Moderaterna vill inte göra något åt LAS. "Då måste vi bevara denna trygga modell [vi idag har]" säger de. Och frågan måste då ställas: Vilken jävla trygghet har vi idag?
LAS är en lag som är strukturellt diskriminerande för unga. Den som är sist anställd, kommer också att sparkas först. Oavsett om man är den som är mest lämpad för jobbet. Detta innebär en mycket tydlig otrygghet för unga, som är de som får ge plats för sina äldre arbetskamrater. Höga skatter gör att det finns få jobb att få för den som inte är högproduktiv. LAS och övriga regler på den svenska arbetsmarknaden har lett till att var fjärde ung idag är arbetslös. Det är ändå ett ganska bra facit - redan under högkonjunkturen var mer än var femte arbetslös. Trygghet? Bah humbug.
Att ett avskaffande av LAS ger ett relativt begränsat utökad arbetsmarknad, är faktiskt inte så förvånande. Jag tror inte det LAS i första hand skadar arbetsmarknaden genom är att den bromsar arbetsmarknaden, utan de klyftor i den som skapas. Det är den som har haft jobb längst tid som får mest skydd av LAS, och den som inte har jobb alls, som inte får något överhuvudtaget. Detta trots att det egentligen är den som inte har jobb som är mest ekonomiskt sårbar, och den som har haft jobb länge som har haft en chans att bygga upp en ekonomisk buffert att ta av i dåliga tider. Kort sagt, LAS må ge ett visst mått trygghet åt den som haft jobb länge, men gör det på bekostnad av ungdomars trygghet. Gungor och karuseller!
Någon borde ge Fredrik Reinfeldt en grön näsa istället för sin för närvarande röda.
Läs även: Magnus, Per, Annie, Mattias, Ingrid, Stefan, Johan, Rickard, Johan.
04 juni 2010
03 juni 2010
Ohlys skattetankar så dåliga att de sågas av finan(s)minister
Senaste nytt: Lars Ohly vill att den förmögenhetsskatt vänsterpartierna vill införa, ska göras som en skatt på aktiehandel. Man kan fråga sig hur - eller kanske snarare om - han tänkte. Även om han själv inte äger aktier, behöver man inte direkt vara en Krösus Sork för att göra det i dagens Sverige. Det är många som har någon mindre post liggande, eller använder aktier (direkt eller indirekt i form av aktiefonder) som ett sätt att spara på. Att Lars Ohly själv inte har aktier måste ha med ett principiellt ställningstagande att göra - det måste vara svårt att påstå sig jobba för arbetarna när man så tydligt inte är en del av arbetarklassen själv (riksdagsmän har lön på över 50000 i månaden).
Vad värre är - Lars förslag är kontraproduktivt. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att få kapital att lämna landet. Antingen utländska investerares pengar här, eller kanske hela svenska rikemansfamiljer som lämnar landet och tar pengarna med sig. Det är till exempel inte så konstigt att Ingvar Kamprad numera bor i Schweiz.
Faktum är att man inte behöver bege sig utanför vänsterblocket för att hitta kritiker till Ohly. Det räcker att gå till en av sossarnas tidigare finansministrar - Kjell Olof Feldt. Han totalsågar Ohlys idé. Kanske inte så konstigt, eftersom en liknande skatt (den s.k. valpskatten) provades medan Kjell Olof satt som finansminister. Försöken måste betecknas som mindre lyckade, då den enda egentliga följden var att värdepappershandeln flyttade utomlands.
Läs även: Johan, Thomas, Erik, Cornucopia? (x2), Flute.
Vad värre är - Lars förslag är kontraproduktivt. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att få kapital att lämna landet. Antingen utländska investerares pengar här, eller kanske hela svenska rikemansfamiljer som lämnar landet och tar pengarna med sig. Det är till exempel inte så konstigt att Ingvar Kamprad numera bor i Schweiz.
Faktum är att man inte behöver bege sig utanför vänsterblocket för att hitta kritiker till Ohly. Det räcker att gå till en av sossarnas tidigare finansministrar - Kjell Olof Feldt. Han totalsågar Ohlys idé. Kanske inte så konstigt, eftersom en liknande skatt (den s.k. valpskatten) provades medan Kjell Olof satt som finansminister. Försöken måste betecknas som mindre lyckade, då den enda egentliga följden var att värdepappershandeln flyttade utomlands.
Läs även: Johan, Thomas, Erik, Cornucopia? (x2), Flute.
Etiketter
ekonomi,
politik,
Socialdemokraterna,
Vänsterpartiet
Staten ska inte få övervaka mina tankar
För alla yngre är sökmotorer något väldigt naturligt. Jag skulle själv tro att jag gör åtminstone flera hundra sökningar - på olika sökmotorer en vanlig dag. Faktum är att det antagligen skulle vara betydligt enklare att lista ut vad jag är för en människa genom att följa min sökhistoria, än genom att montera en kamera i mitt vardagsrum (där är jag ändå bara ganska sällan).Så om Alf Svensson nu tycker att man ska offra sig för minimalt stora chanser att hindra spridandet av barnporr - vilket är då argumentet till att inte montera en kamera i hans vardagsrum?
Därför blir jag glad när Lena och Annie reagerar på förslaget till utökat datalagringsdirektiv. Och det som redan är en ganska dålig idé...
Läs även: Johan, Elias, Johan, Dayana, Mark, Albin, Christian, Magnus.
Uppdatering: Lena Ek och Christian Engström går nu ut med en gemensam fråga till kommissionen om datalagringsdirektivet. Måste medlemsländerna verkligen implementera det innan domstolarna utrett att det inte är i konflikt med mänskliga rättigeterna? Albin bloggar. Bra gjort Lena!
Uppdatering: Även Expressens ledare rekommenderas!
Därför blir jag glad när Lena och Annie reagerar på förslaget till utökat datalagringsdirektiv. Och det som redan är en ganska dålig idé...
Läs även: Johan, Elias, Johan, Dayana, Mark, Albin, Christian, Magnus.
Uppdatering: Lena Ek och Christian Engström går nu ut med en gemensam fråga till kommissionen om datalagringsdirektivet. Måste medlemsländerna verkligen implementera det innan domstolarna utrett att det inte är i konflikt med mänskliga rättigeterna? Albin bloggar. Bra gjort Lena!
Uppdatering: Även Expressens ledare rekommenderas!
31 maj 2010
Två trådar över vägen?
Jag har med intresse följt initiativet att elektrifiera motorvägarna. Om tekniken kan fås att funka, är det en chans att drastiskt minska oljeberoendet i Sverige. Mycket av den dieselolja som förbrukas i Sverige gör det på långsträckor längs de större vägarna, samtidigt kräver dagens fokus på just-in-time att transporterna går strulfritt, vilket tillsammans med kostnaderna utesluter omlastningar. Lastbilar är därtill alldeles för tunga och kör för långa sträckor för att realistiskt kunna köras på batteri.
Samtidigt är den förstudie som gjorts väl tunn - visst, den pekar på vilka problem som finns, men ger inte särskilt tydliga indikationer på hur de kan lösas. Fokus är snarare på skalbarheten, och på de ekonomiska förutsättningarna. Det är knappast förvånande att problemen snarare är tekniska (hur kopplar man sig enkelt, helst helautomatiskt, upp sig på ledningen). Hur löser man riskerna för nedrivna ledningar? Trots utmaningarna tycker jag det fortfarande är ett bra initiativ. Vi behöver alla lösningar vi kan få i kampen för att ersätta oljan, och en del kommer att floppa - man måste pröva även några dåliga idéer, annars låter man kanske även de allra bästa lösningarna vara.
Elvägsprojektet har tidigare täckts i media: Ny Teknik (denna länk av någon outgrundlig anledning numera trasig, men det finns en ny artikel), Elektroniktidningen, DN, Dagens Industri, SR Vetenskapsradion.
Samtidigt är den förstudie som gjorts väl tunn - visst, den pekar på vilka problem som finns, men ger inte särskilt tydliga indikationer på hur de kan lösas. Fokus är snarare på skalbarheten, och på de ekonomiska förutsättningarna. Det är knappast förvånande att problemen snarare är tekniska (hur kopplar man sig enkelt, helst helautomatiskt, upp sig på ledningen). Hur löser man riskerna för nedrivna ledningar? Trots utmaningarna tycker jag det fortfarande är ett bra initiativ. Vi behöver alla lösningar vi kan få i kampen för att ersätta oljan, och en del kommer att floppa - man måste pröva även några dåliga idéer, annars låter man kanske även de allra bästa lösningarna vara.
Elvägsprojektet har tidigare täckts i media: Ny Teknik (denna länk av någon outgrundlig anledning numera trasig, men det finns en ny artikel), Elektroniktidningen, DN, Dagens Industri, SR Vetenskapsradion.
28 maj 2010
Folkpartiet vill göra a-kassan ännu mer obligatorisk
Folkpartiet lanserade häromdagen (igen, så vitt jag vet) ett krav på obligatorisk statlig a-kassa. Vad de inte berättar, är att a-kassan redan idag är tämligen obligatorisk. De ca 70-80% av a-kassan som finansieras via skattesedeln är det inte frivilligt att finansiera, inte ens för de som inte är medlemmar i a-kassan. Likaså finns det ett obligatoriskt skydd från a-kassan - alla som blir arbetslösa omfattas faktiskt av grundförsäkringen i Alfa-kassan, även om ersättningsbeloppen då är lägre än för en "vanlig" a-kassa. Kort sagt, vi har redan en obligatorisk a-kassa, både i finansiering och i ersättning. Alfa-kassan är dock statlig, även om i stort sett alla övriga a-kassor drivs av fackföreningar i någon konstellation.
Men - är Folkpartiets idé verkligen bra?Är det verkligen bra att alla ska med i a-kassan, vare sig de vill eller inte? Vore det inte rimligare att de som vill aktivt ska kunna välja bort a-kasseskyddet? Särskilt intressant blir det för de som inte har någon praktisk möjlighet att utnyttja a-kassan - exempelvis egenföretagare, eller de som bara har inkomster från extraknäck bredvid studierna. Eller för den delen, de som hellre vill lösa problemet med sin egen försörjning mellan jobb själv, istället för att lita på staten. Allt i linje med den svenska nånannanism-politik som lett till att väldigt många svenskar har så små marginaler att de inte har något buffertkapital överhuvudtaget.
Fast det är klart, "inkomstbortfallsprincipen" är ett gammalt folkpartistiskt honnörsord. Alternativa lösningar, som att se till att alla har en grundtrygghet, men därutöver antingen i grupp eller enskilt, får lösa sin trygghet själva, finns inte ens på kartan. Intressant nog leder just den inställningen till luckor i skyddsnätet - man måste exempelvis ha haft ett jobb tillräckligt länge för att vara berättigad a-kassa. Den som går ut gymnasiet eller universitetet utan att finna ett jobb omgående ska helt enkelt inte förvänta sig särskilt mycket i form av trygghet.
Enda ursäkten till att helt förstatliga a-kassan i mina ögon är att göra en ordentlig reform, och bara behålla en obligatorisk del ungefärligen motsvarande dagens grundersättning i A-kassan. De idag existerande fackligt drivna a-kassorna skulle då övergå till att bli sitt respektive fackförbunds kollektiva extra a-kasseförsäkring för att fylla upp till den nivå förbundets medlemmar tycker är lämplig. Men något säger mig att det inte är det Folkpartiet vill, utan att de i smyg vill tvinga på alla Sveriges invånare en trygghetslösning som inte passar många av dem.
Men - är Folkpartiets idé verkligen bra?Är det verkligen bra att alla ska med i a-kassan, vare sig de vill eller inte? Vore det inte rimligare att de som vill aktivt ska kunna välja bort a-kasseskyddet? Särskilt intressant blir det för de som inte har någon praktisk möjlighet att utnyttja a-kassan - exempelvis egenföretagare, eller de som bara har inkomster från extraknäck bredvid studierna. Eller för den delen, de som hellre vill lösa problemet med sin egen försörjning mellan jobb själv, istället för att lita på staten. Allt i linje med den svenska nånannanism-politik som lett till att väldigt många svenskar har så små marginaler att de inte har något buffertkapital överhuvudtaget.
Fast det är klart, "inkomstbortfallsprincipen" är ett gammalt folkpartistiskt honnörsord. Alternativa lösningar, som att se till att alla har en grundtrygghet, men därutöver antingen i grupp eller enskilt, får lösa sin trygghet själva, finns inte ens på kartan. Intressant nog leder just den inställningen till luckor i skyddsnätet - man måste exempelvis ha haft ett jobb tillräckligt länge för att vara berättigad a-kassa. Den som går ut gymnasiet eller universitetet utan att finna ett jobb omgående ska helt enkelt inte förvänta sig särskilt mycket i form av trygghet.
