Lästips

Jag vill tipsa om Björn Pedersens debattartikel i Expressen, där han ger en kort översikt över argumenten mot ett generellt barnbidrag ur en liberal synvinkel. Läsvärt!

Uppdatering: Precis lika läsvärt är Gustav Anderssons svar. Frågan är definitivt inte självklar, och det finns också ett par medelvägar. Oavsett är det bra att Björn provocerar i debatten - ingendera ståndpunkten är egentligen helt självklart motiverad.

Creds till Miljöpartiet

Det är inte så mycket att säga. Creds till Miljöpartiet för en öppen världssyn och solidaritet med människor i omvärlden. Me like!

Fast alla tycker ju inte beslutet är lika bra. "Hänsynslöst och ologiskt" säger Bill, "försämrade villkor" säger Bull, och Måns håller förstås med.

Finns det någon svensk som inte ska vara bidragsberoende?

Med anledning av sossarnas senaste påhitt vill jag bara ställa en enda öppen fråga till alla socialdemokrater som ändå läser min blogg: Finns det någon kategori svenskar som ni inte anser ska försörjas av bidrag? I så fall, vem eller vilka är det, rent konkret?

Ur led är tiden

Om man inte fick en vit jul verkar man ju alltid kunna hoppas på en vit påsk. Så här mycket snö vet jag inte ens riktigt när jag såg hemma hos mina föräldrar senast...

Sossarna skeptiska till demokrati?

Demonstrations- och yttrandefrihet är en mycket viktig del av demokratin. Det är en ganska allmänt spridd åsikt. Fast alla håller inte riktigt med - Peter Persson, opposition(s)råd i Jönköpings kommun, är ett exempel. Demonstrationsfrihet ska inte gälla centerpartister. I varje fall inte de centerpartister som råkar förlägga sina möten i Jönköping den första maj. Det är egentligen ganska uppseendeväckande att den åsikten finns. Inte ens nazister som vill demonstrera på nationaldagen brukar hindras från detta...

Ett deprimerande forskningsframsteg

Forskare i Tjeckien har gjort en deprimerande upptäckt: Forskares produktivitet (mätt i antal publiceringar och citeringar) uppvisar en negativ korrelation till mängden drucken öl. Kort sagt, om jag ska fortsätta njuta av öl regelbundet, så är det möjligtvis i form av en gravöl över min eventuella framtida forskarkarriär...

Underkänt språktest för språklagsutredningen.

Språklagsutredningen presenterade i förrgår resultatet av sin utredning. Som doktorand på KTH och därmed inom den svenska forskningen kan jag bara konstatera att förslagen verkar helt utan kontakt med verkligheten, i alla fall inom forskningsvärlden. Svenskan riskerar inte att förlora i domän inom forskning och högre utbildning, som det sägs i artiklarna, den har redan gjort det. För decennier sedan! Inom mitt forskningsområde, mekatronik, är det i princip bara engelska som används, om det så är till artiklar, doktorsavhandlingar eller vad det än är. Avhandlingar har ofta inte ens en svensk sammanfattning. Mitt exjobb skrev jag visserligen på svenska men jag fick lägga rejäl möda bara på att hitta lämpliga ordval, eftersom de enda som egentligen existerade inom området antingen var på engelska eller av jargongkaraktär.

Faktum är att nästan alla mindre språk inom de flesta forskningsområden redan tappat mycket av sin status. Inte ens tyskan, ett världsspråk, har en internationell bäring mer än inom vissa områden (ett exempel är tydligen växellådor - andra doktorander på institutionen har klagat på att allt intressant inom det området visst är skrivet på tyska). Annars är egentligen fransmännen de enda som försöker upprätthålla någon illusion om att deras egna språk fortfarande är relevanta.

Varför har det då blivit så? Svaret är enkelt - att skriva om forskning på svenska inom mekatronikområdet är helt ointressant. Den allra största delen av publiken finns utomlands, och de tenderar av någon konstig anledning inte vara enormt bra på svenska. Även om det för oss svenskar, givet etablerade svenska uttryck, skulle vara något enklare att skriva på svenska, så är det helt enkelt inte intressant. Dessutom tillkommer problemet att forskningen i Sverige inte alls utförs endast av svenskar. I min forskningsgrupp så är kinesiska ett nästan lika stort modersmål som svenska, och även tyska, urdu samt spanska är just nu representerade. Faktum är att användande av svenska, när det ändå förekommit, har visat sig mest bli ett hinder, när personer som inte pratar svenska försöker bedriva forskning baserad på tidigare projekt som främst dokumenterats på svenska. Kort sagt, det enda helt gemensamma språk vi har i min forskargrupp är engelska. Även om det är en målsättning att alla permanenta medlemmar i forskargruppen ska lära sig svenska tar det ett tag, så svenskan är inte alls lika användbar. Att genomdriva utredningens ambitioner om att återupprätta svenskans status inom forskningen är helt enkelt totalt motstridigt mot utvecklingen att allt fler internationella studenter, doktorander och forskare verkar i Sverige.

Nej, fokus i utredningen är helt fel, i varje fall för forskarvärlden. Jag kan förstå att alla myndighetskontakter ska kunna göras på svenska, och jag är helt för att man ska undvika användande av svengelska uttryck i svensk text i onödan, men att kräva att jag, som representant för Sverige i mitt EU-projekt, ska prata svenska, är bara löjligt. Jag pratar ju inte ens svenska mer än hälften av tiden i min egen forskargrupp! När det gäller teknik- och medicinforskningen så ska man nog vara nöjd med krav på att sammanfattningar finns på svenska. Dessutom är det faktum att forskning är tillgänglig på svenska inte alls någon garanti att den går att förstå för lekmän...

Klöver torn

Bättre sent än aldrig! Det har gått några dagar nu sedan Centerpartiet i Stockholm lanserade förslaget om Trifoliumskrapan, en tredubbel skrapa på 200 meter, tänkt att läggas på en överdäckning av spårområdet norr om centralstationen samt Klarastrandsleden, men jag tar mig ändå friheten att skriva några kommentarer.

Jag kan redan nu lova alla läsare att sannolikheten att projektet verkligen blir av antagligen är ganska minimal. Hur många tidiga arkitektförslag förblir oförändrade egentligen? Precis. Dessutom är väl sannolikheten att ett miljardprojekt med ett namn som rimligtvis endast kan appellera till Centerpartiet, LRF och 4H, verkligen blir till på riktigt kanske inte är enorm.

Men utspelet från Per med flera är ändå välbehövligt. Arkitekturdebatten i Stockholm är förvånansvärt lik den laholmska. Skillnaden är bara att i Laholm är det femvåningshus som är brinnande facklor i debatten, i Stockholm är det femtonvåningshus. Jag skulle hoppas att de som kritiserar förslaget inte gör det genom att säga "Nej, det här vill vi inte ha", utan genom att säga "Nja, vi vill hellre ha det här istället". Annars blir resultatet bara att inget någonsin får ändras.

Det är ingen tvekan om att det sätt Stockholm är byggt på missgynnar utnyttjande av kollektivtrafiken. De höga husen ligger långt ut från centrum. Rimligtvis borde ju de höga husen ligga nära kollektivtrafiken så att det blir lätt att ta sig till och från dem - titta på London! Förutom finanscentret i Docklands så är det väldigt få höga hus som inte är i stort sett solitärer eller åtminstone till största delen omges av halvhöga hus. Och de ligger allihop precis bredvid en tunnelbaneuppgång...

Det område där förslaget lade Trifoliumskrapan, strax norr om centralstationen, är utan tvekan ett av de bästa lägena i Stockholm. Det är promenadavstånd inte bara till kollektivtrafik i form av tunnelbana och pendeltåg, utan även till SJ:s rikstrafik och Arlanda Express. Att utnyttja den marken till en bangård är uppseendeväckande när man redan diskuterar överdäckning av bland annat norra stationsområdet, som är ett annat liknande, om än inte riktigt lika centralt, område.

Nu tar vi sikte mot Belgien istället?

Egentligen borde jag ge en längre kommentar till det faktum att skattetrycket i Danmark nu gått om det svenska, men jag nöjer mig med att gratulera regeringen till att se till att vi förlorat den nesliga världsmästarposten, och uppmanar till att ignorera de danska flåsen i nacken. Nu gäller det att sikta på att ta sig ner till belgisk nivå istället, kanske till och med försöka passera Frankrike så att vi hamnar utanför pallen i skattetrycksligan. Att ha den nästhögsta skattekvoten i världen är väl egentligen bara något att skryta med om man är kommunist. Värt att notera är också att den nivån som Frankrike ligger på (ca 45%) fortfarande är betydligt högre än den Sverige hade när Erlander var statsminister (17,2% när han valdes, 39,4% när han avgick).

Mona pratar tvärtomspråket

Mona (S)ahlin kommer med ett förslag om att staten ska kommendera nyanlända flyktingar till en viss bostadsort. Intressant är att hon inte vill kalla det "kommunarrest" trots att det är precis vad det i praktiken är. Nyspråket frodas! Det är klart att det inte är fördelaktigt att kalla förslaget vad det är för Socialdemokraterna - de som torde bli gladast över det är Sverigedemokrater.

Tyvärr är inte den dåliga beskrivningen av förslaget det värsta. Tyvärr är Socialdemokraterna i och med förslaget farligt nära vad som är acceptabelt med hänsyn till FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, närmare bestämt artikel 13:

1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats gränser.


2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till sitt land.

Båd' stat och lagar oss förtrycka; vi under skatter digna ner

Rubrikerna i kvällstidningarna är idag svarta. "Medlemsras i fackförbunden", eller någon annan formulering basunerar de ut. Men faktum är att det är LO, och inte facket i allmänhet, som står för den allra största delen av minskningen. Att LO minskar kanske inte är så konstigt med tanke på vilka frågor den organisationen ägnat sig åt under de senaste åren? Lägligt nog finns idag även en artikel i Dagens Industri om Wanja Lundby-Wedins syn på jobbavdraget. Antingen ska det bort, eller så måste skatten höjas.

