör det vara fullt möjligt, under förutsättning att man kan tänka sig att sänka statens andel av ekonomin i stort. Exakt vilken skatt man ska sänka när man sänker skattetrycket är ju naturligtvis en avvägningsfråga, men skatterna på arbete ligger för mig ganska tidigt i prioritetsordningen, och det var därför jag kombinerade förslaget om avskaffande av arbetsgivaravgifter med sänkning av beskattning på skattebasen "lönearbete".
Notera också att arbetsgivaravgifterna på intet sätt är öronmärkta. De går in som en klumpsumma i statens budget och i gengäld går, en betydligt mindre, klumpsumma till de syften du avser. Den allra största delen av arbetsgivaravgiften som KTH betalar för mig går inte in i någon form av fond för ett visst syfte. Allra tydligast blir detta med den allmänna löneavgiften.
Du läste mitt förslag dåligt om du tolkar det som att jag vill införa en ny skatt. Förslaget går ju helt ut på att avskaffa en skatt (eller rent teoretiskt, grupp) i form av arbetsgivaravgifterna. Det är precis på detta vis det fungerar i Danmark, där löntagarna i gengäld betalar en betydligt högre skattesats (eftersom totalt skattetryck är jämförbart med det svenska).
Du missar dessutom helt huvudorsaken till att jag vill ha en ändring: administrationskostnader. Även om totalt skatteuttag skulle vara exakt detsamma, så minskar i någon mån, om så marginellt, arbetsgivares kostnader för att administrera skatterna, svårigheterna att förklara hur allt hänger ihop på bokföringskurser mm. Att förenkla är därför i mina ögon ett egensyfte, i den mån det är möjligt. Att ha dubbla, parallella, skatter på samma skattebas är definitivt inte att ha enkla regler.
Skicka en kommentar