Enda ursäkten till att helt förstatliga a-kassan i mina ögon är att göra en ordentlig reform, och bara behålla en obligatorisk del ungefärligen motsvarande dagens grundersättning i A-kassan. De idag existerande fackligt drivna a-kassorna skulle då övergå till att bli sitt respektive fackförbunds kollektiva extra a-kasseförsäkring för att fylla upp till den nivå förbundets medlemmar tycker är lämplig. Men något säger mig att det inte är det Folkpartiet vill, utan att de i smyg vill tvinga på alla Sveriges invånare en trygghetslösning som inte passar många av dem.
Etiketter
a-kassa,
Centerpartiet,
facket,
folkpartiet,
grundtrygghet,
politik
Folkpartiet vill bebygga Stockholms grönområden?
Folkpartiet vill bannlysa höghus i Stockholms innerstad. Nu har de yttrat mycket i den riktningen förr, men jag reagerar ändå över det. Wikipedia föreslår, som referens, att höghus bör ha åtminstone ungefär 12 våningar. Väldigt stora delar av innerstaden ligger bara några våningar lägre än så. Det finns dessutom gott om byggnader som redan är betydligt högre - förutom de bespottade hötorgsskraporna kan stadshuset, kungstornen, studentskrapan eller studenthöghuset på Körsbärsvägen (det sistnämnda ligger dessutom på en höjd).
Nä, Folkpartiet måste ha dragit sin rädsla för höga byggnader väl hårt - för vad är det de säger indirekt? Vad innebär det att bara bygga låga hus centralt, när Stockholm samtidigt växer så det knakar när mängder med folk flyttar hit? Jo, låga hus betyder att befolkningstätheten inte blir lika hög, alltså är det svårare att bygga kollektivtrafik som är attraktiv. Bostad för lika många människor kräver en större yta. Det kan man egentligen bara uppnå på två sätt - att ställa husen mycket trångt, eller att sprida ut dem över större yta. Vilken approach av dessa två man än väljer, kommer det på ett eller annat sätt att gå ut över andra ytor i staden - troligen grönområdena. I det ena fallet i form av innergårdar, med plats för bland annat säker lek för barn, och i det senare fallet ytor som ligger längre ut eller parker.
Folkpartiet vill nu inte bannlysa höga byggnader helt. Längre ut kan de få förekomma. I Solna typ, eller i de nya områdena runt Värtahamnen. De ligger tydligen tillräckligt långt från centrum för att Folkpartiet ska bry sig. De ligger också tillräckligt långt bort från Stockholms centrum för att intresset för att bygga mer än enstaka solitärhöghus förmodligen är ganska begränsat. Andra nya områden med extremt bra kollektivtrafiklägen och med egentligen mycket bättre förutsättningar för höga hus, som västra city där det inte finns någon egentlig befintlig bebyggelse idag på grund av järnvägsspåren, ska däremot drabbas av altitudhandikapp.
Nä, Folkpartiet måste ha dragit sin rädsla för höga byggnader väl hårt - för vad är det de säger indirekt? Vad innebär det att bara bygga låga hus centralt, när Stockholm samtidigt växer så det knakar när mängder med folk flyttar hit? Jo, låga hus betyder att befolkningstätheten inte blir lika hög, alltså är det svårare att bygga kollektivtrafik som är attraktiv. Bostad för lika många människor kräver en större yta. Det kan man egentligen bara uppnå på två sätt - att ställa husen mycket trångt, eller att sprida ut dem över större yta. Vilken approach av dessa två man än väljer, kommer det på ett eller annat sätt att gå ut över andra ytor i staden - troligen grönområdena. I det ena fallet i form av innergårdar, med plats för bland annat säker lek för barn, och i det senare fallet ytor som ligger längre ut eller parker.
Folkpartiet vill nu inte bannlysa höga byggnader helt. Längre ut kan de få förekomma. I Solna typ, eller i de nya områdena runt Värtahamnen. De ligger tydligen tillräckligt långt från centrum för att Folkpartiet ska bry sig. De ligger också tillräckligt långt bort från Stockholms centrum för att intresset för att bygga mer än enstaka solitärhöghus förmodligen är ganska begränsat. Andra nya områden med extremt bra kollektivtrafiklägen och med egentligen mycket bättre förutsättningar för höga hus, som västra city där det inte finns någon egentlig befintlig bebyggelse idag på grund av järnvägsspåren, ska däremot drabbas av altitudhandikapp.
Fixa kneget, starta eget
Kul utspel Anders Flanking gjorde idag, med lanseringen av 17 förslag för att främja företagandet i Sverige. Media rapporterar om ett par av förslagen. Personligen tycker jag idén om ett företagsstartarlån under ett år, med liknande villkor och nivå som CSN-lånet, verkar mest spännande. Särskilt intressant är just det förslaget med tanke på hur många av svenskarna som inte har några sparpengar undanstoppade, och därmed också helt saknar möjlighet att själv ordna startkapital för en firma.
Det är väldigt tydligt vilket parti som är Sveriges bästa småföretagarparti, och det är också väldigt tydligt att vi måste gå från att vara ett land "där man får ett jobb" till ett där man faktiskt kan skapa sitt eget arbete.
Läs även: Helen, Johan, Elias och Magnus.
Uppdatering 1 juni: Företagarförbundet gillade visst också vad de läste.
Det är väldigt tydligt vilket parti som är Sveriges bästa småföretagarparti, och det är också väldigt tydligt att vi måste gå från att vara ett land "där man får ett jobb" till ett där man faktiskt kan skapa sitt eget arbete.
Läs även: Helen, Johan, Elias och Magnus.
Uppdatering 1 juni: Företagarförbundet gillade visst också vad de läste.
Etiketter
arbetsmarknadspolitik,
Centerpartiet,
ekonomi,
företagande,
politik
Centerstudenter Stockholm formellt startat
Centerstudenter Stockholm har hittills bestått av ett relativt löst nätverk. Igår torsdag hade vi som är medlemmar (med gästande vänner bland annat från Centerstudenter Uppsala, CUF Stockholm samt FMSF) ett uppstartsmöte på RO. Förutom ett formellt bildande avhandlade vi en mycket intressant diskussion om monopolens vara eller icke vara (fast med många förvecklingar in i angränsande diskussionsområden).
Den nya styrelsen för Centerstudenter Stockholm består av (med lärosäte de håller till på i parentes, för vilka de också kommer fungera som kontaktpersoner för):
Erik har också bloggat om tilldragelsen.
Den nya styrelsen för Centerstudenter Stockholm består av (med lärosäte de håller till på i parentes, för vilka de också kommer fungera som kontaktpersoner för):
- Magnus Persson (ordförande, KTH), dvs undertecknad
- Madeleine Sjöhage (SU)
- Anna van Aller (SU)
- Erik Verner (alumn Handels Göteborg)
- Josefine Bonnevier (Handels)
- Daniel Heinsoo (KTH)
- Simon Lundberg (KTH)
Erik har också bloggat om tilldragelsen.
27 maj 2010
Höga ingångslöner gör unga arbetslösa
Jag noterar att till och med Aftonbladet håller med oss unga centerpartister rätt. Höga ingångslöner (som i Sverige) gör att ungdomsarbetslösheten blir högre. Trots att såväl moderaterna och sossarna förnekar detta.
Oskyldig tills motsatsen bevisats?
Med tanke på CSN:s tidigare bravader, så känns det konstigt att tillåta CSN att ta tillbaka studiemedel på så lite som bara misstankar om fusk. Även om de flesta fall är faktiskt fusk, så är det nästan säkert att en och annan kommer bli beskylld för fusk i onödan. Och att få ett återkrav från CSN utan att man försökt fuska är inte jättekul...
23 maj 2010
Valkompass som pekar vilse
Många har redan uppmärksammat att SvD:s valkompass inte varit... helt och hållet objektiv och tillförlitlig.
Nätet har snabtt plockat isär testet och konstaterat att det är... kasst byggt.
Att statsvetare missar att designa ett test så att det blir matematiskt 100% lämpligt, må vara hänt, även om jag helst sett att man valt frågor på ett sätt så att de så väl som möjligt spänner upp det politiska tillståndsrummet i Sverige (det finns många frågor som har gemensamma svar mellan (c) och (fp), även om det är lätt att hitta frågor som exempelvis kärnkraft och miljöpolitik där partierna tydligt skiljer sig. Det hade också varit lämpligt att se till att testet inte visar bias åt något håll - att det över det stora hela inte är troligt att något parti blir betydligt mer gynnat av att man röstar rent slumpmässigt, eftersom väntevärdet av poängsumman är lägre för exempelvis (s) och (c) jämfört med många andra partier (och (pp) var helt teoretiskt omöjligt att få som toppresultat, eftersom de tar ställning i så få frågor). Sådana handikapp har lett till att mängder av centerpartister blivit folkpartister, exempelvis.
Men har man inte testat testet, och kollat så att det åtminstone går att få rätt svar om man röstar någorlunda enligt partilinjerna? Bevisligen inte. Kort sagt är testet ett rent hafsverk. Mikael Nilsson har gjort ett tappert försök att bygga ett nytt test, som verkar funka hyfsat. Det är dock fortfarande baserat på samma frågor, så man får fortfarande leva med att ståndpunkter från både Centerpartiet och Piratpartiet gravt har misstolkats. Och det här senare problemet - det borde faktiskt inte ens statsvetare lyckas orsaka.
Nätet har snabtt plockat isär testet och konstaterat att det är... kasst byggt.
Att statsvetare missar att designa ett test så att det blir matematiskt 100% lämpligt, må vara hänt, även om jag helst sett att man valt frågor på ett sätt så att de så väl som möjligt spänner upp det politiska tillståndsrummet i Sverige (det finns många frågor som har gemensamma svar mellan (c) och (fp), även om det är lätt att hitta frågor som exempelvis kärnkraft och miljöpolitik där partierna tydligt skiljer sig. Det hade också varit lämpligt att se till att testet inte visar bias åt något håll - att det över det stora hela inte är troligt att något parti blir betydligt mer gynnat av att man röstar rent slumpmässigt, eftersom väntevärdet av poängsumman är lägre för exempelvis (s) och (c) jämfört med många andra partier (och (pp) var helt teoretiskt omöjligt att få som toppresultat, eftersom de tar ställning i så få frågor). Sådana handikapp har lett till att mängder av centerpartister blivit folkpartister, exempelvis.
Men har man inte testat testet, och kollat så att det åtminstone går att få rätt svar om man röstar någorlunda enligt partilinjerna? Bevisligen inte. Kort sagt är testet ett rent hafsverk. Mikael Nilsson har gjort ett tappert försök att bygga ett nytt test, som verkar funka hyfsat. Det är dock fortfarande baserat på samma frågor, så man får fortfarande leva med att ståndpunkter från både Centerpartiet och Piratpartiet gravt har misstolkats. Och det här senare problemet - det borde faktiskt inte ens statsvetare lyckas orsaka.
Etiketter
bloggosfären,
Centerpartiet,
partitest,
Piratpartiet,
politik
Supermiljöbilspremien och teknikneutralitet
För några dagar sedan lanserade Centerpartiet idén om en "supermiljöbilspremie" för elbilar, på 30-50 000 kr. Många bloggar skrev om det, bland annat Per (x2) och Helen. Mer skeptiska är Rasmus och Lasse.
Så - vad är då situationen vi har?
Lösningen som valdes för alternativa bränslen generellt för fyra år sedan, var en miljöbilspremie. Indirekt en sponsring (eller om man ska vara mer exakt, en nedsatt beskattning) på de fordon som miljömässigt är något bättre. Det är också viktigt att komma ihåg att miljöbilspremien faktiskt bara fanns i några år - men ändå relativt snabbt, tillsammans med det utökade utbudet av miljöbilsmodeller, ledde till att antalet miljöbilar i den svenska bilflottan trettondubblades.
Jag tror det är det rätta sättet att agera på ifall staten ska gå in och subventionera någon teknik som är på ingång, men inte riktigt klarar att ta sig fram jämfört med existerande system: en kort och väl avgränsad inkörningsperiod. Risken är annars att man satsar på ett teknikspår som senare inte visar sig funka så väl.
Jag kan också inte heller, precis som Rasmus som jag länkade ovan, konstatera att vi slår oss lite väl mycket för bröstet när vi säger att en sådan subvention är helt teknikneutral. En miljöbilspremie är visserligen teknikneutral mellan olika framdrivningsalternativ för personbilar, men den är inte teknikneutral för helt alternativa tekniklösningar:
Så - vad är då situationen vi har?
- Elbilar är idag väldigt svåra att sälja, trots att de redan är tillräckligt bra i alla fall som en andrabil för pendlingssyften (de är dåliga främst för långresor pga begränsad räckvidd och lång laddtid)
- Elbilar är billiga i drift men dyra i inköp
- Avsaknaden av infrastruktur, till exempel laddstolpar på parkeringsplatser, gör att elbilarna lider av ett "hönan eller ägget"-problem.