Jobbavdraget är ju ändå en av de förändringar - som jag uppfattat det - som varit relativt uppskattad även av de som inte brukar vara traditionella högerväljare, och som främst är till för de som har små inkomster. Det är dessutom intressant att konstatera att man som ledare för en av landets största fackliga organisationer ser det som så viktigt att uttala sig i politiska frågor. Det brukar man varken göra i TCO eller SACO...

Yay, it's alive!

Som jag skrivit om innan har min iBook varit död en längre tid (närmare bestämt sen i somras). När jag kom hem från Timbroseminariet bestämde jag mig för att göra ett seriöst försök att återuppliva den. Jag misstänkte att jag skulle bli tvungen att löda för att få liv i den, men den hoppade igång när jag testade efter att jag bara pillat på det misstänkt trasiga spänningsregulatorchippet. Det implicerar kanske att burken inte kommer att vara stabil för evigt, men det är hur som helst kul att kunna skriva ett blogginlägg på den smidiga bärbara istället för den stationära klumpen, att få jobba i smidiga OS X och inte i klumpiga Windows XP. Jag får hoppas den glädjen får en chans att vara...

Bruksvärdessystemet och bostadsköer är åldersdiskriminerande

Förslagen som ska göra "hyresmarknaden" till en verklig sådan har nu blivit offentliga. Barbro Bergman Engman, Hyresgästföreningens ordförande, protesterar föga oväntat. Lite kul att hon gör det på sin blogg, dock, den borde kanske hamna i min bloggroll, så jag kan punktmarkera hennes uttalanden. Att hon bloggar ska hon ha en eloge för, det är ändå ett sätt att sprida sina personliga åsikter på ett sätt som få andra makthavare gör.

Hur som helst, speciellt från Hyresgästföreningen och politikens vänstersida påpekas problemen med en mer marknadsmässig hyra ofta, exempelvis påpekar Barbro själv att man vid en ombildning förlorar all rätt att bestämma över sin lägenhet till grannarna.

Tyvärr är man helt hemmablind för de problem som dagens bruksvärdessystem har. Den rätten som man förlorar, den har man ju endast på grund av det allmännyttiga bostadsbolagets goda vilja! Man hade lika gärna kunnat förlora bestämmanderätt över sin lägenhet om huset sålts till ett privat fastighetsbolag. Dessutom - hela problemet med ombildningar (jag anser inte heller att storskaliga ombildningar är önskvärda) är ju dessutom en direkt följd av att ett flerbostadshus är mer värt i form av bostadsrätter än hyresrätter. Hade husets värde och boendekostnaderna varit ungefär densamma i bägge fallen så hade de storskaliga ombildningsplanerna knappast ens funnits på ritbordet.

Men bruksvärdessystemet har fler problem, som dess kramare ogärna vill nämna. Man brukar ofta beklaga sig över att de som är mindre bemedlade utan bruksvärdessystemet kommer få svårt att betala för lägenheter på attraktiva platser, exempelvis Stockholms innerstad. Ett vanligt exempel på sådana grupper är ungdomar. Det är förvisso en korrekt invändning, men är förmodligen inte särskilt relevant. Kötiden till hyresrätter i innerstan räknas idag nämligen inte i år, utan snarare decennier. Unga som ställer sig i kö för att få en lägenhet i Stockholms innerstad kommer helt enkelt inte längre att vara unga när de får en lägenhet. Själv skulle jag ha nått medelåldern! Att jag då inte har råd att betala högre hyror än som finns idag är helt och hållet irrelevant, jag har några få val; att betala dyrt för en bostadsrätt, flytta runt på andrahandskontrakt, bo i förorten, eller på något sätt mygla mig förbi kön. Det hade varit mycket intressant att se inflyttningsstatistik i hyresrätter i innerstan uppdelat på ålder!

Barbro har helt rätt i att svenskarna inte vill se ett marknadsmässigare hyressättningssystem. Problemet är att de även (enligt samma inlägg) vill ha "en bra bostad till rimlig kostnad". Kort sagt, man vill äta kakan men ändå ha den kvar, eftersom "rimlig kostnad" underförstått betyder "under marknadspris". Det enda sättet att lyckas med den ekvationen är att någon annan betalar (exempelvis genom skattefinansierade subventioner). Jag antar att det är något sådant Barbro vill se? You know, there is no such thing as a free lunch...

Bokrean är farlig...

Efter ett möte på Enea i Kista begav jag mig hemåt ovanligt tidigt idag. Eftersom jag ändå skulle till tunnelbanan i Kista kilade jag inom Akademibokhandeln i Kista galleria. Det skulle jag nog inte gjort... En av de saker som händer under bokrean är nämligen att man tar sig hem med betydligt fler böcker än man egentligen tänkt sig att köpa.

Jag kom hem med hela sju stycken; Geographica (en 3 cm tjock, och tung, atlas i det flådigare slaget), Bonniers kokbok, Bonniers whiskybok, "Filosofi - 100 stora tänkare", en bok om Descartes, Bonniers ordbok, samt en deckare av Björn Hellberg, "Dödslängtan". Hela sju böcker, de flesta tjocka faktaböcker så kassarna var tunga.

Som väl är så är en av de andra egenskaperna hos bokrean att böckerna ändå är billiga. Dessutom hade de visst någon extrakampanj med 10% rabatt - även på reapriset. Slutresultatet blev att jag fick med mig två kassar fulla med så mycket fina böcker att jag nog inte kunnat bära hem så mycket mer - och ändå så kostade alltihopa bara runt 95 kronor per bok. Klart prisvärt, även om jag nog spenderade lite mer pengar än jag egentligen tänkt mig när jag gick in i butiken...

Första mötet med miljö- och hälsoskyddsnämnden

Idag var jag på det första mötet med Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna efter att jag valdes till ny ledamot i förra veckan efter Anna som lämnade sitt uppdrag. Kul att ha ett kommunalt uppdrag igen, och utmanande! Det är ändå fem år sedan jag lämnade det senaste politiska förtroendeuppdraget jag hade; medan jag pluggat har tiden helt enkelt inte räckt till sådant.

Mötet i sig var inte enormt upphetsande och det kan nog vara skönt att inte gå direkt in i hetluften - ärendelistan var ganska kort och bestod mestadels av mer formella ärenden och rena redovisnings- och uppföljningsärenden. Trots det blev det en del debatt bland annat om hur det framtida miljöarbetet ska ske i Solna, nu när det inte längre ska bedrivas under Agenda 21-paraplyet utan under nya namn.

I övrigt var det för Solnaborna mest intressanta ärendet kvällens sista - då beslut togs om att viteslägga en tandläkare som inte hade amalgamavskiljare installerad vid sin vask. Ärendet var en följd av den inventering som gjordes i fjol, och som väl är var det ensamt.

Lästips om kårobligatoriet

Vill tipsa om Magnus Anderssons krönika i Östgötacorren, där han berättar lite om nackdelarna med utredningsförslaget som ska "avskaffa kårobligatoriet". Citationstecknen kommer av att det egentligen inte är ett reellt avskaffande - applikation av resonemanget i förslaget på andra intresseföreningar med liknande syften, exempelvis fackföreningar, visar hur missriktad modellen egentligen är.

Solceller på Solna stadshus?

Anders Ekegren går ut i media med att Solna stadshus ska förses med solceller. Idén kommer ursprungligen från en motion skriven av Miljöpartiet. De flesta skulle kanske tycka att jag borde bli överlycklig över det - det vore ju en miljöförbättrande åtgärd - men sanningen är att jag är osäker på om det egentligen är något särskilt bra förslag alls.

Vilken är då anledningen till detta? Jo, även om solceller är väldigt ren teknik, så är den också dyr (tillverkningen av stora kiselkristaller är energikrävande). Återbetalningstiden räknas i tvåsiffrigt antal år. Solcellsel är tack vare investeringskostnaden betydligt dyrare än den elektricitet som köps från elnätet, vilket gjort att solceller hittills mest använts där elnätet inte når fram. Enda anledningen till att någon överhuvudtaget egentligen funderar på att framställa el för elnätet på det viset är att vi för tillfället har statssubventioner på 70% (sic!) på installation av solceller. Det hade inte ens varit i närheten av aktuellt att fundera på att sätta upp solceller om det inte funnits statliga subventioner, eller ens om subventionerna funnits, men legat närmre mer konventionella subventionsnivåer.

Även om solceller på stadshuset skulle leda till ett mer miljövänligt Solna, kanske precis lika mycket pengar hade räckt till betydligt fler åtgärder om man satsat på någon annan lösning? Inom ekonomin brukar man prata om alternativkostnader, och det är utan tvekan så att det även finns alternativa miljökostnader. Går det att spara mer genom energibesparande åtgärder? Pengarna kanske skulle kunna användas till att ersätta fossildrivna fordon? Eller, om man nu tycker att det finns en poäng i att utnyttja solenergi (vilket det definitivt gör!), skulle man kunna använda solvärmefångare. Dessa producerar inte i första hand elektricitet, utan värme. Istället för att ersätta inkommande el, ersätter man uppvärmning (exempelvis varmvattenberedarna) med solenergin. Även om Solna till allra största delen värms upp med miljövänlig fjärrvärme, skulle komplettering med solvärme ändå minska belastningen på Norrenergis anläggningar.

Exakt vilket av alternativen som egentligen ger mest miljönytta till lägst kostnad är ganska svårt att avgöra; även om jag tror att det är relativt bra odds på att det inte är solceller. Särskilt inte med tanke på att staten får betala en bra bit av kakan. Så vitt jag vet har man inte räknat på förslaget än, och då känns det konstigt om man är så tvärsäker som Anders verkar vara...

Slut på planekonomi för tågtrafiken?

Enligt en notis jag läste i gårdagens Dagens Industri (finns tyvärr inte på nätet) har företaget NetRail, med sitt koncept Panoramatåget, planer på att starta persontrafik mellan Stockholm och Göteborg. Fast det kan dröja innan trafiken kommer igång ordentligt.