Lösningen som valdes för alternativa bränslen generellt för fyra år sedan, var en miljöbilspremie. Indirekt en sponsring (eller om man ska vara mer exakt, en nedsatt beskattning) på de fordon som miljömässigt är något bättre. Det är också viktigt att komma ihåg att miljöbilspremien faktiskt bara fanns i några år - men ändå relativt snabbt, tillsammans med det utökade utbudet av miljöbilsmodeller, ledde till att antalet miljöbilar i den svenska bilflottan trettondubblades.
Jag tror det är det rätta sättet att agera på ifall staten ska gå in och subventionera någon teknik som är på ingång, men inte riktigt klarar att ta sig fram jämfört med existerande system: en kort och väl avgränsad inkörningsperiod. Risken är annars att man satsar på ett teknikspår som senare inte visar sig funka så väl.
Jag kan också inte heller, precis som Rasmus som jag länkade ovan, konstatera att vi slår oss lite väl mycket för bröstet när vi säger att en sådan subvention är helt teknikneutral. En miljöbilspremie är visserligen teknikneutral mellan olika framdrivningsalternativ för personbilar, men den är inte teknikneutral för helt alternativa tekniklösningar:
- Cykel är på riktigt korta sträckor (några kilometer) till och med snabbare än bil tack vare kortare promenader från parkering. Det skulle även vara intressant att i större grad kombinera cykel med kollektiva färdmedel, vilket med lagom avstånd till stationen kan ge hög hastighet dörr-till-dörr men ändå vara effektivt såväl energimässigt som ekonomiskt.
- På riktigt långa sträckor kan istället nattbiltåg (populära bland annat i Tyskland och Finland) vara ett annat alternativ, som blir helt eldrivet till betydligt lägre kostnader. Kör man även dagtåg går det dessutom att spara tid (tåg är snabbare än bilar). Det skulle vara fullt möjligt som i en omställning till eldrivna transporter att skapa billastningsterminaler i de större städerna och låta Rikstrafiken handla upp ett mindre stomnät av biltåg.
- Långfärdsbuss, pendeltåg eller spårvagnar är ett betydligt energisnålare alternativ än personbil om många reser samma sträcka.
- Snabbtåg är intressant för den som har liten packning med sig.
- För tyngre trafik kommer batteridrift aldrig att förslå (för låg energidensitet), men det finns projekt för elektrifiering av vägarna som eventuellt skulle kunna vara intressanta
CSN är ett skämt - systemen före människan
Få med anknytning till tekniska högskolor lär ha missat senaste debaklet runt CSN.
Samtidigt som man skärpt kontrollen, har man fått mängder med "false positives". Anledningen är att man på högskolorna inte tydligt fattat att CSN förutsätter att man varje termin ska vara registrerat på exakt 30 hp, istället för som man byggt programmen, 60 hp per termin. På ganska många program så ligger kurserna något skevt fördelade, eller poängtilldelning för kurser som inte avslutas vid jul utan löper över årsskiftet sker först när kursen är helt avslutad. Tyvärr ställer det här systemet till det för CSN - det är inte tillåtet att kompensera på detta vis.
THS och KTH har bägge aktivt gått ut och uppmanat teknologerna att bestrida kraven, för trots att problemen funnits ett bra tag verkar ingen vilja göra något åt dem. Facebook-gruppen växer dag för dag...
Studenter som pluggar heltid ska göra det hela tiden, inte nästan heltid halva året och lite drygt heltid andra halvan av året (man kan inte få studiemedel för mer än 100% studier, även om man har högre kostnader för kurslitteratur och ibland även resor om man läser mer än så - jag vet av erfarenhet...). Följden blir enkel - pengarna måste tillbaka! Att man som student helt hade undvikit problemet genom att registrera sig på ytterligare en kurs, men strunta i att läsa den, gör resonemangen ännu svårare att förstå.
Tyvärr så har ju detta mankemang visat byråkratsverige från sin allra värsta sida - istället för att försöka lösa problemet på något lämpligt vis mellan högskolorna i fråga och CSN, eller i värsta fall att man löser detta på något sätt så att studenterna drabbas så lite som möjligt (exempelvis att ge respit på återbetalningen i dessa fall tills senast hösten). Nej, direkt skickas återbetalningskrav ut. Efter vad man kan se i media rätt skarpt formulerade.
Jag kan inte se någon annan lösning på sikt än att gå bort från systemet med en statlig utlåningsmyndighet. Varför skulle inte studielån, precis som billån, bostadslån mm, kunna skötas av en vanlig bank? Naturligtvis med en statlig garanti och regelverk i grunden, så att alla ska kunna låna.
Uppdatering: Det glädjer mig att mitt fackförbund är med och försöker mildra den härva två statliga myndigheter orsakat.
Samtidigt som man skärpt kontrollen, har man fått mängder med "false positives". Anledningen är att man på högskolorna inte tydligt fattat att CSN förutsätter att man varje termin ska vara registrerat på exakt 30 hp, istället för som man byggt programmen, 60 hp per termin. På ganska många program så ligger kurserna något skevt fördelade, eller poängtilldelning för kurser som inte avslutas vid jul utan löper över årsskiftet sker först när kursen är helt avslutad. Tyvärr ställer det här systemet till det för CSN - det är inte tillåtet att kompensera på detta vis.
THS och KTH har bägge aktivt gått ut och uppmanat teknologerna att bestrida kraven, för trots att problemen funnits ett bra tag verkar ingen vilja göra något åt dem. Facebook-gruppen växer dag för dag...
Studenter som pluggar heltid ska göra det hela tiden, inte nästan heltid halva året och lite drygt heltid andra halvan av året (man kan inte få studiemedel för mer än 100% studier, även om man har högre kostnader för kurslitteratur och ibland även resor om man läser mer än så - jag vet av erfarenhet...). Följden blir enkel - pengarna måste tillbaka! Att man som student helt hade undvikit problemet genom att registrera sig på ytterligare en kurs, men strunta i att läsa den, gör resonemangen ännu svårare att förstå.
Tyvärr så har ju detta mankemang visat byråkratsverige från sin allra värsta sida - istället för att försöka lösa problemet på något lämpligt vis mellan högskolorna i fråga och CSN, eller i värsta fall att man löser detta på något sätt så att studenterna drabbas så lite som möjligt (exempelvis att ge respit på återbetalningen i dessa fall tills senast hösten). Nej, direkt skickas återbetalningskrav ut. Efter vad man kan se i media rätt skarpt formulerade.
Jag kan inte se någon annan lösning på sikt än att gå bort från systemet med en statlig utlåningsmyndighet. Varför skulle inte studielån, precis som billån, bostadslån mm, kunna skötas av en vanlig bank? Naturligtvis med en statlig garanti och regelverk i grunden, så att alla ska kunna låna.
Uppdatering: Det glädjer mig att mitt fackförbund är med och försöker mildra den härva två statliga myndigheter orsakat.
20 maj 2010
Jag tror inte Mona vågar...
Oj, vilken uppmärksamhet Elias debattartikel igår orsakade! Och vänstersidan i politiken verkar ju inte riktigt gilla att han mopsar sig heller. SSU kontrar, men deras förslag är lätta att bemöta:
Uppdatering: Jag fick visst rätt...
- Sänka arbetsgivaravgiften - vänsterpartierna vill dubbla arbetsgivaravgifterna för unga...
- Storsatsa på utbildning - alliansen har redan genomfört en storsatsning på utbildning. Begränsningen har inte varit i första hand budgeten, utan istället vilket antal studenter som högskolorna trott sig kunna anta utan att behöva tumma på kvaliteten. Men utbildningskvaliteten har ju inte riktigt varit sossarnas hallmark tidigare...
- Erbjuda sommarjobb [i offentlig sektor] - kan kanske vara bra för stunden men löser inte några som helst större problem. Om Sveriges ekonomi inte ska hanteras som i Ebberöds bank så måste det komma jobb i privat sektor, inte bara skattefinansierade
Uppdatering: Jag fick visst rätt...
Etiketter
arbetsmarknadspolitik,
arbetsrätt,
CUF,
Mona Sahlin,
politik,
Socialdemokraterna,
Stockholm
Tips: debatt om höghastighetståg hos Ny Teknik
Jag vill bara kort tipsa om debatten om höghastighetståg som pågår hos Ny Teknik. Bägge sidor i frågan drabbar samman, med en fokus på teknik - antalet kommentarer är redan runt 150 stycken.
Läs även mina tidigare inlägg om tåg.
Uppdatering 2010-05-25: Rond två.
Läs även mina tidigare inlägg om tåg.
Uppdatering 2010-05-25: Rond två.
17 maj 2010
Mauds tal på förtroenderådet: En vision för 2020
Centerpartiet har idag arrangerat förtroenderåd, med parallell bloggträff. Naturligtvis talade hon också, och drog upp sex visioner för Sverige år 2020:
Läs även Erika, Per och titta på gårdagens Agenda-reportage.
- Sverige ska ha världens bäst utbildade befolkning
- Vi ska vara bland de 3 bästa i EU på tillväxtföretagande
- Vi har lägst klimatpåverkan per invånare bland alla industriländer
- Det ska vara ekonomisk tillväxt i hela Sverige
- Folkhälsan ska vara världens bästa
- Jämställda löner och förmögenheter
Läs även Erika, Per och titta på gårdagens Agenda-reportage.
Sverige behöver fler direktörer
Gårdagens söndagskrönika i SvD är intressant att läsa. Frågeställningen är vilka som egentligen ska anställa i framtiden. Sverige har idag stora problem med arbetslöshet, men de allra flesta partier har inte någon tydlig strategi för hur man ska se till att det är fler som blir anställda. Fler anställda får vi nämligen bara om det är fler som anställer. Och fler som anställer, det får vi bara om det är fler som driver företag. Och fler som driver företag, det innebär med automatik att det är fler som är direktörer.
Just om det företagande Sverige vill se handlar vår valfilm om:
Just om det företagande Sverige vill se handlar vår valfilm om:
15 maj 2010
Rätten att bestämma själv
"Kan själv" är ett väldigt viktigt ledord för många ungdomar. Då är det irriterande att någon annan försöker bestämma över en. Det är precis lika illa om det är den fackliga organisationen som försöker sätta sig på en som om det är chefen på jobbet...
14 maj 2010
Både Svenska Dagbladet och Yvonne Ruwaida ute och cyklar
I gårdagens ledare i Svenska dagbladet så fick man se en hel del fördomar om cyklar. Baserat på en kort forskningsrapport hävdar de att inte ens mycket omfattande cykling kommer leda till minskad trängsel för bilarna i Stockholm. Detta är helt korrekt, men inte heller särskilt intressant. Cyklar kommer antagligen aldrig någonsin bli dominerande transportslag i Stockholm. Det är redan SL, som redan är snabbare än bilen för centrala resor, precis som cykeln i rusningen. De allra flesta resor över tullsnittet sker faktiskt varken med motorfordonstrafik eller trampfordonstrafik. SL är istället helt dominerande, som är ett både klimatsmart, ekonomiskt smart och bekvämt alternativ.
Tyvärr visar Yvonne Ruwaidas kommentar på lika dålig förståelse av cyklister som hos SvD. Förutom att hon inte klarar av att citera nämnda forskningsrapport utan att ens få fel på grundläggande sifferuppgifter, verkar hon inte ha någon större förståelse för vad som saknas cyklisterna i Stockholmsområdet.
Vad behöver cyklister då?
Slutligen, snabba och smidiga resor får man inte riktigt med cykel. På korta resor, upp till 3-5 km beroende på hur kollektivtrafiken ser ut, brukar cykel otvetydigt vara snabbast, men på längre resor än så är cykel allt som oftast inte särskilt snabb. Cykel ensamt är inte ett riktigt realistiskt transportalternativ för den stora massan på resor längre än en dryg mil. Däremot borde det gå alldeles utmärkt att kombinera cykel med andra fordon. Intressant nog så är det inte särskilt enkelt att kombinera SL med cykel idag. Man får bara ta med cykeln på pendeltåg, och bara utanför rusningstrafiken. SJ tillåter på nåder i försöksverksamhet cyklar på tåg, men upplägget lämpar sig bara för längre sträckor och definitivt inte för pendlare. Man har till och med byggt om sina X31-tåg så att de blir mindre lämpliga för cykeltransport.
Nä - perspektivet har varit helt fel. Att satsa på cyklisterna ska inte göras för att göra situationen bättre för bilisterna i första hand. Satsning på cykel ska naturligtvis i första hand göras för cyklisternas skull! Genom att göra cykelvägarna bättre så gör man det enklare för den som cyklar att ta sig fram enkelt. Man spar tid för pedalisterna som kan användas till mer fritid eller att jobba över någon gång då och då för att tjäna extra. Det skulle framförallt gynna den som av olika anledning inte har tillgång till bil - ekonomiska skäl, ålder, hälsa eller helt enkelt personligt val, och på det viset bli en stor frihetssatsning. Eftersom cykling innebär vardagsmotion och låga samhällskostnader har cykelsatsningar unikt bra samhällsekonomiska kalkyler, med faktorer på 4-5 vanliga.
Läs även: Magnus Orest, Nina Lundström, Johan Pettersson, Folkpartiet i Nacka.
Uppdatering 23 maj: Ytterligare två artiklar i Svenskan, och mer läsvärt med lite trafikplaneringsidéer från Magnus Orest.
Uppdatering 9 juni: DN gör verkligen inte skäl till sitt namn när de gräver fram nyheter från förra månaden.
Tyvärr visar Yvonne Ruwaidas kommentar på lika dålig förståelse av cyklister som hos SvD. Förutom att hon inte klarar av att citera nämnda forskningsrapport utan att ens få fel på grundläggande sifferuppgifter, verkar hon inte ha någon större förståelse för vad som saknas cyklisterna i Stockholmsområdet.
Vad behöver cyklister då?
- En säker trafikmiljö
- Bra framkomlighet
- Snabba och smidiga resor, kort sagt, ett fungerande transportsystem
Slutligen, snabba och smidiga resor får man inte riktigt med cykel. På korta resor, upp till 3-5 km beroende på hur kollektivtrafiken ser ut, brukar cykel otvetydigt vara snabbast, men på längre resor än så är cykel allt som oftast inte särskilt snabb. Cykel ensamt är inte ett riktigt realistiskt transportalternativ för den stora massan på resor längre än en dryg mil. Däremot borde det gå alldeles utmärkt att kombinera cykel med andra fordon. Intressant nog så är det inte särskilt enkelt att kombinera SL med cykel idag. Man får bara ta med cykeln på pendeltåg, och bara utanför rusningstrafiken. SJ tillåter på nåder i försöksverksamhet cyklar på tåg, men upplägget lämpar sig bara för längre sträckor och definitivt inte för pendlare. Man har till och med byggt om sina X31-tåg så att de blir mindre lämpliga för cykeltransport.
Nä - perspektivet har varit helt fel. Att satsa på cyklisterna ska inte göras för att göra situationen bättre för bilisterna i första hand. Satsning på cykel ska naturligtvis i första hand göras för cyklisternas skull! Genom att göra cykelvägarna bättre så gör man det enklare för den som cyklar att ta sig fram enkelt. Man spar tid för pedalisterna som kan användas till mer fritid eller att jobba över någon gång då och då för att tjäna extra. Det skulle framförallt gynna den som av olika anledning inte har tillgång till bil - ekonomiska skäl, ålder, hälsa eller helt enkelt personligt val, och på det viset bli en stor frihetssatsning. Eftersom cykling innebär vardagsmotion och låga samhällskostnader har cykelsatsningar unikt bra samhällsekonomiska kalkyler, med faktorer på 4-5 vanliga.
Läs även: Magnus Orest, Nina Lundström, Johan Pettersson, Folkpartiet i Nacka.
Uppdatering 23 maj: Ytterligare två artiklar i Svenskan, och mer läsvärt med lite trafikplaneringsidéer från Magnus Orest.
Uppdatering 9 juni: DN gör verkligen inte skäl till sitt namn när de gräver fram nyheter från förra månaden.
Etiketter
Centerpartiet,
cykel,
Miljöpartiet,
politik,
Solna,
Stockholm
Gröna näsor överallt: Arbetsmarknaden är ett skämt
CUF har igår släppt sin valkampanj under sin förbundsstämma, med gröna clown-näsor och sloganen "Arbetsmarknaden är ett jävla skämt" som främsta kännetecken. Idag såg den för första gången riktigt rejält allmänhetens ljus. Hemsidan är också omgjord, och som komplement startas kampanjsidan cirkusen.com. En sak är säker - kampanjen kommer att synas. Rejält. Och man drar sig inte för att säga sanningar som kan vara lite känsliga. Som att LAS är strukturellt diskrimerande mot unga. Eller att höga ingångslöner som i Sverige också leder till att det inte är lika många unga som får jobb. Fast man använder kanske inte riktigt lika fint språkbruk som jag gjort här.
Man kommer utan tvekan skaffa sig ett stort gäng fiender med sin kampanj. Några (läs: ett helt jättegäng med folk) har redan noterat den... Och det är jättebra! Skaffar man sig inga fiender, får man heller ingen som älskar en. Och har man ingen som verkligen stödjer en, då kan det egentligen kvitta. Man röstar inte på det näst-bästa partiet.
Läs även: Magnus Andersson (x2), Elias Giertz, Karl Malmqvist (x2, x3), Johan Pettersson (x2), Frank Thorén Hall, Pia Bernthling, Johan Hedin (x2), Hanna Wagenius, Alexander Woodhouse, Julie Tran, Alexandra Wermelin, Inger Fredriksson
Media: Dagens Media, Politikerbloggen, SvD, Kvällsposten
Man kommer utan tvekan skaffa sig ett stort gäng fiender med sin kampanj. Några (läs: ett helt jättegäng med folk) har redan noterat den... Och det är jättebra! Skaffar man sig inga fiender, får man heller ingen som älskar en. Och har man ingen som verkligen stödjer en, då kan det egentligen kvitta. Man röstar inte på det näst-bästa partiet.
Läs även: Magnus Andersson (x2), Elias Giertz, Karl Malmqvist (x2, x3), Johan Pettersson (x2), Frank Thorén Hall, Pia Bernthling, Johan Hedin (x2), Hanna Wagenius, Alexander Woodhouse, Julie Tran, Alexandra Wermelin, Inger Fredriksson
Media: Dagens Media, Politikerbloggen, SvD, Kvällsposten
Partiklar inte bara från däck, från bromsarna också
Ibland dyker forskning som görs i rummet bredvid upp på oväntade ställen. Som att sommartid är partikelutsläppen från bromsar i vissa fall lika stora som de från däcken. Och det kan också konstateras att det dröjer innan forskningsresultat blir allmänt kända. Den Saab 9-5 som användes i Jens forskning har jag inte sett i verkstaden på länge...
10 maj 2010
Närodlat - på riktigt!
Mer närodlat än från den egna täppan eller balkonglådan går det knappast att få maten. Den blir obesprutad och miljövänlig. Och som barn i staden kan det vara bra att lära sig att maten inte tillverkas i lagerrummen i affären. Synd bara att det är så ont om koloniträdgårdar att köerna blir långa för de som vill ha någonstans att odla...
09 maj 2010
IG till politiker i internetkunskap
Internetföretag ger de svenska politikerna IG i kunskaper om branschen. Föga förvånande, för övrigt. Efter FRA-debatten kunde jag ganska snabbt konstatera att ens grundläggande förståelse för hur tekniken egentligen fungerar. Det löses nog inte med mindre än att ett par riktigt duktiga ingenjörer kommer in på rätt plats i riksdagen...
Ombildningar och den svenska avundsjukan
Jag läser debattinlägget i SvD om bostadsrättsombildningar, och kan bara konstatera att de rödgröna inte gillar ombildningar. Ett krav på en så kvalificerad majoritet som 75% betyder i praktiken att de enda ombildningar som kommer ske, är de i Stockholms innerstad. Även om de rödgrönas retorik säger annorlunda, är de i praktiken mot att hyreshus ombildas till bostadsrätter.
Samtidigt är det viktigt att fundera på bakgrunden till de rödgrönas krav. Jag tror att det tveklöst är så att till en del är den svenska avundsjukan som varit drivande till att deras krav ser ut som det gör. Bostadsrättsombildningarna är nämligen inte rättvisa för fem öre. Om du får vara med och ombilda beror helt och hållet på i vilket område du bor, och om den som äger det är sugen på att sälja. Sedan krävs att en majoritet (som idag, 67%, det ideala 50%, eller de rödgrönas förslag 75%, egalt vilket) för att en ombildning överhuvudtaget ska komma ifråga, till sist krävs det också att övriga som bor i samma område som dig dessutom har råd att köpa (principiellt kan en bostadsrättsförening bildas utan att någon enda som röstat för ombildning faktiskt köper, men i praktiken kräver banken att nästan alla faktiskt köper sin lägenhet). Dessutom tjänar de som är med och ombildar en rejäl hacka på att priset normalt sett är lägre än för motsvarande bostadsrätt på den öppna marknaden.Mycket av dessa effekter är en direkt följd av att vi har en hyresreglering i Sverige, vilket indirekt leder till att hyreshus är betydligt lägre värderade än hus som ägs av bostadsrättsföreningar.
En tanke på reformering av systemet är att tillåta ombildningar inte bara från hyreslägenhet till bostadsrätt, men även till ägarlägenhet. Då skulle det inte krävas att hela huset ombildas på en gång utan man kan ombilda en lägenhet i taget, antingen när den som bor där så önskar eller när den blir vakant, inte heller skulle någon tvingas bli "hyresgäst hos sina grannar" eftersom resterande lägenheter fortfarande skulle både förvaltas och ägas av den tidigare ägaren till hela huset. Jag har fortfarande inte sett någon nackdel med en sådan lösning, förutom att det inte går att göra så idag, eftersom lagen bara tillåter att ägarlägenheter bildas vid nybyggen...
Samtidigt är det viktigt att fundera på bakgrunden till de rödgrönas krav. Jag tror att det tveklöst är så att till en del är den svenska avundsjukan som varit drivande till att deras krav ser ut som det gör. Bostadsrättsombildningarna är nämligen inte rättvisa för fem öre. Om du får vara med och ombilda beror helt och hållet på i vilket område du bor, och om den som äger det är sugen på att sälja. Sedan krävs att en majoritet (som idag, 67%, det ideala 50%, eller de rödgrönas förslag 75%, egalt vilket) för att en ombildning överhuvudtaget ska komma ifråga, till sist krävs det också att övriga som bor i samma område som dig dessutom har råd att köpa (principiellt kan en bostadsrättsförening bildas utan att någon enda som röstat för ombildning faktiskt köper, men i praktiken kräver banken att nästan alla faktiskt köper sin lägenhet). Dessutom tjänar de som är med och ombildar en rejäl hacka på att priset normalt sett är lägre än för motsvarande bostadsrätt på den öppna marknaden.Mycket av dessa effekter är en direkt följd av att vi har en hyresreglering i Sverige, vilket indirekt leder till att hyreshus är betydligt lägre värderade än hus som ägs av bostadsrättsföreningar.
En tanke på reformering av systemet är att tillåta ombildningar inte bara från hyreslägenhet till bostadsrätt, men även till ägarlägenhet. Då skulle det inte krävas att hela huset ombildas på en gång utan man kan ombilda en lägenhet i taget, antingen när den som bor där så önskar eller när den blir vakant, inte heller skulle någon tvingas bli "hyresgäst hos sina grannar" eftersom resterande lägenheter fortfarande skulle både förvaltas och ägas av den tidigare ägaren till hela huset. Jag har fortfarande inte sett någon nackdel med en sådan lösning, förutom att det inte går att göra så idag, eftersom lagen bara tillåter att ägarlägenheter bildas vid nybyggen...
SJ och censurbollarna
SJ får inte marknadsföra sina bakverk med ordet "negerbollar", meddelar diskrimineringsombudsmannen. Jag tycker nog att diskussionen om negerbollarnas vara eller inte vara är väl löjlig. Visst - namnet är olyckligt valt från början, men det är samtidigt ett namn som är väl inarbetat. Det är nog också få svenskar som lägger någon som helst form av värdering i ordet överhuvudtaget (utom möjligtvis att negerbollar är goda).
Det finns ju massor av liknande uttryck i andra länder också - exempelvis betyder "schwedische Gardinen" fängelsegaller på tyska. Knappast något smickrande ord. Ett företag som faktiskt säljer sina produkter i Sverige kallar sig "Schwarzkopf" (svartskalle). Att de får fortsätta driva affärer nu måste endast och allena bero på att vi svenskar antagligen inte är så duktiga på tyska, för uppenbart har DO inte hittat någon som blivit kränkt över det varumärket än. För hur långt ska man dra den princip som DO har infört genom att säga aja-baja till ordet "negerbollar"? Hur gravt måste produktnamnet kränka någon för att det inte ska vara tillåtet att marknadsföra produkten? Rent principiellt skulle man ju kunna bli kränkt över att det säljs vitkål och blekselleri.
Nä, något säger mig att det vore bättre om DO fokuserade på faktisk diskriminering, som företag som helt stänger ute vissa grupper människor på olika sätt, än att varna med böter på upp till 100000 på de som behandlar sina kunder lika, men väljer namn på sina produkter som folk kan bli kränkta över.