För att få starta tågtrafik inom ett företag som inte heter "SJ" måste man nämligen ha särskilt tillstånd som endast kan ges genom regeringsbeslut. Hittills har sådant endast beviljats för de sträckor som SJ inte lyckats få lönsamma. Sträckan Stockholm-Göteborg är knappast en sådan sträcka - biljettpriserna där ligger förvånansvärt ofta till och med högre än flygpriserna på samma sträcka. Det är inte direkt en högoddsare att det är en av SJ:s största kassakor. Att trafiken konkurrensutsätts innebär att det finns en chans för oss resenärer att välja färdsätt på ett helt annat sätt än idag. Trevligt! Nu gäller det bara att hoppas att regeringen också förstått detta.

För den som vill tjuvstarta finns det en möjlighet att åka till Göteborg i samband med mässan TUR 2008, i mitten på mars. Då räknas det visserligen som chartertrafik, men priset (100 kr tur och retur, inklusive mässbiljett) är så lågt att man kan göra det som dagsutflykt till och med. Bokning görs på panoramataget.com.

DySCAS i Computer Sweden

Jag noterade sent i eftermiddags att det idag publicerades artikel i Computer Sweden om forskningsprojektet jag är med i - DySCAS. Tyvärr kändes artikeln ganska grund och berättar inte så mycket om tekniken. För den som är intresserad av mer information om ämnet rekommenderas ett besök på DySCAS projekthemsida, eller så kan man läsa någon av de vetenskapliga publikationer, exjobb och presentationer som gjorts under arbetet med DySCAS (tyvärr behöver man som vanligt journalprenumerationer för att läsa de flesta vetenskapliga artiklar - den som inte sitter på ett universitet eller en högskola har antagligen inte tillgång till flera av de intressantaste artiklarna, tyvärr). Mer information kommer med tiden också att komma ut på projekthemsidan där redan ett par publika leverabler finns att läsa.

SM i kränkthet

Jag kan bara addera mig själv till kören som tipsar om läsning av Maciej Zarembas nya artikelserie. Ett antal missnöjda studenter har använt diskrimineringslagstiftningen till slagträ mot lärarna på högskolan, när de känt sig "krängta" (sic!). De absurda exemplen avlöser varandra - svensklärare som kan svenska sämre än de förstaårselever som de haft praktik med, homosexuella som känt sig diskriminerade trots att lärarna inte ens känt till deras läggning, och så vidare.

Diskrimineringslagstiftningen är grymt viktig, och därför är det deprimerande att se att se den missbrukad på det här viset. Diskriminering är osaklig negativ särbehandling grundad i grupptillhörighet. Att kräva att svenskalärare kan svenska är inte osakligt, lika lite som att matematiklärare ska kunna matte (eller borde i alla fall kunna - de kommer ju från samma utbildning...) eller att körskolelärare ska ha körkort. Faktum är att det är högskolans förbaskade skyldighet att underkänna den som inte har uppvisat de kunskaper som krävs under utbildningen. Hur skulle det annars se ut? Ska vi släppa ut svenskalärare som inte förmår att lära ut svenska i skolorna? Stackars elever! Ska vi även släppa ut ingenjörer som räknar fel, läkare som inte vet hur kroppen sitter ihop eller piloter som inte kan flyga ordentligt?

Att tolka diskrimineringslagstiftningen så är att läsa den som fan läser bibeln. Man har inte rätten att bli just det yrke man önskar - man har rätten att försöka, och bli bedömd på samma grunder som alla andra. Om man försöker, blir rättvist bedömd, och det visar sig att man inte lyckas - då har man inte blivit diskriminerad. Det har bara visat sig att man antingen inte ansträngt sig nog för att ta sig igenom utbildningen - eller att man helt enkelt har valt fel yrkesbana.

Uppdatering: Del två i serien
Ytterligare en: Del tre

Framtidens fordon - etanolelhybrid och DME-hybridbuss?

Så börjar det också gå upp också för riksdagens trafikutskott. Att bara byta till ett ickefossilt fordonsbränsle räcker helt enkelt inte. Världen har helt enkelt inte kapacitet att producera nog med biologiskt framställda mängder bränsle med den teknik vi känner till idag. Men det räcker inte heller att endast gå över till elhybrider - för att sänka koldioxidutsläppen så radikalt som behövs (ungefär en halv storleksordning), samtidigt som vi ska tillåta utvecklingsländernas ekonomier att växa, kommer bägge teknikerna krävas - och antagligen ytterligare därtill. Enligt min bedömning kommer effektiviseringen av koldioxidutsläppen från fordon antagligen, på några decenniers sikt, behöva ligga på en faktor tio. Då behövs alla teknikuppslag vi kan finna, och att de nästkommande teknikstegen är ganska uppenbart att kombinera hybridtekniken med nya alternativa, bränslen. Jag hoppas att trafikutskottet också inser det, och kommer driva en kontinuerlig sänkning av kraven för bilar att kallas miljöbilar. Ordet "miljöbil" är ju egentligen missvisande - en miljöbil är bara något mindre miljöförstörande än alla "vanliga" bilar.

Den kommande generationen är ekonomiskt inkompetent?

Jag fortsätter odyssén genom de lite äldre nyheterna. Förra veckan Danske bank skickade ut ett pressmeddelande om svenska ungdomars ekonomiska kunskaper, och pressen återberättar nyheten här, här, här, här, här och här.

Tyvärr är resultatet inte särskilt upplyftande, som detta smakprov hos GP visar. Bara två av fem kan ge en riktig definition på vad ränta är, men det är inte det mest skrämmande man kan se (ganska många har valt ett alternativ som ligger nära det riktiga men ändå är fel) - det riktigt skrämmande är att hela 8% tror nämligen att ränta är en statlig skatt på lånet. Inte en siffra rätt med andra ord...

Man undrar hur det kunde bli så här? För mig har det alltid varit självklart att man ska ha koll på sin ekonomi, och vad ränta är, det visste jag redan i högstadiet. Tyvärr lär sig inte lika många det här hemma, och därför har det från ett stort antal håll (även inom CUF) ställts krav på att införa privatekonomi som ett nytt obligatoriskt ämne i grundskolan. Jag vet inte riktigt om det egentligen är rätt lösning. Största anledningen är att privatekonomi i alla fall i teorin redan är en obligatorisk i skolan - det ingår nämligen i hemkunskapen. I praktiken är det lite mer si och så med den saken - i praktiken blir det mest matlagning och möjligtvis lite diskussion om konsumenträtt och hur man hittar prisvärd mat. Förmodligen kan man uppnå ungefär samma effekt som av att införa privatekonomi som ett separat ämne, som att öka inslaget av privatekonomi i hemkunskapen.

En riktig reträtt av regeringen

Jag har hängt med lite dåligt i nyhetsflödena de senaste dagarna. Något jag inte missat även om det gått några dagar sen det verkligen var aktuellt är att regeringen drar tillbaka det vida kritiserade förslaget om begränsningar för privata sjukförsäkrnigar.

Det var rätt av regeringen att dra tillbaka förslaget. Inte på grund av kritiken i sig - utan för att det helt enkelt är ett dåligt förslag. Inte ska väl en borgerlig och till stora delar liberal allians driva sådana frågor? Om någon vill erbjuda lika sjukt höga försäkringar som staten tidigare tvingade på alla, är det väl upp till dem? Jag tror inte att en något sänkt ersättning - för dem som redan varit borta från arbetsmarknaden så lång tid som det ändå handlar om - hade haft någon större betydelse i att motivera dem att hitta nya jobb (det är ändå personer som har någon långvarigare sjukdom vi pratar om). Förmodligen vore det effektivare att hjälpa den som inte hittat ett nytt, passande jobb, någon form av matchningshjälp eller liknande istället.

I debatten runt förslaget så motiverade man stenhårt det med "arbetslinjen" - det vill säga, ända tills man drog bort det. Tyvärr tror jag att detta sätt att kommunicera från regeringen är mycket olyckligt. Människor bryr sig inte allena om pengar - det visar om inte annat den senaste tidens opinionssiffror som nästan sjunker proportionellt med skattetrycket. Man missar helt att politik lika mycket handlar om känslor, åsikter och tyckande. Det lyckades man ju så väl med innan valet (för all del väl hjälpta av HSB som gjorde ungefär samma fel då som regeringen gör nu). Varför pratar man inte om att reformerna faktiskt är ett försök att göra Sverige mer rättvist? Att ge människor större möjligheter att klara sina egna liv? Ett sätt att minska maktkoncentrationen till politiker? Genom att nagla fast sig i idén om att siffror och arbetsmarknadsstatistik utmålar man sig mer som Bo Lundgren (vi minns alla vilken effekt han hade på Moderaternas opinionssiffror), än som Allians för Sverige innan valet.

Flera lästips i Ny Teknik

Jag letar upp Ny Tekniks hemsida och måste bara tipsa om ett flertal artiklar som är riktigt intressanta. Först ut är flera satsningar för att göra flyget miljövänligare.

Det andra tipset är artikeln som berättar om hur de segeldrivna fartyg som jag tidigare berättat om nu har kommit längre i utvecklingen, och för första gången testas på ett riktigt containerfartyg. Läs även en artikel på samma tema i Popular Mechanics, eller för den delen företagets eget pressmeddelande. Skulle man råka äga ett fraktfartyg, och vilja göra en investering som minskar bränsleförbrukningen och har en återbetalningstid på runt två år (eller om man kanske bara är nyfiken på senaste nytt), ska man kanske gå till företagets webbsida för lite marknadsföring istället, inklusive se en stor mängd bilder på draksegelutrustade skepp.

Kul att se att det satsas på forskningsprojekt som minskar transporternas påverkan på klimatet! Vi får hoppas att alla projekten är framgångsrika, och dessutom får konkurrens från ytterligare satsningar.

Tillfällig bloggtorka

Eftersom jag för tillfället befinner mig på ERTS2008 kommer bloggtystnaden fortsätta åtminstone tills under helgen. Simma lugnt under tiden!

Prisa Gud, här kommer skatteåterbäringen!

Läste du lönebeskedet du fick i veckan ordentligt? Märkte du att summan du fick utbetalt var högre än den brukar? Grattis! Även om en del säkert har fått löneförhöjning i samband med årsskiftet, så beror - för de allra flesta - ökningen på att det andra steget av jobbskatteavdraget införts, vilket ökar de utbetalade beloppen med ett par hundra. Tyvärr har det inte synts så mycket av den glada nyheten i massmedia, men E24 har i alla fall en kort artikel, och på Aftonbladet finns en lång debattartikel av de borgerliga partiledarna.

För övrigt har det tyvärr alltså varit riktigt tyst om förändringen. Man skulle ju kunna tycka att Allians för Sverige skulle brassa på i media om förändringen, men det enda jag kan hitta i övrigt är insändare i landsortstidningar och enstaka blogginlägg. Tråkigt. Moderaterna som har lagt upp utförlig bakgrundsinformation på sin kampanjblogg och allt.

En jobbarkompis tyckte att både vid den här lönehelgen, och den för ett år sen, borde Alliansen gjort en rejäl annonskampanj om förändringen. De flesta verkar ju inte ens märka den. Jag håller med honom. Alliansen hade en förträfflig kommunikationsstrategi inför valet, men sen bara tvärdog allt medan regeringsarbetet tog fart. Skärpning!

Energisamtal i Laholm

Jag har i e-posten fått en inbjudan till Energisamtal i Laholm 2008, arrangerat av Centerpartiet i Halland måndagen den 28 januari. Tyvärr har jag inte en chans i världen att delta eftersom jag är i Stockholm dagarna innan och åker till Toulouse för en vetenskaplig konferens precis efter, men jag vill ändå tipsa er läsare om händelsen. Programmet verkar intressant och jag hade gärna deltagit om jag bara kunnat.

Edit: Hallandsposten har också en artikel om begivenheten.

Även sossar kan förstå vad byråkrati innebär

Även om det kan vara svårt att tro på ibland, så finns det även socialdemokrater som inser att byråkrati inte är bra. En av dem är Anna Sjödin (känd från Crazy Horse) som skriver dagens debattartikel i Aftonbladet. Och gissa om hon har tagit på sig ett sisyfosarbete när hon ska övertala hela det socialdemokratiska partiet om att onödig byråkrati är dåligt! Det mesta av byråkratin är det ju faktiskt sossarna som en gång i tiden har instiftat. I vilket fall önskar jag henne lycka till med arbetet - mängder av regler i Sverige är så tillkrånglade att knappt ens ansvariga tjänstemän alltid förstår dem. Eller så är de så fyrkantigt utformade att de visserligen är enkla att förstå, men inte är användbara i verkliga livet.

Nog borde borgerliga debattörer uppmärksamma Annas uppmaning. Tyvärr verkar det inte som om det har blivit ett prioriterat område för den borgerliga regeringen att förenkla regler. Det må vara ett grannlaga arbete att förenkla det svenska regelkrånglet, men det belönar sig dubbelt - dels genom att minska behovet av administration, dels genom att reglerna blir enklare att förstå för medborgarna. Ett blåslampedebattinlägg likt Annas skulle faktiskt behövas även på den borgerliga sidan av politiken.

Kina kör om västvärlden i teknikutveckling?

Arbetetet mot att skapa energisnålare persontransporter och därmed också minska koldioxidutsläppen, kommer förmodligen vara beroende av att vi effektivt lyckas byta bort dagens fossila bränslen. Etanolen är, precis som jag tidigare skrivit, bara en övergångslösning. En del andra biobränslen kommer att vara effektivare, men inget av dem har potentialen att tillföra den globala transportsektorn som idag kommer från petroleum. Bilarna måste helt enkelt bli betydligt effektivare än de är idag.

En intressant möjlighet är Pluginhybriderna. Det ideala vore egentligen elbilar - men batteritekniken som vi har idag gör att rena elbilar får en mycket begränsad räckvidd, runt tio mil som mest. Den som vill åka längre måste planera för en batteriladdningspaus på ett antal timmar efter den sträckan.

Pluginhybrider avväpnar effektivt det problemet genom att även innehålla en liten förbränningsmotor. På långresor går bilen på vanligt, flytande bränsle, men för kortare resor används elen i batterierna. Den i sin tur kommer i förlängningen från elnätet. Faktum är att den övervägande delen av alla bilresor är korta, exempelvis jobbresor - långresor är undantaget, så en pluginhybrid går till allra största delen på elektricitet. Här i Sverige skulle det innebära betydande utsläppsminskningar, och även i länder där man genererar el på sämre sätt så skulle problemet inte på samma sätt vara bundet till vilka bilar folk äger - eftersom utsläppen sker centralt kan de också bekämpas centralt, genom att byta elverk.

Tyvärr har det inte hänt så mycket på pluginhybridfronten. Den enda lösning som finns på marknaden är eftermarknadskit till Toyota Prius. Nästan alla biltillverkare påstår att de jobbar på problemet - men tyvärr verkar det inte hända så mycket. Då är det ganska förvånande att en kinesisk uppstickare kan gå från att överhuvudtaget inte tillverka bilar, till att släppa sin första pluginhybrid, på bara fem år, en förvånansvärt kort tid. Dessutom har man därigenom chansen att slå de flesta etablerade tillverkare på fingrarna genom att släppa sin pluginhybrid före dem. Hela hybridpaketet kostar dessutom mindre än 40 tusenlappar. Om tekniken håller vad rubrikerna lovar så verkar det onekligen som om de etablerade biltillverkarna riskerar att gå miste om en stor del av marknaden, precis som amerikanska tillverkare på sjuttiotalet förlorade stora marknadsandelar till japanerna. Vem som tillverkar framtidens snåla bilar bryr jag mig egentligen inte så mycket om - men det är synd för svensk ekonomi att det inte verkar bli vi.

FORES blir namnet

Den gröna liberala tankesmedjan som Centerpartiet tagit initiativet till att grunda har länge fått gå namnlös. Sent igår släpptes dock nyheten - namnet blir FORES - Forum för Reformer och Entreprenörskap. En tillfällig hemsida finns på www.fores.se.

Lästips

Karl Malmqvist har idag fått en rapport hos Timbro publicerad; "Vad Rättvisemärkt inte berättar". Jag har inte läst den än, men det ska jag definitivt se till att göra under den kommande helgen.

Åter från jullovet

Jullovet jag tog mig från bloggen har visst blivit betydligt längre än jag egentligen hade tänkt mig från början, en hel månad. Visserligen var jag bara hemhemma i 2½ vecka (jag hade en semestervecka kvar att ta ut och resten var klämdagar). Tiden viktes till avkoppling, familj och släkt. Och julmat förstås, grönkål, skinka, hemlagad sill och hemstekta köttbullar och alla andra självklarheter. Jag hoppas att alla läsare har haft en lika bra jul!

Tyvärr var det inte direkt någon mjuk start jag fick när jag var tillbaka; tre dagar med undervisning, två dagar på projektmöte i Göteborg, och de senaste tre dagarna, till och med igår, på projektmöte i London. Helgen däremellan var jag visserligen ledig, men jag prioriterade ytterligare ett Ikea-besök, samt att skruva ihop innehållet i de wellpappkartonger jag redan inrett lägenheten med. Det är fortfarande flyttstökigt, men det ska väl bli ordning på det så småningom också.

Nu är jag i alla fall tillbaka och ska se till att det kommer något fler inlägg än det gjort den senaste månaden. :-)

Saker går inte riktigt som Byggnads tänkt sig...

Via Magnus och Muharrem får jag reda på att Datainspektionen meddelat beslut i frågan om Byggnads kollektivavtal vs PUL. Avtalet som offentliggjordes i våras innebär ju att Byggnads tar sig rätten att behandla löneuppgifter för alla anställda inom byggbranschen, även ickemedlemmar. Resultatet är mer än tydligt: DI gillar inte vad Byggnads gör. De använder precis samma resonemang som jag gjorde, fast mer utbroderat. Me like! Läs beslutet här (PDF), eller om du är lat, får du en provsmakning med citatet nedan:

Om en person står utanför en fackförening saknas den naturliga
kopplingen som finns mellan föreningen och dess medlemmar. [...]
Datainspektionen anser att avtalsvillkoret medför ett otillbörligt intrång i den
personliga integriteten för anställda som valt att stå utanför facket.

Eftersom jag var en av de allra första som uppmärksammade frågan (tidigt samma morgon som nyheten gick ut på TV) så är det naturligtvis ett glädjande besked. Enskilda intresseorganisationer - inte ens facket - har rätt att stå över de lagar om personlig integritet som vi har i Sverige. Skönt att veta! Frågan har tyvärr inte riktigt nått den uppmärksamhet den förtjänat i media; men ett TT-meddelande har i alla fall spritts i ett antal olika artiklar i dagspressen. Även Politikerbloggen har en notis.

Frågan är nu bara hur det kommer gå imorgon. Enligt rykten så är det tydligen då domen i Vaxholmsmålet ska komma. Kan man hoppas att Byggnads inte får som de vill ännu en gång?

Kort uppdatering 18/12 10.45: Det gick visst inte som Byggnads tänkt sig idag heller... Trevligt att rättvisa fortfarande existerar!

Nätkontakt i nya lägenheten

Så låg då ett brev med användaruppgifter från Bredbandsbolaget på hallmattan när man kom hem. Görtrevligt! Visserligen har jag fuskat lite och kommit åt internet via någon grannes trådlösa nätverk, men det var långt bort för att bara duga åt att kolla annat än e-posten från jobbdatorn.

Hur som helst, än så länge är min nya trea alldeles kal. Det blir lätt så när man ställer in möbler från ett korridorsrum på 16 kvm i en fyra gånger större lägenhet. Efter nyår kommer mina föräldrar upp med bilen och drar med sig ett gäng grejer som blivit kvarlämnade på västkusten; tanken är att vi då ska passa på att även göra en shoppingtur till Ikea. :-) Mycket grejer lär det bli.

Skönt är också att jag idag klarat av den sista undervisningen i KY-kursen för den här rundan. Det tar verkligen på orken att köra föreläsningar och labbar fem timmar om dagen - och resten av tiden behövs för att se till att allt är ordentligt förberett, samtidigt som man är engagerad i andra kurser också. Jag har inte direkt saknat internetanslutningen som jag inte haft under veckan...