Det finns ju massor av liknande uttryck i andra länder också - exempelvis betyder "schwedische Gardinen" fängelsegaller på tyska. Knappast något smickrande ord. Ett företag som faktiskt säljer sina produkter i Sverige kallar sig "Schwarzkopf" (svartskalle). Att de får fortsätta driva affärer nu måste endast och allena bero på att vi svenskar antagligen inte är så duktiga på tyska, för uppenbart har DO inte hittat någon som blivit kränkt över det varumärket än. För hur långt ska man dra den princip som DO har infört genom att säga aja-baja till ordet "negerbollar"? Hur gravt måste produktnamnet kränka någon för att det inte ska vara tillåtet att marknadsföra produkten? Rent principiellt skulle man ju kunna bli kränkt över att det säljs vitkål och blekselleri.
Nä, något säger mig att det vore bättre om DO fokuserade på faktisk diskriminering, som företag som helt stänger ute vissa grupper människor på olika sätt, än att varna med böter på upp till 100000 på de som behandlar sina kunder lika, men väljer namn på sina produkter som folk kan bli kränkta över.
Ebberöds bank på Vänsterpartiets kongress
Vänsterpartiet har beslutat att införa 6 timmars arbetsdag. Med bibehållen lön. Vem som ska betala verkar de däremot inte beslutat.
Jag har inget emot att den som vill går ner i arbetstid. Inte ens med bibehållen lön. Jag ställer mig däremot oerhört tveksam till att lagstifta om det. Framförallt om att lönen ska vara densamma - det bör vara ganska få som arbetar som är så lyckliga att de är precis lika nyttiga för sin arbetsgivare om de finns på plats i sex timmar varje dag som de är där i åtta timmar (exempel förekommer dock, ofta i kapitalintensiv industri eller där det blir mer effektivt med tvåskift på sex timmar vardera än traditionella åttatimmarsdagar). Men - för de allra flesta så sjunker mängden arbete som man får utfört med tiden man arbetar, om vi antar ett linjärt samband, innebär Vänsterpartiets beslut i praktiken en lönehöjning på upp till 33%. Nu är linjäritetsantagandet antagligen något förenklat (många är inte så effektiva sista arbetstimmen), men det handlar hur som helst om en rejäl produktionsminskning att minska arbetstiden med en fjärdedel.
Dessutom tvingas arbetsgivarna till att anställa fler (detta är hela syftet med förslaget, för övrigt). Att det inte bara är att ta in någon ny inom många yrken (läkare, till viss del ingenjörer, mm) verkar man inte bry sig om. Istället för fler jobb, kommer förslaget i en del branscher leda till arbetskraftsbrist och överhettning.
Som sammanfattning - förslaget skulle lika gärna kunna komma från Ebberöds bank. Det finns stor risk att Sverige tappar i konkurrenskraft och många blir arbetslösa, eftersom arbetsgivarna inte har råd att betala de 33%-iga faktiska löneökningar som Vänsterpartiet stipulerar i sina krav. Och varför ska staten lägga sig i arbetstider så mycket? Det går redan idag utmärkt att komma överens med sin arbetsgivare om deltid (eller driva frågan i kollektivavtal). Hur mycket lön man kan få är sedan förstås en förhandlingsfråga!
Jag har inget emot att den som vill går ner i arbetstid. Inte ens med bibehållen lön. Jag ställer mig däremot oerhört tveksam till att lagstifta om det. Framförallt om att lönen ska vara densamma - det bör vara ganska få som arbetar som är så lyckliga att de är precis lika nyttiga för sin arbetsgivare om de finns på plats i sex timmar varje dag som de är där i åtta timmar (exempel förekommer dock, ofta i kapitalintensiv industri eller där det blir mer effektivt med tvåskift på sex timmar vardera än traditionella åttatimmarsdagar). Men - för de allra flesta så sjunker mängden arbete som man får utfört med tiden man arbetar, om vi antar ett linjärt samband, innebär Vänsterpartiets beslut i praktiken en lönehöjning på upp till 33%. Nu är linjäritetsantagandet antagligen något förenklat (många är inte så effektiva sista arbetstimmen), men det handlar hur som helst om en rejäl produktionsminskning att minska arbetstiden med en fjärdedel.
Dessutom tvingas arbetsgivarna till att anställa fler (detta är hela syftet med förslaget, för övrigt). Att det inte bara är att ta in någon ny inom många yrken (läkare, till viss del ingenjörer, mm) verkar man inte bry sig om. Istället för fler jobb, kommer förslaget i en del branscher leda till arbetskraftsbrist och överhettning.
Som sammanfattning - förslaget skulle lika gärna kunna komma från Ebberöds bank. Det finns stor risk att Sverige tappar i konkurrenskraft och många blir arbetslösa, eftersom arbetsgivarna inte har råd att betala de 33%-iga faktiska löneökningar som Vänsterpartiet stipulerar i sina krav. Och varför ska staten lägga sig i arbetstider så mycket? Det går redan idag utmärkt att komma överens med sin arbetsgivare om deltid (eller driva frågan i kollektivavtal). Hur mycket lön man kan få är sedan förstås en förhandlingsfråga!
07 maj 2010
Datalagringsdirektivet till EG-domstolen
Jag läser att Datalagringsdirektivet kommer att avhandlas i EG-domstolen. Högsta domstolen på Irland har nämligen skickat det dit. Trevligt att det får en välbehövlig prövning!
Byggnads bravader, del jag vet inte vad
06 maj 2010
Har du inte råd med skatten, belåna huset!
Miljöpartiet tycker att om du inte har råd med fastighetsskatten de vill införa, ska du ta ut ett nytt lån. Eller kanske sälja. Vad man ska året därpå, när man inte heller har råd med skatten, förtäljer inte historien. Grattis stockholmare! Era hus har oftast höga taxeringsvärden och därmed är det er Mikaela Valtersson (mp) syftar på.
Läs även: Per, Johan, Johan och Jonas.
Läs även: Per, Johan, Johan och Jonas.
04 maj 2010
Både Solna och Laholm i toppen på Svenskt Näringslivs ranking
Jag noterar glatt att både Solna och Laholm klarar sig bra i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat. Solna behåller förstaplatsen, och Laholm klättrar ytterligare några positioner. Det har man sakta men säkert gjort i ganska många år nu; om något år kanske Solna får se upp med min andra hemkommun?
02 maj 2010
Vision: Eldrivna färjor mellan Stockholms öar
Jättekul att man kommer kunna åka pendelbåt på SL-kortet i höst! Stockholm, som ju är byggt på öar, är perfekt för kollektivtrafik med båt, och även kringliggande förorter. Det har exempelvis länge gått en båt mellan Solna och centrala Stockholm, på privata initiativ. Det finns stora chanser att spara tid för pendlare och andra att avlasta vägar och tunnelbana, eftersom båtlinjer kan gå på platser som idag har dåliga anknytningar.
Samtidigt är de flesta av dagens färjor ganska miljöovänliga. De flesta är dieseldrivna. Därför tycker jag att vi ska importera en vision från broderstaden i väster - eldrivna färjor. Utom för de allra längsta sträckorna är det fullt möjligt att driva färjor på el, och till skillnad mot många andra färdmedel är tunga blybatterier inget större problem. Laddning kan relativt enkelt ske med exempelvis solceller kompletterat med inkoppling av laddkablar medan man ligger vid kaj. Överslagsräkningar visar att det är fullt tekniskt möjligt. Dessutom kommer färjorna vara betydligt enklare att ta med cykeln på, än det idag är i tunnelbanan, både i praktiken och efter vad reglerna säger.
Läs även: Per och Christian.
Samtidigt är de flesta av dagens färjor ganska miljöovänliga. De flesta är dieseldrivna. Därför tycker jag att vi ska importera en vision från broderstaden i väster - eldrivna färjor. Utom för de allra längsta sträckorna är det fullt möjligt att driva färjor på el, och till skillnad mot många andra färdmedel är tunga blybatterier inget större problem. Laddning kan relativt enkelt ske med exempelvis solceller kompletterat med inkoppling av laddkablar medan man ligger vid kaj. Överslagsräkningar visar att det är fullt tekniskt möjligt. Dessutom kommer färjorna vara betydligt enklare att ta med cykeln på, än det idag är i tunnelbanan, både i praktiken och efter vad reglerna säger.
Läs även: Per och Christian.
Hacker-krati nästa?
Att rösta på nätet vore nimmt. Det vore också en vidöppen dörr för att gå från grundlagens devis "fria, hemliga och direkta val". För hur vet man att rösten fortfarande är hemligen, när den passerar ett nätverk med miljontals datorer på vägen? Hur får man de mest paranoida personerna i vårt samhälle att lita på att allt går rätt till? Det går helt enkelt inte. Pappersröstning är ett i alla väsentliga avseenden överlägset tekniskt system. Hur bekvämt det är att rösta är i mina ögon inte lika viktigt som valhemligheten eller att det inte ska vara lätt att förvanska valresultatet rejält genom valfusk. Läs gärna mina tidigare två analyser för detaljerna.
Rättvisa och solidaritet på socialdemokratiska
Sossarna har fått med sig de andra två vänsterpartierna på en höjning av a-kassan till 950 kr/dag. Det betyder att den som hade bra lön i sitt tidigare jobb nu kan njuta av att tjäna mer pengar på att vara arbetslös, än vad man i ett låglöneyrke tjänar på heltid - 950 kr per dag blir ungefär 20900 kr i månaden. Efter skatt, trots att man inte har jobbskatteavdrag, innebär det att man får ut mer pengar än de lågavlönade, exempelvis barnskötare på dagis som kan ha runt 18000 i månadslön. Att barnskötare ska betala fd högavlönades a-kassa till en nivå högre än sin egen lön är tydligen det som kallas rättvisa och solidaritet i sossarnas Sverige!
Läs även: Ola på Apelsineld, som mycket läsvärt och förtjänstfullt också skriver om a-kassan.
Läs även: Ola på Apelsineld, som mycket läsvärt och förtjänstfullt också skriver om a-kassan.
Etiketter
a-kassa,
arbetslöshet,
arbetsmarknadspolitik,
politik,
Socialdemokraterna
Smakar det så kostar det
Lovar man stora utgifter, då måste man också hitta stora intäkter. Vänstergänget har gjort sitt bästa för att hitta så många skattekällor som de kan: Förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, minskat och urfasat jobbavdrag, kilometerskatt, bensinskatt, dubblad arbetsgivaravgift för unga, och så vidare.
Intressant nog kan man läsa på Miljöpartiets hemsida att de är mot ibland annat förmögenhetsskatten av dessa. Likadant verkar den gröna skatteväxlingen, att byta "vanliga" skatter mot skatt på miljöförstörelse, vara något som är bortglömt. Det är ju en tanke som tidigare varit poppis både hos oss i Centerpartiet och de i Miljöpartiet...
Till och med Aftonbladet väljer att använda rubriken "Höjd skatt för alla". Och ger en fin tabell över de olika sidornas förslag. Det är inte så mycket mer att säga - smakar det så kostar det. Det finns inte några gratisluncher, möjligtvis kan man få någon annan att betala. Det är ingen tvekan om att skatterna blir en viktig valfråga!
Läs även: Magnus.
Intressant nog kan man läsa på Miljöpartiets hemsida att de är mot ibland annat förmögenhetsskatten av dessa. Likadant verkar den gröna skatteväxlingen, att byta "vanliga" skatter mot skatt på miljöförstörelse, vara något som är bortglömt. Det är ju en tanke som tidigare varit poppis både hos oss i Centerpartiet och de i Miljöpartiet...
Till och med Aftonbladet väljer att använda rubriken "Höjd skatt för alla". Och ger en fin tabell över de olika sidornas förslag. Det är inte så mycket mer att säga - smakar det så kostar det. Det finns inte några gratisluncher, möjligtvis kan man få någon annan att betala. Det är ingen tvekan om att skatterna blir en viktig valfråga!
Läs även: Magnus.
Etiketter
ekonomi,
Miljöpartiet,
politik,
skatt,
Socialdemokraterna
Slussen
Jag har inte diskuterat stadsbyggnad i Stockholm särskilt mycket, även om det är en intressant fråga. Det känns lite som att klampa in på grannterritorium, även om jag spenderar en bra bit av min vakna tid i just den kommunen. Jag kan dock inte låta bli att kommentera slussendiskussionerna.
Ett otal kritiker har kritiserat det nuvarande förslaget för att vara "alltför bilfixerat", med sina totalt åtta filer mellan Gamla stan och Södermalm. Jättemånga. Fast ändå färre än vad som finns nu - och då kommer ändå några vara vikta för kollektivtrafik. Dessutom blir man av med den enorma klöverbladskorsning (bild här) som finns på södra sidan. Om det är bilfixerat, så måste man på 30-talet varit så bilfixerade att det inte ens finns på skalan.