Hur som helst, jag kommer att återkomma med fler blogginlägg under helgen mellan julklappsinköpen.

För övrigt ska jag även se till att flytta min kartnål på Bloggkartan.se. Numera bor jag ju i Hagalund. I januari någon gång lär jag ha flyttat in helt färdigt och fått ordning på allting (lådor, möbler och kassar står fortfarande där jag och min jobbarkompis Lei ställde dem när vi bar upp möblerna i lördags, det är också något jag ska få ordning på). När allt väl är ordnat är det tänkt att det blir inflyttningsfest; jag kommer att ge besked här när jag vet när det blir.

Tillfälligt blogguppehåll

Under helgen flyttar jag och kommer inte ha internettillgång igen förrän allt är inkopplat i nya lägenheten, så bloggen kommer att vara ouppdaterad ytterligare några dagar. Oscar; ett svar på din fråga några inlägg ned är på g. Ska bara få ihop ett väl genomtänkt svar trots att jag egentligen har fullt upp med att flytta. :-)

Etanol är ingen långtidslösning

De senaste dagarna har debatten handlat om etanolens lämplighet som drivmedel.

Förmodligen är det inte så illa som de värsta olycksgamarna påstår, men att etanol inte är någon långtidslösning har länge varit uppenbart. Det blev tydligt redan med Oljekommissionens rapport förra året. Marken i Sverige räcker helt enkelt inte till att skapa så mycket energi. Vissa andra alternativa bränslen skulle möjligtvis räcka - precis, och då har man inte tagit hänsyn till att precis samma mark även används för andra produkter, som mat, virke mm, och dessutom är Sverige ett av de länder som har störst förutsättningar att byta ut fossilbränslena, tack vare stora mängder odlingsbar mark och andra naturresurser.

Kort sagt, bilar med etanoldrivna förbränningsmotorer är bara en övergångslösning och början. När det ställs krav på tre-fyra gångers minskning av utsläppen över de kommande decennierna förslår småminskningar orsakade av ett bränslebyte knappt. Vetenskapsakademien har helt rätt när de säger att bioenergi inte kommer att vara lösningen. Det de däremot borde inse, är att ny teknik kan vara den lösning som bioenergin inte är. Bilar som den här drar inte en droppe bränsle. Det finns inte någon större anledning anledning att i varje fall alla personbilar skulle kunna drivas nästan uteslutande med elektricitet, istället för flytande bränsle. Exempelvis skriver Vattenfall att det räcker med endast 400 vindkraftverk för att ersätta bensinen och dieseln som används i samtliga personbilar i Sverige.

Noll koll?

Om man är ordförande i programkommissionen, ledamot i förbundsstyrelsen samt arbetsmarknadspolitisk talesman för Sveriges åttonde största parti, borde man inte ha lite bättre koll på partiets åsikter i bland annat arbetsmarknadspolitik än så här???

Att kacka i det blå skåpet

Uppmärksamheten är enorm både i bloggosfären och ett stort antal olika gammelmedia över Göran Johanssons och Ilmar Reepalus förslag - att helt sonika skicka tillbaka de flyktingar som smugglas hit, bland annat med argumentet att det är orättvist att de flyktingar som har råd ska kunna köpa sig en biljett till Sverige.

Fast nu är ju verkligheten inte fullt så enkelt som de bägge herrarna inbillar sig. Bland annat skulle Sverige bryta mot Genèvekonventionen om inte alla flyktingar beviljas rätten att söka asyl. Kort sagt, det här är retorik som inte ens Sverigedemokraterna tar i munnen utan att först väga orden på guldvåg. Möjligtvis skulle uttalandet kunna passa i Folkpartiet, tillsammans med språktesterna. ;-)

Paret får rätteligen mängder med kritik. Oavsett hur fel man tycker människosmuggling är, blir det problemet knappast bättre av att vi slänger ut dem som tvingats ta till den drastiska åtgärden att smugglas in i Sverige av ockrare. Då drabbas de bara tredubbelt istället - först i samband med krig eller andra kriser i sitt hemland, sedan av ockrande människosmugglare, och sist när Ilmar och Göran slänger ut dem ur Sverige.

Det ska bli intressant att se hur mediedrevet i frågan utvecklar sig under slutet på veckan...

Magnus Andersson: Du har fel!

Magnus Anderssons krönika på Politikerbloggen om En köpfri dag har fått ordentlig uppmärksamhet i bloggosfären. Själv valde jag att strunta i bägge evenemangen, av nedan nämnda anledningar.

Problemet är nämligen det att min namne har fel. Handel och konsumtion är inte allenarådande det som gör att världen blir bättre, och världen är inte en perfekt fungerande marknadsekonomi, som Magnus förutsätter i sina argument. Han har helt rätt i att handel är bra - men det leder inte per definition till att mer handel alltid är ännu bättre - tydligast märks detta då miljöproblem, framförallt globala sådana som klimatförändringarna, i dagens världsekonomi inte tas om hand. Om alla världsmedborgare skulle utnyttja lika mycket naturresurser som vi gör i väst skulle mänskligheten behöva ytterligare ett par jordklot.

Å andra sidan har En köpfri dag inte heller rätt. Att minska handeln löser inte de problem som de talar om - i vissa fall blir det till och med värre. Det är inte ens säkert att ens miljöproblemen minskas - det största problemet med ett högt resursutnyttjande - eftersom en minskad tillväxt tenderar att begränsa den mängd pengar som satsas på forskning, inklusive miljöforskning. Och om en köpfri dag har rätt - varför ska vi bara ha en sådan dag om året? Varför inte betydligt fler? Det är nästan som att man ska kunna ursäkta sin konsumtion under resten av året, bara man låter bli att handla en viss dag. Som Johanna Graf dessutom konstaterar är det betydligt enklare att låta bli att shoppa om man inte fått lön än.

Var ligger då den egentligen sanningen? Sanna Rayman tycker jag kommer rätt nära. Konsumtion kan mer eller mindre vara dåligt för miljön, beroende på bakgrunden det köpta kommer från. En köpfri dag bojkottar även köp av exempelvis rättvisemärkta varor, och Buy-something-day uppmanar även till köp av drastiskt miljöpåverkande varor som exempelvis jätteräkor.

För den som verkligen vill stödja både världsliberalismen och människor i tredje världen på samma gång finns det fler sätt än att konsumera på "pin kiv". Ett alldeles utmärkt sätt är exempelvis att investera i företag i utvecklingsländer, kanske allra helst i projekt som samtidigt gynnar både produktivitet och miljön. Jag skulle ta det för ytterst osannolikt att inte sådana investeringar skulle leda till precis lika mycket förbättringar som handel med precis samma företag. Troligen ännu mer, eftersom sådana investeringar bidrar till att göra företag i trejde världen mer konkurrenskraftiga gentemot den industrialiserade världens.

Solnaborna förlorade i historisk hyresdom

I veckan har resultatet av en dom i Svea hovrätt uppmärksammats lokalt i Solna. Rubriken på detta inlägg är snodd direkt från Metros artikel, med ett undantag. I deras artikel påstod rubriken att Solnaborna vunnit i domen. Varken Metros eller mitt rubrikval säger egentligen hela sanningen - naturligtvis har inte alla Solnabor vunnit på domen, lika lite som att varenda Solnabo skulle ha förlorat på den. En genomläsning av Hyresgästföreningens pressmeddelande visar en förvånande likhet med artikeln hos Metro...

Det är vissa grupper av Solnabor som har vunnit på domen. Främst kommer naturligtvis de som redan bor hos privata hyresvärdar tjäna på domen. De som förlorar på den är privatvärdarna i Solna, samt alla de som vill flytta till en hyresrätt. Precis som kommenteras i Svenska Dagbladet så riskerar den här utvecklingen att minska villigheten för privata fastighetsägare att hyra ut lägenheter. Även Dagens nyheter har två mer balanserade artiklar.

För det hyresregleringssystem vi har idag har drastiska nackdelar. Genom ett hyrestak satt av de allmännyttiga bolagen, begränsar man inte bara hyrornas nivåer, man dödar effektivt den privata sektorns villighet att bygga hyresrätter, och därmed det totala utbudet av hyresrätter. Särskilt tydligt blir detta på de platser där allmännyttan relativt sett har låga hyror och där bostadsrättspriserna är höga, som Solna.

Oavsett detta faktum är det tydligt att det behövs ett skydd för hyresgästen - men detta behöver ingalunda betyda ett fast hyrestak. Mycket bättre vore en begränsning av hyreshöjningstakten på befintliga kontrakt, exempelvis jämfört med lämpligt index. Då skulle det inte finnas några hinder att fritt prissätta hyresrätter - däremot skulle s.k. lyxrenoveringar effektivt stoppas, eller i varje fall inte genomföras på motvilliga hyresgästers bekostnad, som i den aktuella domen.

Tidigare har jag skrivit mer om bostadspolitik här, här, här, här och här.

Budgetdags i Solna

På måndag kommer budgeten att behandlas på kommunfullmäktigemötet i Solna, en sak som vi diskuterade på kvällens gruppmöte i Centerpartiet utöver en dragning över alla byggprojekt som pågår över hela kommunen.

Majoritetens budgetförslag kan läsas här, Centerpartiets tilläggsförslag finns här, och övriga förslag finns att hämta på Solnas hemsida.

"Man kan inte bromsa sig ur en uppförsbacke"

Sent ska syndaren vakna. I förra veckan släppte IPCC ännu en rapport om klimatet (obs, varning, stor pdf-fil). Det är naturligtvis något jag vill kommentera - men skulle kanske ännu hellre varit något jag skulle ha kommenterat förra veckan. I vilket fall som helst, bättre sent än aldrig. :-)

Trots att IPCC väljer att formulera sig skarpare än någonsin tidigare passerade rapporten ändå relativt obemärkt i svensk media. Även om rapporten implicerar behov av att ändra samhällets energiförsörjning rejält fortsätter det mesta av livet med "business as usual". Exempelvis har växthusgasutsläppen slagit rekord för inte så länge sedan.

Det är för övrigt inte så förvånande, när så få förstått implikationerna helt. Klimatförändringarna är innebär ingen domedag; mänskligheten är på intet sätt hotad av förändringarna. Det kommer leva människor på jorden oavsett hur stor klimatförändringen blir; frågan är bara hur många och hur bra de kommer att ha det. Vidare kanske det är nedstämmande att avgörandet i praktiken ligger i händerna på storutsläpparna USA och Kina, knappast de mest medvetna länderna i frågan. Ytterligare en anledning till att så många väljer att blunda för problemen är antagligen att det är bekvämast så, och att man misstänker att det kommer att leda till en drastiskt minskad livskvalitet och ett mer instängt land att försöka göra något åt det. Detta är helt enkelt inte (nödvändigtvis) sant, som bland annat Björn visar. Värt att notera är också att IPCC:s prognoser för temperaturutvecklingen är något lägre i de fall vi går mot en global värld (med undantag för scenariot med ett väldigt högt användande av fossila bränslen). (Wikipedias artikel om IPCC:s scenarion och länken till rapporten ger ett antal färgglada grafer med just det budskapet).

För sanningen är den, att det knappast är möjligt att stoppa hotet mot klimatet genom att sänka levnadsstandarden i den industrialiserade delen av världen; det främsta skälet är för att människor svårligen kan tänkas gå med på det. Även om väst är ansvariga så är det inte på det viset man vill återställa ordningen.

Flera domedagsrubriker i tidningarna utropar att vi står på randen av en katastrof, ett citat från FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon i en debattartikel i International Herald Tribune. Samtidigt anger rubriken i originalartikeln en helt annan ton; den säger istället "We can combat climate change". Det är inte för sent att göra något, bara vi gör rätt saker. "Rätt saker" är inte att montera ner det industrialiserade samhället - man kan helt enkelt inte bromsa sig ur en uppförsbacke.

Vad som är tvunget att göra, omgående, är att effektivisera energianvändningen ordentligt jämfört med läget idag, helt enkelt att satsa på energisnålare teknik. Det är det enda sättet att agera som kommer att accepteras utöver att så långt det är möjligt att satsa på utbyggnad av den miljövänliga energin. Tyvärr förslår den inte på egen hand om vi ska ha samma fördelning av energianvändningen som idag. Även om vi odlade etanol på Sveriges yta så skulle det inte motsvara vår bensin- och dieselförbrukning, framtiden ligger istället troligen istället i bilar som till största delen drivs med el istället. Åtgärder på annat än fordon finns det också gott om exempel på; det går redan idag att bygga s.k. passivhus i Sverige, hus som inte använder någon extra energi för uppvärmning alls. Även om det kostar lite mer i byggkostnader så är de billigare i drift. Våra bilar är fortfarande ungefär lika bränsletörstiga som åttiotalet, om än med häftigare funktioner.

Varför satsas det då inte mer på utveckling av energisnål teknik? Det enkla svaret är att det helt enkelt inte lönar sig (tillräckligt mycket). Energisnålhet är helt enkelt inte ett av de bästa försäljningsargumenten.

En idé som skulle kunna användas för att locka forskning till området är att helt enkelt anordna tävlingar. Shell Eco Marathon lockar redan idag mängder av universitet, tyvärr är bilarna inte ens i närheten av att kunna köras på en verklig bana. DARPA Grand Challenge har boostat utvecklingen av autonoma fordon enormt, och det har också genomförts liknande tävlingar fast på en nivå närmare industrin för att ta fram energisnåla kopiatorer.

Tävlingar av denna typ skulle också kunna tas fram i forskningsvärlden (tänk er prestigen när världens bästa universitet tävlar mot varandra!). Men istället för att göra leksaksbilar som bara får köras på bana, kräv att de klarar samma säkerhetskrav som riktiga bilar och är möjliga att serieproducera. Gör också tävlingar liknande de för kopiatorerna för de riktiga bilföretagen. Gå ihop ett helt gäng länder, och låt den biltillverkare som kan uppnå en viss bränsleeffektivitet under ett visst pris, får rätt till alla offentliga ordrar under exempelvis ett halvår. I kopiatorfallet slutade det med att i princip alla klarade kraven, eftersom de annars hade varit diskvalificerade från försäljning till offentliga myndigheter, dvs ett rejält avbräck.

Det är också viktigt att börja ge ekonomiska incitament för att välja bort koldioxidintensiv teknik. EU har beslutat att skärpa förutsättningarna för handeln med utsläppsrätter. Detta väljer några av våra tidningar att rapportera som risk för höjning av elpriserna. Duh! Det är väl klart att elpriserna ska höjas, om elen tillverkas med nersmutsande teknik. Det är ju själva idén bakom handeln med utsläppsrätter, att det ska vara dyrt att skita ner. Den som istället väljer att öka efterfrågan på grön el genom att endast köpa miljövänligt producerad sådan, slipper nämligen kostnaden.

Det fina med utsläppsrätter är dessutom att de inte dikterar vilken denna teknik är - så länge den minskar utsläppen, slipper man betala. Detta är en stor fördel mot andra ekonomiska styrmedel som exempelvis statliga stöd, som riskerar att få marknaden insnöad på en enda, inte fullt optimal, lösning. EU:s förslag har egentligen bara två stora fel; 1) Man vill skapa undantag för vissa särskilda industrier. 2) Förslaget borde istället ha lagts fram av FN på världsomspännande basis. Växthuseffekten är ett globalt, inte ett regionalt problem. Tyvärr verkar detta inte möjligt med dagens världspolitik.

Nä, med dessa utmaningar kan jag bara önska Europaparlamentets (och Centerpartiets) representant på plats, Lena Ek, lycka till när världsledarna samlas på Bali för att diskutera klimatfrågorna och deras lösning i december.

Utbyggnad av tvärbanan till Solna

Tisdagen den 20 november (imorgon) kommer det första samrådsmötet om Tvärbanans förlängning till Solna station att hållas. Utbyggnaden kommer att föra med sig betydande ändringar i Solna Centrum, där spårvägen passerar. SL:s planer för utbyggnaden ges till stor del i en lägesrapport från slutet på mars i år, och intressant läsning finns också att hitta på Solnas hemsida. Sveriges Radio har en översikt över den föreslagna dragningen av spårvägen, inklusive hållplatslägen.

Allt som allt kan jag bara tycka att det här är riktigt trevliga planer, men tyvärr kan jag inte delta på samrådet då morgondagens eftermiddag och kväll är vikta för ett seminarium om mjukvaruarkitektur hos KnowIT.

Tvärförbindelser i Stockholm finns knappt alls i effektivare form än de lite extra stora blåbussarna, exempelvis illustreras detta väldigt tydligt av linjekartan för spårtrafiken. Bussar är tyvärr betydligt långsammare än spårbunden trafik, däribland även spårvagn på egen bana. Dessutom lider tunnelbanan i centrala Stockholm redan idag av kapacitetsproblem, något som knappast förbättrar situationen.

Genom att ge alternativa möjligheter till resande som vill förflytta sig tangentiellt i förhållande till centrum minskar man behovet av byten vid centralen - och därmed också belastningen på de centrala delarna av tunnelbanan, som redan idag har problem med alltför hög belastning. Som bonus minskar man rejält restiderna för de som bor halvcentralt och jobbar halvcentralt, men i en annan närförort.

För att ta mig själv som exempel; min arbetsresa är ungefär 45 minuter lång: 5 minuter promenad till tunnelbanan i Västra skogen, tio minuter tunnelbana till T-centralen, fem minuter byte från blåa till röda linjen, tio minuter till Teknis, samt sist men inte minst en kvarts promenad (institutionen för maskinkonstruktion ligger längst in på KTH, långt från tunnelbanan).

Vad som är anmärkningsvärt är, att om man går direkt hemifrån mig (Västra skogen, dvs sydvästra Solna) hela vägen till KTH, tar sträckan bara 10-15 minuter mer. När tunnelbanan kör i lågtrafik, så man får vänta längre på tunneltågen, kan man alltså nästan spara tid genom att gå ungefär 5 km istället för att använda kollektivtrafiken! Knappast något som uppmanar till att lämna bilen hemma, såvida man inte byter mot den en cykel - men hur kul är det när det är regnigt och ruskigt ute?

När utbyggnaden till Solna är klar, är det i mina ögon naturligt att fortsätta vidare österut, och vissa lösa sådana planer finns redan. Vid en sådan utbyggnad är ett stopp vid universitetet naturligt, men jag tycker nog att en eller två anslutningar även till KTH vore naturliga (även om jag naturligtvis talar med ett stort egenintresse). Västra delen av KTH ligger idag dåligt anslutet till kollektivtrafik utöver busslinjerna 43 och 44, dessutom finns det troligen ett stort antal studenter och anställda på KTH boende i Solna/Sundbyberg med omnejd som gärna skulle slippa behöva ta en lång resa via centralen eller köra bil de dagar som det är dåligt väder. En sådan anslutning skulle också förbättra kommunikationerna mellan KTH Valhallavägen och KTH Kista - en resa som idag tar runt timmen med tunnelbanan för min del, men bara 15-20 minuter med bil.

Storsatsning på vindkraft

Flera nyhetskällor skriver om de stora vindkraftssatsningar som pågår i inlandet i södra Sverige. Statliga Sveaskog ska tillsammans med Vattenfall hitta plats för 550 stora vindkraftverk i de sydligaste svenska länen.

Jag är faktiskt lite förvånad över att liknande besked inte kommit tidigare, utan endast mindre projekt har annonserats. Det är mer än 1½ år sedan ett av de största vindkraftprojekten i Sverige för övrigt annonserades - man hade kommit underfund med att det i Laholms inland var betydligt blåsigare än man tidigare trott, och Arise Windpower med Ulf Corné i spetsen gick ut med att man skulle bygga runt 100 kraftverk i skogen i Laholms kommuns inland. Flera andra företag har kommit efter med planer på något mindre parker. Man har under tiden som gått nästan undrat om det inte blåser mer än man tidigare trott på andra ställen också. Och det gjorde det tydligen...

SJ, SJ, gamle vän; festligt att du lever än...