En annan kritik har gällt att utsikten från Södermalmstorg försvinner. Jo, det gör den. Men samtidigt blir möjligheten att sitta vid Stadsgården istället så mycket större - dagens trafiklösning gör det knappast till en attraktiv miljö att exempelvis njuta av en glass i. Där är utsikten dessutom ännu bättre. You win some, lose some, är min sammanfattning. Kanske rentav det blir en trevlig sky-bar i någon av de nya byggnaderna? Läget vore perfekt.
Det förslag som ligger idag, är helt bestämt inte perfekt. Samtidigt är man inte överens om vad som skulle behöva ändras, för att få det helt bra, och det är sällan om någonsin som man i politikens värld kan hitta lösningar som alla är helt nöjda med. Antagligen vore det klokt att ta ett beslut om byggstart för Slussen som trafiklösning och för den övergripande planeringen, så att man någon gång snart kan komma igång med byggstart. Då går det alltid att planera byggnaderna som kommer att komplettera senare.
För den som vill se bildbevis med jämförelse mellan dagens och morgondagens slussen, hänvisas till YIMBY och Magnus Orest.
Ett otal kritiker har kritiserat det nuvarande förslaget för att vara "alltför bilfixerat", med sina totalt åtta filer mellan Gamla stan och Södermalm. Jättemånga. Fast ändå färre än vad som finns nu - och då kommer ändå några vara vikta för kollektivtrafik. Dessutom blir man av med den enorma klöverbladskorsning (bild här) som finns på södra sidan. Om det är bilfixerat, så måste man på 30-talet varit så bilfixerade att det inte ens finns på skalan.
En annan kritik har gällt att utsikten från Södermalmstorg försvinner. Jo, det gör den. Men samtidigt blir möjligheten att sitta vid Stadsgården istället så mycket större - dagens trafiklösning gör det knappast till en attraktiv miljö att exempelvis njuta av en glass i. Där är utsikten dessutom ännu bättre. You win some, lose some, är min sammanfattning. Kanske rentav det blir en trevlig sky-bar i någon av de nya byggnaderna? Läget vore perfekt.
Det förslag som ligger idag, är helt bestämt inte perfekt. Samtidigt är man inte överens om vad som skulle behöva ändras, för att få det helt bra, och det är sällan om någonsin som man i politikens värld kan hitta lösningar som alla är helt nöjda med. Antagligen vore det klokt att ta ett beslut om byggstart för Slussen som trafiklösning och för den övergripande planeringen, så att man någon gång snart kan komma igång med byggstart. Då går det alltid att planera byggnaderna som kommer att komplettera senare.
För den som vill se bildbevis med jämförelse mellan dagens och morgondagens slussen, hänvisas till YIMBY och Magnus Orest.
Vänstergängets satsning på nytt transportsystem blir en tummetott
Jag sackar lite i rapporteringen från vänstergängets alla utspel. Den jag kommer diskutera först är satsningen på utbyggnad av järnvägen.
Det handlar egentligen om ungefär de åtgärder som redan idag finns på den så kallade +15%-nivån, det vill säga en inte jättestor ambitionshöjning, plus några stumpar höghastighetsjärnväg - dels Ostlänken mellan Stockholm och Linköping, dels Göteborg-Borås. Att kalla det "ett helt nytt transportsystem" som en del gjort, tycker jag är att överdriva lite. Inte lämnade vi bilsamhället för att gå till bilsamhället 2.0 när autostradan mellan Malmö och Lund byggdes, inte ens när de stora motorvägarna som E6 stod färdiga hade vi gjort det. Höghastighetståg mellan Göteborg och Borås är bara snäppet snabbare än konventionella snabbtåg på en sträcka där det idag är enkelspår. Ostlänken gör bättre nytta, eftersom den innebär rakare och mindre överbelastad sträcka även för dagens snabbtåg som X2000. Men antagligen räcker det med att göra en satsning stor nog för att få tidningarna att skriva att man vill bygga höghastighetståg, för journalisterna hinner knappt fundera på hur detaljerna ser ut.
Nästan alla som har bedömt frågan om höghastighetsjärnvägar är överens - ska vi ha dem, så ska vi ha dem rejält, och knyta ihop åtminstone två av våra stora städer. Anledningen är att de är betydligt dyrare än vanlig järnväg, och endast de tre största städerna har tillräcklig tågtrafik för att man ens ska komma i närheten av att få tillbaka pengarna. Det är säkerligen därför Moderaterna har tvekat så mycket vad gäller satsningen på dem, och det är därför det är nödvändigt med en riktigt rejäl satsning, annars är det förmodligen bättre att lägga satsningen mer ordinärt, på nya förbigångsspår, nya särskilda godssträckor, mm.
Sedan är det en pikant fråga att trots att de rödgrönas löften om nya järnvägar inte räcker till att bygga höghastighetsbanor, får de inte investeringsbudgeten att gå ihop. Och varför gjorde man inte en sådan här satsning sist? Järnvägsnätet var inte direkt i högform efter valet 2006, och mycket pengar har fått läggas (och kommer fortsätta få läggas) på att helt enkelt ta igen eftersatt underhåll. Men man kanske inte ska lita på vad de tre partierna genomförde sist även nu?
Det handlar egentligen om ungefär de åtgärder som redan idag finns på den så kallade +15%-nivån, det vill säga en inte jättestor ambitionshöjning, plus några stumpar höghastighetsjärnväg - dels Ostlänken mellan Stockholm och Linköping, dels Göteborg-Borås. Att kalla det "ett helt nytt transportsystem" som en del gjort, tycker jag är att överdriva lite. Inte lämnade vi bilsamhället för att gå till bilsamhället 2.0 när autostradan mellan Malmö och Lund byggdes, inte ens när de stora motorvägarna som E6 stod färdiga hade vi gjort det. Höghastighetståg mellan Göteborg och Borås är bara snäppet snabbare än konventionella snabbtåg på en sträcka där det idag är enkelspår. Ostlänken gör bättre nytta, eftersom den innebär rakare och mindre överbelastad sträcka även för dagens snabbtåg som X2000. Men antagligen räcker det med att göra en satsning stor nog för att få tidningarna att skriva att man vill bygga höghastighetståg, för journalisterna hinner knappt fundera på hur detaljerna ser ut.
Nästan alla som har bedömt frågan om höghastighetsjärnvägar är överens - ska vi ha dem, så ska vi ha dem rejält, och knyta ihop åtminstone två av våra stora städer. Anledningen är att de är betydligt dyrare än vanlig järnväg, och endast de tre största städerna har tillräcklig tågtrafik för att man ens ska komma i närheten av att få tillbaka pengarna. Det är säkerligen därför Moderaterna har tvekat så mycket vad gäller satsningen på dem, och det är därför det är nödvändigt med en riktigt rejäl satsning, annars är det förmodligen bättre att lägga satsningen mer ordinärt, på nya förbigångsspår, nya särskilda godssträckor, mm.
Sedan är det en pikant fråga att trots att de rödgrönas löften om nya järnvägar inte räcker till att bygga höghastighetsbanor, får de inte investeringsbudgeten att gå ihop. Och varför gjorde man inte en sådan här satsning sist? Järnvägsnätet var inte direkt i högform efter valet 2006, och mycket pengar har fått läggas (och kommer fortsätta få läggas) på att helt enkelt ta igen eftersatt underhåll. Men man kanske inte ska lita på vad de tre partierna genomförde sist även nu?
Etiketter
Miljöpartiet,
politik,
Socialdemokraterna,
trafik,
tåg
27 april 2010
Rea på tåg till Tyskland - men bara för tyskar?
Jag noterar att priserna för tåg mellan Tyskland och Sverige i ett snäpp har blivit betydligt billigare. Så lite som 39 euro kan man klara sig att betala för en biljett mellan exempelvis Göteborg och München.
Samtidigt frågar man sig varför denna satsning så ensidigt inriktat sig - som det verkar - på endast tyska turister som vill åka till Sydsverige. Det finns väl ett ungefär lika stort intresse att åka i motsatt riktning? Vill inte svenskar ha chansen till en citysemester i exempelvis Hamburg eller Berlin? SJ har ju uppenbart gått med på upplägget tillsammans med DB, så man undrar verkligen varför inte möjligheten finns att även köpa biljetter genom SJ.se. Som det är nu, tvingas den svensk som vill ta tåget till Tyskland (och vill åka på annat sätt än med Berlin Night Express, vilket är det enda tåg till Tyskland som man kan köpa biljett till direkt på SJ.se), helt enkelt köpa sin biljett genom DB.de.
Och hur har man valt ut stationerna man kan åka till - varför är exempelvis inte Halmstad eller Helsingborg med, trots att de är naturliga resmål på sträckan och alla genomgående SJ-tåg stannar i bägge av dem (även om X2000 inte kör genom Helsingborg alls). Både Varberg och Hässleholm är exempelvis betydligt mindre orter.
Nä, samarbetet vad gäller både biljetter och trafik mellan de olika tågländerna i Europa är verkligen inte helt sammanhängande. Ett tråkigt faktum som riskerar att gynna flyget i onödan.
Samtidigt frågar man sig varför denna satsning så ensidigt inriktat sig - som det verkar - på endast tyska turister som vill åka till Sydsverige. Det finns väl ett ungefär lika stort intresse att åka i motsatt riktning? Vill inte svenskar ha chansen till en citysemester i exempelvis Hamburg eller Berlin? SJ har ju uppenbart gått med på upplägget tillsammans med DB, så man undrar verkligen varför inte möjligheten finns att även köpa biljetter genom SJ.se. Som det är nu, tvingas den svensk som vill ta tåget till Tyskland (och vill åka på annat sätt än med Berlin Night Express, vilket är det enda tåg till Tyskland som man kan köpa biljett till direkt på SJ.se), helt enkelt köpa sin biljett genom DB.de.
Och hur har man valt ut stationerna man kan åka till - varför är exempelvis inte Halmstad eller Helsingborg med, trots att de är naturliga resmål på sträckan och alla genomgående SJ-tåg stannar i bägge av dem (även om X2000 inte kör genom Helsingborg alls). Både Varberg och Hässleholm är exempelvis betydligt mindre orter.
Nä, samarbetet vad gäller både biljetter och trafik mellan de olika tågländerna i Europa är verkligen inte helt sammanhängande. Ett tråkigt faktum som riskerar att gynna flyget i onödan.
26 april 2010
Är det verkligen klokt att lägga sjukjournaler på nätet?
Jag känner mig lite skeptisk till Folkpartiets förslag om journalsystem. Dels vill man koppla ihop alla de olika journalsystem som används idag - och de är nog förståeligt och klokt. Men är det därpå klokt att även lägga ut dem på Internet, om än bakom inloggning? Det finns en uppenbar risk för läckage, och den patient som är intresserad av vad som står i journalen skulle säkert lika gärna kunna få ut sådan information i form av ett registerutdrag. Det finns i andra fall en uppenbar risk att högst personlig information hamnar i fel händer.
Riktigt säkra datornätverk byggs faktiskt som öar. När jag jobbade på Saab i Linköping fanns det två datorsystem - ett gult med information som var relativt okänsligt, och ett rött, som var topphemligt (och jag aldrig fick tillgång till). Något säger mig att en sådan lösning även för patientjournaler kanske inte vore alldeles orimligt att kräva...
Riktigt säkra datornätverk byggs faktiskt som öar. När jag jobbade på Saab i Linköping fanns det två datorsystem - ett gult med information som var relativt okänsligt, och ett rött, som var topphemligt (och jag aldrig fick tillgång till). Något säger mig att en sådan lösning även för patientjournaler kanske inte vore alldeles orimligt att kräva...
Etiketter
folkpartiet,
personlig integritet,
politik,
sjukvård,
teknik
Äntligen konkurrens om tågresenärerna, även på vardagar!
Jag har tidigare skrivit om att regeringen avskaffat SJ:s ensamrätt att sälja tågtrafik på flera sträckor.. Tyvärr så var det bara på helgerna som ensamrätten försvann, för vardagarna gällde fortfarande ensamrätten. Men det har Eyjafjallajökull ändrat på - nu har regeringen meddelat dispens för Veolia att börja köra på vardagar redan nu. Visserligen är det alldeles för sent för att hämta hem de som fastnat akut - men det kan kanske hjälpa till att hålla ner transportpriserna för de som inte har råd att betala samma priser som affärsresenärerna, som naturligtvis slutade använda flyg så fort det blev osäkert om de överhuvudtaget gick.
Miljöpartiets utredning visar att landsbygdsbor tjänat på allianspolitiken
Rubriken på Miljöpartiets utspel ifrån igår ekar ganska tomt. Eftersom utredningen inte står att finna länkad från artikeln, inte heller på miljöpartiets hemsida, så jag kontaktade dem för att få en kopia. Jag vill inte lägga upp rapporten här med tanke på upphovsrätt men den som är intresserad kan säkert göra detsamma.
Rapporten är intressant läsning - men den ger klent stöd för det Miljöpartiet hävdar i sitt utspel. Det enda som riktigt tydligt visas, är att alla har tjänat på den politik som Alliansen fört - summorna har dock varit något olika stora i olika delar av landet. Ens om man jämför glesbygd med storstadsförorter, handlar skillnaden inte om mer än några hundralappar i månaden.
Dessutom visas effekter av Allianspolitiken bara uppdelat på olika kommuntyper i klump - i övrigt innehåller rapporten endast analys på decilnivå över hela riket, men ingen uppdelning för respektive åtgärd nedbrutet på olika delar av landet. Det är alltså helt omöjligt att peka ut någon särskild alliansåtgärd som ansvarig för att invånare i alla delar av landet inte tjänar exakt lika mycket. En intressant frågeställning (som säkert Lars Ohly hade ställt om han fått utredningen i näven) är om det kanske inte snarare är så att det är de som tjänar mycket som fått störst skattesänkningar, snarare än de som bor just i förorter.
Intressanta effekter i det avseendet får bland annat jobbskatteavdraget, införandet av ett tak för fastighetstaxeringen, samt avskaffandet av förmögenhetsskatten. Man behöver inte ha jättekoll för att inse att de med höga löner, och stora förmögenheter, kanske är något överrepresenterade i förorter som Danderyd, Nacka eller Solna, medan de är underrepresenterade i glesbygd. Ännu tydligare blir effekten på fastighetsskatten - ett kråkslott i glesbygden är ofta värt en spottstyver jämfört med en större kolonistuga i storstadsförorterna.
Samtidigt frågar man sig - hur hade det blivit med Miljöpartiet? Det är ju svårt att framställa sig som "knight in shining armor" genom att bara racka ner på andra. Hade det blivit bättre med dem? Noteras kan till exempel att Miljöpartiet stödjer avskaffandet av förmögenhetsskatten, så delar av skillnaderna är de för, på rättmätiga grunder för övrigt. Fastighetsskatten tycker man bättre om - vilket säkert får intressanta effekter i vissa landsbygdsområden (läs: de där stockholmare gillar att semestra), precis som innan valet 2006. Och jobbskatteavdraget hittar jag inte ens i deras politiska A-Ö. Ska man gå efter vad de kommit fram tillsammans med sina rödare kollegor, så vill de höja skatten för både de som bor i förorter, städer och på vischan, så att alla får mindre pengar att röra sig med. Och det är klart, det hade kanske varit mindre olika, det har de rätt i, men betyder det att det hade varit bättre? Uppenbarligare är det viktigare att de rika inte är rika, än att de fattiga inte är fattiga.
Läs även: Elias, Mattias, Karl, Johan.
Rapporten är intressant läsning - men den ger klent stöd för det Miljöpartiet hävdar i sitt utspel. Det enda som riktigt tydligt visas, är att alla har tjänat på den politik som Alliansen fört - summorna har dock varit något olika stora i olika delar av landet. Ens om man jämför glesbygd med storstadsförorter, handlar skillnaden inte om mer än några hundralappar i månaden.
Dessutom visas effekter av Allianspolitiken bara uppdelat på olika kommuntyper i klump - i övrigt innehåller rapporten endast analys på decilnivå över hela riket, men ingen uppdelning för respektive åtgärd nedbrutet på olika delar av landet. Det är alltså helt omöjligt att peka ut någon särskild alliansåtgärd som ansvarig för att invånare i alla delar av landet inte tjänar exakt lika mycket. En intressant frågeställning (som säkert Lars Ohly hade ställt om han fått utredningen i näven) är om det kanske inte snarare är så att det är de som tjänar mycket som fått störst skattesänkningar, snarare än de som bor just i förorter.
Intressanta effekter i det avseendet får bland annat jobbskatteavdraget, införandet av ett tak för fastighetstaxeringen, samt avskaffandet av förmögenhetsskatten. Man behöver inte ha jättekoll för att inse att de med höga löner, och stora förmögenheter, kanske är något överrepresenterade i förorter som Danderyd, Nacka eller Solna, medan de är underrepresenterade i glesbygd. Ännu tydligare blir effekten på fastighetsskatten - ett kråkslott i glesbygden är ofta värt en spottstyver jämfört med en större kolonistuga i storstadsförorterna.
Samtidigt frågar man sig - hur hade det blivit med Miljöpartiet? Det är ju svårt att framställa sig som "knight in shining armor" genom att bara racka ner på andra. Hade det blivit bättre med dem? Noteras kan till exempel att Miljöpartiet stödjer avskaffandet av förmögenhetsskatten, så delar av skillnaderna är de för, på rättmätiga grunder för övrigt. Fastighetsskatten tycker man bättre om - vilket säkert får intressanta effekter i vissa landsbygdsområden (läs: de där stockholmare gillar att semestra), precis som innan valet 2006. Och jobbskatteavdraget hittar jag inte ens i deras politiska A-Ö. Ska man gå efter vad de kommit fram tillsammans med sina rödare kollegor, så vill de höja skatten för både de som bor i förorter, städer och på vischan, så att alla får mindre pengar att röra sig med. Och det är klart, det hade kanske varit mindre olika, det har de rätt i, men betyder det att det hade varit bättre? Uppenbarligare är det viktigare att de rika inte är rika, än att de fattiga inte är fattiga.
Läs även: Elias, Mattias, Karl, Johan.
24 april 2010
Noterat: Min namne har kampanjkickoff på torsdag
Jag noterar att min namne och listkompanjon, Magnus Andersson, kommer att ha kampanjkickoff på torsdag kväll. Anmälan på Facebook eller via mejl.
Flyget fick inte stå på egna ben
Maud har nu meddelat flygindustrin nu ändå får stöd. Visserligen inte i form av pengar, men i form av tid. Och som ju alla vet, så är tid pengar. Genom respiten får nämligen företagen en billig korttidskredit. I värsta fall, om ett flygbolag konkursar, så riskerar staten i värsta fall förlora pengarna. Eller förmodligen troligare, eftersom staten har rätt att få sina pengar tidigare vid konkurs, någon annan fordringshavare.
Som en liten intressant notis går Finnair ut och säger att de kommer helt vägra stöd.
Nu har visserligen det här verktyget använts tidigare under finanskrisen, så det blir på något sätt konsekvent. Samtidigt - om vi hela tiden låter företag som inte riktigt klarar sig när det blåser lite antingen få någon form av stöd eller respit med sina skulder, hur ska då företag som inte tillför något till samhället gallras ut? En massa andra företag som inte går dåligt just när det är finanskris har inte alls haft samma möjlighet. Det är ju ändå i praktiken att företag då och då ska dö som marknadsekonomin går ut på - den som inte klarar av att konkurrera går under, och vi får nya företag som ger mer nytta till människorna.
Läs även: Magnus.
Som en liten intressant notis går Finnair ut och säger att de kommer helt vägra stöd.
Nu har visserligen det här verktyget använts tidigare under finanskrisen, så det blir på något sätt konsekvent. Samtidigt - om vi hela tiden låter företag som inte riktigt klarar sig när det blåser lite antingen få någon form av stöd eller respit med sina skulder, hur ska då företag som inte tillför något till samhället gallras ut? En massa andra företag som inte går dåligt just när det är finanskris har inte alls haft samma möjlighet. Det är ju ändå i praktiken att företag då och då ska dö som marknadsekonomin går ut på - den som inte klarar av att konkurrera går under, och vi får nya företag som ger mer nytta till människorna.
Läs även: Magnus.
21 april 2010
Hyresmarknaden i Stockholm är ett skämt
I förra veckan slogs en artikel om granskning av andrahandsuthyrningen upp stort i DN. "Hyresfusket breder ut sig" var rubriken på förstasidan. Och det är klart, regler ska följas. Men det är också så att man knappast löser det faktiska problemet genom att slänga ut andrahandshyresgästen och/eller ta besittningsrätten från kontraktsinnehavaren - problemet är nämligen bara ett symptom på det betydligt större problemet att Stockholms hyresmarknad helt enkelt inte fungerar, och bäst kan beskrivas som ett skämt. Så länge hyrorna regleras ner så mycket att det ses som lottovinst att få ett av de få kontrakt som faktiskt finns, lär problemet finnas kvar.
Etiketter
bostad,
Centerpartiet,
ekonomi,
liberalism,
politik
20 april 2010
Inga statliga pengar till flygindustrin
För några dagar sedan stängdes norra Europas flygindustri mer eller mindre ner helt och hållet. Eftersom konkurrensen i branschen varit hård, började man redan efter någon dag prata om statsstöd till flygbolagen. Tack och lov har vi en näringsminister som inte gick på den idén. Borde inte flygbolagen ha försäkringar mot sådant här? I vintras, när Banverket inte förmådde hålla järnvägarna farbara, var det inte direkt tanke på att ge järnvägsföretagen särskilda stöd. Eller när finlandsfärjorna fastnade i isen, för den delen.
Läs även: Edvin och Magnus
Uppdatering: Flygindustring själva håller uppenbarligen inte med.
Läs även: Edvin och Magnus
Uppdatering: Flygindustring själva håller uppenbarligen inte med.
Varför ska fackpamparna bestämma ungas löner?
Min kollega Magnus Andersson har dragit igång valrörelsen för fullt. Och han gör sitt bästa för att reta Vänsterpartiet, genom att skriva en debattartikel om lönesättning för ungdomar. Det han säger kan nog vara retsamt - men jag har fortfarande inte fått förklarat för mig varför det är mer rätt att Wanja Lundby-Wedin bestämmer vilken den lägsta lönen en nybakad student ska kunna få jobba för, än att personen själv gör det.
Uppdatering 24/4: Läs även Magnus långa faktaspäckade inlägg, med mängder med länkar på samma tema, som kom någon dag senare.
Uppdatering 24/4: Läs även Magnus långa faktaspäckade inlägg, med mängder med länkar på samma tema, som kom någon dag senare.
15 april 2010
Halkvarning
Det är soligt, varmt och skönt. Snön är sedan ett bra tag borta. Perfekt läge att göra något åt nyårslöftena och bli både sundare och miljövänligare genom att cykla till jobbet (för de som inte är som mig är en hurtboll som cyklar året om och som vänner tittar konstigt på under vintern). Eller kanske inte? Cykelbanorna i Solna ser fortfarande mer ut som grusvägar än asfalterade dito. I Stockholm är man lite flitigare på att sopa men på de flesta håll är det stökigt även där. Rullgruset som ligger kvar kan vara glashalt, lika illa som snömodden det var tänkt att bekämpa! Det enda som egentligen skulle kunna vara ännu värre är blankis.
Det är förståeligt att det tar tid att sopa upp gruset, men man frågar sig ändå om det inte skulle kunna göras snabbare. Och man frågar sig också om gruset på cykelbanorna verkligen hjälpte i vintras, det kanske hade varit bättre att se till att plogningen varit gjord ordentligt? För cyklar gör nämligen grus som halkbekämpning inte så stor skillnad, inte när den kombineras med någon centimeter hårt packad snö.
Rullgruset är kort sagt en rejäl trafikfara för oskyddade trafikanter - cyklister och i viss mån estradörer är de som i första hand riskerar skadas för att det i flera veckor varit ostädat. De allra flesta cykelolyckorna är singelolyckor, troligen i dubbel bemärkelse, och många blir helt orapporterade eftersom det sällan är någon som skadas allvarligt, utan mest blir skrapsår och förstörda kläder. Helt onödigt, och något som säkert gör att alla inte vågar cykla mer än mitt i sommaren.
Läs även: Anna.
Det är förståeligt att det tar tid att sopa upp gruset, men man frågar sig ändå om det inte skulle kunna göras snabbare. Och man frågar sig också om gruset på cykelbanorna verkligen hjälpte i vintras, det kanske hade varit bättre att se till att plogningen varit gjord ordentligt? För cyklar gör nämligen grus som halkbekämpning inte så stor skillnad, inte när den kombineras med någon centimeter hårt packad snö.
Rullgruset är kort sagt en rejäl trafikfara för oskyddade trafikanter - cyklister och i viss mån estradörer är de som i första hand riskerar skadas för att det i flera veckor varit ostädat. De allra flesta cykelolyckorna är singelolyckor, troligen i dubbel bemärkelse, och många blir helt orapporterade eftersom det sällan är någon som skadas allvarligt, utan mest blir skrapsår och förstörda kläder. Helt onödigt, och något som säkert gör att alla inte vågar cykla mer än mitt i sommaren.
Läs även: Anna.
11 april 2010
Tips: Forumet Hagalundsgatan.se
Bara ett snabbtips: Det har öppnats ett forum för oss boende längs Hagalundsgatan (dvs "Blåkulla"). Bara att surfa in på www.hagalundsgatan.se, där forumet finns.