SJ:s prispolitik har jag alltid haft svårt att förstå. Visserligen är variabla priser något som man delar med bland annat lågprisflygen, men inte ens de har priser som är så oförutsägbara som priset för en resa med SJ är. För en resa mellan Halmstad och Stockholm kan man få betala alltifrån 95 kr till 1097 kr (ordinarie student/ungdomspris vid bokning på nätet). En facil liten prishöjning på endast 1050%. Detta är något som är grymt enerverande för någorlunda regelbundna resenärer som inte alltid kan boka biljetterna långt i förväg, som mig själv. Priset är mer eller mindre oförutsägbart, och variationerna är löjligt stora. Dessutom har SJ:s bokningssystem en egenhet att glömma bort att visa de allra billigaste resalternativen.

Uppenbarligen ska man antingen boka nästan tre månader i förväg, eller så ska man helt enkelt inte åka på fredagar eller söndagar om man inte är beredd att betala ockerpriser. För "ockerpriser" är faktiskt ett ord som passar in. Det är inte ovanligt att priset för att flyga är lägre eller i alla fall ungefär detsamma. På en flygresa gör man av med betydligt mer resurser, både i form av flygbränsle och arbetstid (på tåget behöver bara biljetten kontrolleras och några städare röja efter färden, på flyget ska man dessutom ta upp tid för säkerhetskontroll, flygvärdinnor och dessutom ett antal personer som hanterar bagaget). Resan går snabbare. Om det inte vore för miljöeffekterna skulle flyget helt enkelt vinna stort över tåget.

Visserligen damp mitt nya, gråa, medlemskort ned häromdagen, men jag vet inte om jag blir så gladare av att veta att jag får gratis kaffe på X2000 och InterCity-tågen. Jag åker ju oftast med nattåg, och många av mina resor går på västkusten, med Öresundståg. Och tågen inom Mälardalen är bara regionaltåg...

Därför är det intressant att få reda på att SJ nu lanserar ett nytt prissättningssystem. Kanske det kan göra mig gladare än gratis kaffe? Fast man vågar än så länge inte skriva något om det nya prissättningssystemet på sin egen hemsida, där skriver man bara om den rekordstora vinsten. Vi får väl se hur systemet ser ut när det väl lanseras. Jag är rädd att även det, precis som dagens, i första hand kommer att maximera SJ:s vinst, och inte försöka uppmuntra ökat tågresande. Då skulle ju SJ behöva skaffa fler tåg...

Läs även Henrik och Hanna, som också skriver om förändringarna.

Jackpottvinst

Nej, jag har inte vunnit på lotto. Vinsten är större än så. Förra månaden fick jag nämligen veta att jag dragits i bostadslotteriet i Solna. Med andra ord - jag slipper det studentrum jag bor i för närvarande och kommer att flytta till en mer än fyra gånger större trerummare. En del har redan fått veta det, men igår blev det officiellt eftersom jag var hos Signalisten och skrev på kontraktet. Jag som är van vid att bo som störst i en etta på 36 kvadrat (lägenheten jag hade i Vallberga) vet knappt vad jag ska göra med alla rummen. Mindre innebandyplan kanske, eller ett kombinerat hobby/gästrum. Eller man kanske skulle ha förbarmande och låta någon annan stackars student vara inneboende...

Hur som helst, jag flyttar in i december och antingen före eller efter jul blir det en rejäl shoppingrunda till IKEA, för att komplettera med fler möbler och andra grejer. Inflyttningsfest får det naturligtvis också bli - förmodligen i slutet på januari eller februari någon gång.

Ranking av svenska universitet och högskolor

Även om det är vanligt i utlandet är det ganska ovanligt med rankningar av svenska högskolor. Via Hallandsposten tipsas jag dock om att Sydsvenska Industri- och Handelskammaren idag släppt en rankingrapport. Fokus är tyvärr, av naturliga skäl med tanke på utgivaren, på de sydsvenska högskolorna. Även om alla högskolor i landet är rankade har man gjort kvalitativa studier bara på de sydsvenska skolorna, vilket är synd. Det vore intressant att se hur "mina" högskolor klarat sig i detalj (utöver Halmstad), och även med det uttryckliga syftet att i första hand granska sydsvenska skolor vore det intressant att veta vad man kan lära av de högst rankade skolorna. För att det är skillnad på skolor är det ingen tvekan om - jag har sett betydande skillnader mellan de kurser jag läst på olika skolor.

Kampanjsläpp: Riktig Solidaritet

Marie och Magnus rapporterar om släppet av CUF:s nya kampanj, Riktig Solidaritet. Det är dags för oss att ta tillbaka viktiga liberala värdeord som solidaritet, men även exempelvis rättvisa. Kampanjen är ett bra steg på vägen.

Passa också på att läsa Magnus Anderssons debattartikel i Aftonbladet om kampanjen.

Debattdags

Publik Service arrangerar imorgon tisdag 13/11 en debatt i källaren på Stampen mellan Ali Esbati och Fredrick Federley, bägge duktiga debattörer, men med helt olika åsikter. Som upplagt för en intressant debatt alltså. Jag planerar att ta mig dit och lyssna. Tydligen är det insläpp och mingel från 18.00, debatten sägs börja runt 19.00.

Det tror jag på när jag ser det!

Socialdemokraterna går ut och ska locka väljare bland företagare. Med tanke på deras tidigare track record, så tillåter jag mig att tvivla på deras förmåga att komma med en vettig företagarpolitik. De har tidigare i den mån de överhuvudtaget tagit företagens villkor i åtanke främst koncentrerat sig på storföretagen. Föga har man funderat över de behov som småföretagare och andra entreprenörer har. Reglerna har ofta blivit tillkrånglade och byråkratiska, något som till största delen gynnar större företag och andra stora organisationer. Sådana "fördelar" är det ofta svårt att ta tillvara som småföretagare - nyttan uppvägs så gott som alltid av den extra administrationen som blir nödvändig. Med tanke på att till och med nuvarande borgerliga regering verkar ramla i den här fällan då och då, och krånglar till reglerna utan att det egentligen är nödvändigt, så är jag tveksam till om Socialdemokraterna lyckats med det de föresatt sig. Jag tror på det helt enkelt den dag de lägger vettiga förslag i frågan, inte förr.

Även om jag vore överlycklig om de förhoppningar som bland annat Jonas Morian har infriades, är jag ändå skeptisk. Ett citat:

"... sedan följer man upp med att återupprätta företagarvänligheten inom socialdemokratin..."

En elak fråga till Jonas vore att låta honom definiera när i tiden Socialdemokraterna varit småföretagarvänliga, eftersom den måste varit det någon gång tidigare med hans sätt att formulera sig. På Per Albins eller Erlanders tid kanske; så långt bak i tiden börjar jag ha historieluckor, och Socialdemokraterna bedrev i många delar en politik som idag förmodligen skulle kallas nyliberal - jag nöjer mig med att låta ett diagram över skattetrycket i Sverige historiskt illustrera.

Passa också på att läsa Johans, Björns, Magnus, Pers samt Anders inlägg om samma fråga.

Lästips om kvinnligt företagande

Coompanion, som jobbar med rådgivning till kooperativa företag, har för knappt två veckor sedan släppt ett pressmeddelande med anledning av den rapport om kvinnligt och kooperativt företagande, och några riktigt intressanta mönster framträder. Bland annat är kvinnor mer benägna att starta företag tillsammans med någon annan, samt i mindre skala. Å andra sidan har kvinnliga företagare större chans att lyckas än manliga. Antagligen är det en betydligt lägre riskbenägenhet som ligger bakom. Hur som helst, jag rekommenderar andra att också läsa rapporten.

Gåsamedda mä morfar

Under helgen har jag varit hemhemma. Jag passade på att åka hem och hälsa på samtidigt som morfar fyllde åttio år på lördagen. Eftersom det i lördags var Mårten Gås så åkte vi med morfar, hans barn (dvs mamma och mina bägge morbröder), alla kusierna och dessutom min systerson (dvs morfars barnbarnsbarn) ner till Spångens Gästgivaregård och njöt av en riktigt traditionsrik gåsamedda. Svartsoppa, gås med päror, sås, rödkål och brysselkål, åsså äbblakaga till efterrätt förstås. Fast alla vågade inte riktigt äta svartsoppan till förrätt, utan valde sparrissoppa istället. Nåväl, det var riktigt trevligt. Efteråt åt vi tårta hemma hos mamma och pappa, och mina morbröder pratade om att avsluta med whiskyprovning innan morfar skulle få släppas hem till sig...

Ungdomsarbetslösheten rasar

Såväl Dagens Nyheter som Dagens Industri rapporterar att sysselsättningen bland ungdomar ökar rekordartat - faktum är att ökningarna är de största sedan mätningarna startade 1963, för över 40 år sedan. På ett enda år har sysselsättningen bland ungdomar ökat med hela 45000, vilket betyder att drygt två av fem nya jobb gått till ungdomar och att andelen arbetslösa ungdomar minskat med runt en sjättedel.

Dessvärre är ungdomsarbetslösheten fortfarande hög, 11,9%. Helt klart vore det önskvärt med några verkliga reformer som ger möjlighet till ytterligare höjd sysselsättning bland ungdomar. Kanske regeringen skulle prova några av åtgärderna som står att finna i Centerpartiets jobbprogram?

Läs gärna även Magnus, Björns, Pers samt Hannas inlägg.

Svartjobb inte hinder för att bli ledande politiker

Journalistdrevet verkar ha låtit snålvinden runt Moderaterna ha blåst över för den här gången. Schenström har avgått, och ett stort antal borgerliga politiker (och även andra) har pekats ut som svartjobbsköpare i pressen. Naturligtvis har det inte varit kul för dem, men de utpekade kan i alla fall nöja sig med att köp av svarta tjänster inte är något hinder för att nå långt i politiken.

Kampanj med Centerstudenter

Ikväll har jag förberett kampanjande med Centerstudenter. Tyvärr kan jag själv inte delta, men imorgon går det att träffa och prata högskolepolitik och centerpolitik i allmänhet vid tunnelbanann på universitetet i Stockholm med Kristina, Maja, Gabriel och Eva. Ungefär mellan kl 10 och kl 13 har de planerat att finnas på plats.

Ung Vänster tycker att brott mot mänskliga rättigheterna är förenligt med demokrati?

Ung Vänster har på sin blogg kommenterat ett inlägg som Magnus Andersson (c) skrivit om Revolutionär Kommunistisk Ungdoms åsikter om Kuba (inte oväntat friskt sågade). Ung Vänsters blogginlägg är mycket uppståndelseväckande:

"Nu är det ju så att just socialisering, förstatligande, av landets viktigaste resurser inte är likställd med diktatur. Det inte heller det faktum att privatägandet är avskaffat."

Kort sagt, att avskaffa privatägandet som gjorts på Kuba är enligt Ung Vänster fullt förenligt med demokrati, dvs alternativet till diktatur. Följden kan bara bli slutsatsen att Ung Vänster inte anser att demokrati kräver att man följer de mänskliga rättigheterna, där speciellt artikel 17 som garanterar den privata äganderätten är läsvärd:

"1. Envar har rätt att äga egendom såväl ensam som i förening med andra.

2. Ingen må godtyckligt berövas sin egendom."

Hallandsåstunnelns vara eller inte vara

Sydsvenskan startade tidigare idag ett mindre bloggdebakel, när man i en artikel med anledning av att de borgerliga ledamöterna i riksdagens trafikutskott idag besökte bygget, gick ut och gav intrycket att tunnelprojektet var hotat. Även Hallandsposten, SVT och Helsingborgs Dagblad, Ny Teknik samt Hallandsposten igen rapporterar, och då låter det inte alls lika negativt. Så länge den enda budget som överskrids dramatiskt är tidsbudgeten, så ser inte riksdagsledamöterna några problem med att låta projektet gå vidare.

Det är inte någon tvekan - Hallandsåsprojektet har varit ett stort hål i statens plånbok. Resultatet är dock redan halvfärdigt - det är inte särskilt lätt att bara flytta en järnväg någon annanstans. Det enda egentliga alternativet till att låta västkustbanan gå i en tunnel genom Hallandsås är nämligen att fortfarande bygga ett dubbelspår, fast någon annanstans (exempelvis längre österut). Enkelspåret över Hallandsås har helt enkelt en löjligt låg kapacitet - det finns exempelvis idag inte möjlighet att köra pendeltåg eller lokaltåg mellan Halmstad och Ängelholm, och turtätheten med tågen är på den sträckan lägst på hela västkustbanan. Varje höst är lövhalkan ett stort problem (lutningen över Hallandsås överskrider Banverkets riktvärden rejält). En tågresa mellan Laholm och Ängelholm tar dessutom en halvtimme - ändå är det en resa som bara tar 20 minuter med bil, trots att tåget har en betydligt högre maxfart än en bil vid laglig motorvägskörning; 180 km/h för Öresundståget och 200 km/h för X2000.

Problemet med alternativa dragningar av Västkustbanan är att det ändrade beslutet i så fall skulle tagits högst något år efter att hela dubbelspårsprojektet sattes i sjön. Väljer man att leda dubbelspåret något annat håll idag måste man inte bara lägga nya spår mängder av mil, man måste flytta stationen i Laholm till öster om staden, och stationen i Båstad utgår i så fall helt. Nej, antagligen finns det idag inte längre någon återvändo. Man kommer att ta sig igenom åsen, förr eller senare. Det har redan kommit för många chanser att ge upp projektet som inte tagits, och mer och mer av pengarna för bygget är redan använda. Anders tycker likadant.

På lång sikt är det dessutom nödvändigt att bygga ut ett välfungerande järnvägsnät. Det är enda sättet att säkerställa att flygets andel av resandet fortsätter minskas. I södra Sverige, och framförallt inte mellan de tre största städerna, skulle det egentligen inte finnas någon större anledning att ta flyget. Avstånden är så korta att tidsvinsten är marginell. Det är redan idag inte större avstånd från Göteborg till de bägge andra storstäderna än tre timmar med tåget. Räknar man med taxi eller flygbuss till flygplatsen, incheckning, säkerhetskontroll och boarding så tar en flygresa åtminstone 2½ timme. Trimmar man tåget lite till kommer inrikesflyget i södra Sverige med några få undantagssträcker helt enkelt mer eller mindre självdö i konkurrensen. Då duger det inte att långa sträckor är enkelspår med tidskrävande tågmöten, eller vackra men ack så långsamma slingriga bergssträckor.

Ett trevligt forskningsresultat

I morse fick jag höra om ett trevligt forskningsresultat som svenska forskare varit inblandade i; vid en studie i Tanzania lyckades man med en kombination av mediciner och myggnät minska risken att dö i malaria till hälften. Eftersom malaria är en av de största folksjukdomarna i tropikerna är detta mycket glädjande, och rönen kommer säkerligen spara många liv i framtiden.

Följden av höga skatter

Johan Palusa på bloggen LO Ung är mäkta förvånad över resultatet från en Aftonbladets "Dagens fråga". Nästan hälften kunde tänka sig att anlita någon svart. Johan är paff över att det är så många - men själv är jag förvånad över att det ändå inte är fler. Det är nämligen hela 95% av alla medborgare som fuskar på något sätt, enligt en nylig undersökning.

Varför gör folk då så? Det är ju självklart att det är fel, men utöver det? Mary tipsar mig om ett inlägg som Dmitri skrivit. Det han gör, är helt enkelt att räkna ut hur mycket pengar som behövs för att finansiera en barnvakt. Slutsatsen är att om barnvakten ska få ut en hundralapp för en kvälls barnpassning efter skatt, måste företaget man jobbar på dra in 855 kr. Resten, 755 kr, försvinner i skatt och tillfaller staten. Tack vare att så mycket av det vi tjänar försvinner som skatt (mer än hälften), och det dessutom finns så många "osynliga" indirekta skatter, blir den s.k. skattekilen alltså väldigt stor. Ska du anlita en annan person istället för att göra det själv, bör du vara åtminstone tio gånger mer effektiv på att dra in pengar i ditt eget yrke än det du behöver hjälp med. Annars kan du lika gärna göra det själv, eftersom det blir billigare...

Men - de flesta människor låter sig inte bevekas av sådana saker som hur något ska göras. Människor finner naturligtvis vägar runt reglerna. Att göra saker själv är fullt lagligt, mer tveksamma vägar går via tjänster och gentjänster till rena svartjobb. För samhället som helhet är det naturligtvis förkastligt att gå runt lagar och regler på det här viset, men för enskilda personer lönar det sig, särskilt eftersom svartjobb ofta är enkelt att dölja (i vart fall så länge man inte jobbar i den moderata delen av regeringskansliet).

Kort sagt, det finns få argument som tydligare visar på att ett högt skattetryck inte är något självändamål, utan till och med skadligt för samhället. Offentliga pengar ska användas sparsamt. Alla skattepengar är nämligen egentligen pengar som någon annan tjänat från början. Dessutom; ju högre skattekvoten är , desto tydligare blir den ovan nämnda effekten. Ökningen av effekten är dessutom icke-linjär - effekten av en procentenhets höjning av skattetrycket blir större ju högre skatten redan är. Kort sagt, det finns egentligen bara två verkligt fungerande sätt att hålla fusket stånget i ett högskattesamhälle - och det ena är att sänka skatten till en rimligare nivå. Det andra är att införa ett allomfattande kontrollsamhälle, något vi redan ser början på.

För att sammanfatta: det är nog inte så många som tycker att det är häftigt att betala skatt, egentligen. Speciellt inte när ingen behöver få veta. Så då gör man inte det. Det säger förmodligen mer om vårt skattesystem än om moralen hos de svenska medborgarna.

Förra veckans snackis

Förra veckans onekligen största snackis var att Skatteverket begärde ut uppgifter från bland annat webbhotell, för att söka efter skattesmitare på nätet. Detta uppmärksammades då Bahnhof bestämde sig för att helt enkelt vägra - de ansåg helt enkelt att Skatteverkets begäran inte var möjlig att genomföra på grund av andra lagar som reglerar en internetleverantörs verksamhet.

Även om man lägger de juridiska detaljerna åt sidan, så kan man fundera på om det verkligen var med syfte att intimt övervaka medborgarnas minsta lilla förehavanden som Skatteverket gavs så stora möjligheter till granskning. Flera procent av Sveriges internetanvändare omfattas nämligen av granskningen, inklusive mig, eftersom jag är innehavare av terdon.se. Grejen är bara den att en internetdomän inte gör en affärsrörelse. Jag skulle nästan kunna satsa pengar på att de flesta domäner som finns under den svenska toppdomänen antingen inte används för att tjäna pengar, utan används antingen i hobbysyfte, för en ideell förening, eller kanske ett legitimt, skatteregistrerat, företag. Eller så ligger de i dvala, som min. Att begära in uppgifter om varenda domänägare och webbhotellkund framstår kort sagt som att skjuta mygg med kanon. Effektivt, men ruskigt mycket overkill.

Den andra anledningen till att man frågar sig om det verkligen är ett vettigt sätt att granska är att det förmodligen inte är särskilt effektivt. För det första har varenda presumtiv skatteflykting nu fått en rejäl varning om att hålla sig ifrån .se-domänen och svenska webbhotell. Att operera från ett utländskt webbhotell lär inte vara något större problem - hyrorna för dedikerade servrar i Tyskland är betydligt lägre än de svenska priserna, och det finns en mycket större presumtiv förtjänst att satsa på en internationell marknad istället för en svenskspråkig minoritet. Då kör man ändå på en .com-adress och engelsk webbsida. Det finns säkerligen dessutom en hel del personer som väljer att göra affärer på nätet på andra sätt, som inte i sig kräver en hemsida överhuvudtaget. Dessa kommer man inte heller komma åt på detta sätt.

Av ovanstående anledningar gläder det mig därför att Annie i förrgår valde att reagera. Jag är spänd på att se hur Anders Borg väljer att svara. Är det verkligen ett rimligt sätt att använda Skatteverkets rättighet att granska medborgarna på?