Vi behöver riksdagsledamöter som kan tänka själva, inte röstboskap
Staffan Danielssons insändare om partipiskor och riksdagsledamöternas frihet gentemot resten av partigruppen har väckt en viss debatt, bland annat Per, Hanna och Staffan själv diskuterar frågan på sina bloggar. För ska en riksdagsledamot få rösta hur man vill? Här i Solna blir frågan extra tydlig med tanke på att Göran Thingwall, fd moderat, tydligt proklamerat att han på pin kiv kommer rösta mot regeringen och dessutom sin egen övertygelse i kärnkraftsfrågan. Kort sagt, man kan fundera på hur vuxna riksdagsledamöterna egentligen är.
Samtidigt, i andra änden, så är det mycket viktigt att vi har riksdagsledamöter som har ett eget mandat, och inte bara agerar som nickedockor åt partiledningen. I annat fall hade vi ju kunnat göra en hyfsad besparing genom att låta alla beslut fattas av partisekreterarna efter bearbetning av en politisk stab. I samvetsfrågor (dit FRA-cirkusen tydligt hör, exempelvis) så vore det mycket konstigt att tvinga på ställningstaganden uppifrån - har man tillåtit en person att ställa upp på listan bör man också rimligtvis tycka att denna person är lämplig som ledamot så småningom. Med tanke på att vi idag har personvalssystem kan vem som helst på listan göra en rejäl upphämtning, och det finns ett par fall då någon kryssat sig förbi ett avsevärt antal andra kandidater.
Vi kan också konstatera, att de allra, allra, flesta riksdagsledamöter som inte kryssats in, legat mycket högt på listorna. Undantagen torde främst finnas i min valkrets, som är den enda som har över 30 mandat. De flesta andra valkretsar har så få mandat, att det egentligen bara kommer att handla om ett par invalda per parti och valkrets som mest. Det är svårt att tro att dessa inte skulle vara ordentligt förankrade i partiet. Jag har svårt att se att man kan misslyckas helt med att genomdriva en viktig reform med mindre än att man har rejäla problem med interndemokratin alternativt en mycket kraftig kraftkamp i en principiell fråga. Och i det senare fallet skulle väl i varje fall en vettig partiledning konstatera att det är ett lämpligt läge att bida tiden tills partiet är enigare.
En sak som kanske har gjort att riksdagsledamöterna personligen har så lite påverkan i Sverige, är att vi har ett ganska stort parlament, och särskilt i jämförelse med befolkningens storlek.
Men - vad vet jag om att driva rikspolitik? Jag har aldrig suttit i någon partistyrelse. Jag har aldrig suttit i riksdagsgruppen. Jag vet bara att det skulle kännas mäkta dumt i det fall jag tydligt drivit något som är förenligt med Allianspartiernas ideologi och sakpolitik, för att sedan bli överkörd av partiledningen. På sätt och vis kan man se det som en fördel att kandidater tydligt deklamerar sin ståndpunkt redan innan valet - då vet även partiledningen vad som gäller klart och tydligt.
Uppdatering: Läs även Mathias Sundin i SvD.
Samtidigt, i andra änden, så är det mycket viktigt att vi har riksdagsledamöter som har ett eget mandat, och inte bara agerar som nickedockor åt partiledningen. I annat fall hade vi ju kunnat göra en hyfsad besparing genom att låta alla beslut fattas av partisekreterarna efter bearbetning av en politisk stab. I samvetsfrågor (dit FRA-cirkusen tydligt hör, exempelvis) så vore det mycket konstigt att tvinga på ställningstaganden uppifrån - har man tillåtit en person att ställa upp på listan bör man också rimligtvis tycka att denna person är lämplig som ledamot så småningom. Med tanke på att vi idag har personvalssystem kan vem som helst på listan göra en rejäl upphämtning, och det finns ett par fall då någon kryssat sig förbi ett avsevärt antal andra kandidater.
Vi kan också konstatera, att de allra, allra, flesta riksdagsledamöter som inte kryssats in, legat mycket högt på listorna. Undantagen torde främst finnas i min valkrets, som är den enda som har över 30 mandat. De flesta andra valkretsar har så få mandat, att det egentligen bara kommer att handla om ett par invalda per parti och valkrets som mest. Det är svårt att tro att dessa inte skulle vara ordentligt förankrade i partiet. Jag har svårt att se att man kan misslyckas helt med att genomdriva en viktig reform med mindre än att man har rejäla problem med interndemokratin alternativt en mycket kraftig kraftkamp i en principiell fråga. Och i det senare fallet skulle väl i varje fall en vettig partiledning konstatera att det är ett lämpligt läge att bida tiden tills partiet är enigare.
En sak som kanske har gjort att riksdagsledamöterna personligen har så lite påverkan i Sverige, är att vi har ett ganska stort parlament, och särskilt i jämförelse med befolkningens storlek.
Men - vad vet jag om att driva rikspolitik? Jag har aldrig suttit i någon partistyrelse. Jag har aldrig suttit i riksdagsgruppen. Jag vet bara att det skulle kännas mäkta dumt i det fall jag tydligt drivit något som är förenligt med Allianspartiernas ideologi och sakpolitik, för att sedan bli överkörd av partiledningen. På sätt och vis kan man se det som en fördel att kandidater tydligt deklamerar sin ståndpunkt redan innan valet - då vet även partiledningen vad som gäller klart och tydligt.
Uppdatering: Läs även Mathias Sundin i SvD.
08 april 2010
Lagen som skulle kunna stänga google.co.uk
Jag läser hos Albin och Lena om den brittiska lagen som klubbats för att stävja upphovsrättsbrott. Problemet är bara att den är något mer vidlyftig än den skulle behöva vara, lägen kommer nämligen tillåta blockering av sajter som uppfyller följande krav:
Naturligtvis tycker jag då att britterna ska börja med denna hemsida, som tydligt uppfyller kraven som krävs för att kunna stängas. Lycka till!
Uppdatering: Det har gått några dagar (idag läser vi den 15/4), men nu får frågan ny uppmärksamhet genom Lenas debattartikel i Kvällsposten.
"a location on the internet which the court is satisfied has been, is being or is likely to be used for or in connection with an activity that infringes copyright" (min kursivering)
Naturligtvis tycker jag då att britterna ska börja med denna hemsida, som tydligt uppfyller kraven som krävs för att kunna stängas. Lycka till!
Uppdatering: Det har gått några dagar (idag läser vi den 15/4), men nu får frågan ny uppmärksamhet genom Lenas debattartikel i Kvällsposten.
Etiketter
Centerpartiet,
ideologi,
liberalism,
politik,
upphovsrätt,
övervakning,
övervakningssamhället
07 april 2010
Den svenska avundsjukan och bostadsrättsombildningarna
Många är gröna av avund över att vi i det här landet tillåter att ett hus som en gång byggts som hyresrätter, inte för alltid har exakt denna upplåtelseform. Kort sagt, man är irriterade över att en del direkt säljer lägenheterna de köpt, för att sedan sälja och dra det första man gör, med en nätt förtjänst i portföljen. Och det kan man ju tycka inte är så särskilt rättvist, men bilden är inte riktigt så enkel...
Faktum är att de flesta ombildade hus inte säljs - som det sägs - till underpriser, utan ofta till överpriser. Ett hus fullt med hyresgäster, finns nämligen inte på marknaden för ett hundratal separata bostadsrätter. Det är ett hus på marknaden för hyreshus (eftersom vi har besittningsrätt för hyresgäster i Sverige, något som i allmänhet är bra, kan man inte bara sparka ut hyresgästerna).
Alternativet för ett bostadsföretag som har andra planer än att äga huset vidare är i praktiken två: 1) att sälja huset till en nybildad bostadsrättsförening, eller 2) att sälja huset till ett annat bostadsföretag. Detta (hypotetiska) bostadsföretag funderar naturligtvis inte så mycket över vad huset är värt som bostadsrätter (man får ju inte kicka ut hyresgästerna), utan vad huset är värt som hyresrätter. Intressant nog är det en helt annan siffra, i varje fall i Stockholms innerstad. Huset värderas nämligen efter vilka hyresintäkter och vilka driftskostnader huset har. Om man som i Sverige reglerar hyran - ja, då sänks priset automatiskt, för ingen vill väl betala så mycket pengar för en investering i ett hyreshus så att man går back?
Kort sagt, följden är att det inte går att räkna på vad enskilda bostadsrätter hade kostat, och sälja det för det priset. Det är ett pris som kommer ligga långt över marknadspris. (Marknadspris är för övrigt inte, som många tror, det högsta priset någon är villig att betala. Inte ens i fall då objektet är unikt och inte finns i flera kopior. Det är ofta vad den spekulant som vill betala nästmest är beredd att betala. Ingen skulle ju med flit bjuda över när man redan vunnit)
Ytterligare ett argument gör det ganska tydligt varför det är alldeles orealistiskt att sälja till "fullpris" på bostadsrättsmarknaden: varför ska då hyresgästerna köpa? Man kan lika gärna nöja sig med att fortsätta vara hyresgäst. Vill man äga sitt boende letar man lika gärna efter en lägenhet som redan är en bostadsrätt. Följden har blivit att hus som ombildas till bostadsrätter oftast fått ett pris någonstans en bit över marknadsvärde, men där varje lägenhet ändå är väsentligen billigare än den hade varit på öppna marknaden, utan hyresgäst med besittningsrätt.
Indirekt har hyresregleringarna även lett till strukturproblem på hyresmarknaden. Hyrorna har på vissa håll helt enkelt blivit så låga, att hyreslägenhetsbyggandet fallit ordentligt. Det lönar sig helt enkelt inte att bygga utan subventioner.
Några andra som haft liknande invändningar går att läsa här och här.
Samtidigt finns det en vettig poäng: Det är inte bra för samhället att man i praktiken kan tjäna mer på att bo i sin lägenhet under det år ombildningsprocessen pågår, än på sitt vanliga jobb. Samtidigt är det som tidigare nämnts en direkt följd av de regleringar som finns på hyresmarknaden. Vill man behålla dem, men ändå stoppa ombildningarna, är den enda framkomliga vägen att helt enkelt delvis införa planekonomi och helt enkelt förbjuda ombildningar helt och hållet. Det vore faktiskt det ärligaste från vänstersidan, istället för att smyga med de fjuttändringar som man nu kommer med, och att kritisera de ombildningar som är en direkt följd av hyresregleringarna.
Så finns det då något alexanderhugg? Kanske! Mycket av problematiken kommer av att det bara är möjligt att sälja ett helt hyreshus "i klump". Alldeles nyligen skapades en ny upplåtelseform i Sverige, ägarlägenheten. I praktiken så har det därmed inte skett ett dugg, en delanledning är väl kanske att det inte är möjligt att skapa sådana annat än vid nybyggen. Men vore det inte en intressant tanke att försäljningar av hyreshus skulle kunna ske genom ombildning till ägarlägenheter istället för till bostadsrättsföreningar? Då skulle man kunna ombilda dem en efter en, när kontrakten löper ut eller tidigare om man vill ge hyresgäster möjlighet att köpa lägenheten de redan bor i. Det skulle också leda till blandade upplåtelseformer i samma trappuppgång, och därmed mer social blandning, och alltså hjälpa till att minska segregering mellan olika bostadsområden. Enda nackdelen jag egentligen kan se är att det krävs en rejäl genomgång av lagen, för så får man inte göra idag...
Tidigare inlägg om bostadspolitik: här, här, här, här, här, här och här.
Faktum är att de flesta ombildade hus inte säljs - som det sägs - till underpriser, utan ofta till överpriser. Ett hus fullt med hyresgäster, finns nämligen inte på marknaden för ett hundratal separata bostadsrätter. Det är ett hus på marknaden för hyreshus (eftersom vi har besittningsrätt för hyresgäster i Sverige, något som i allmänhet är bra, kan man inte bara sparka ut hyresgästerna).
Alternativet för ett bostadsföretag som har andra planer än att äga huset vidare är i praktiken två: 1) att sälja huset till en nybildad bostadsrättsförening, eller 2) att sälja huset till ett annat bostadsföretag. Detta (hypotetiska) bostadsföretag funderar naturligtvis inte så mycket över vad huset är värt som bostadsrätter (man får ju inte kicka ut hyresgästerna), utan vad huset är värt som hyresrätter. Intressant nog är det en helt annan siffra, i varje fall i Stockholms innerstad. Huset värderas nämligen efter vilka hyresintäkter och vilka driftskostnader huset har. Om man som i Sverige reglerar hyran - ja, då sänks priset automatiskt, för ingen vill väl betala så mycket pengar för en investering i ett hyreshus så att man går back?
Kort sagt, följden är att det inte går att räkna på vad enskilda bostadsrätter hade kostat, och sälja det för det priset. Det är ett pris som kommer ligga långt över marknadspris. (Marknadspris är för övrigt inte, som många tror, det högsta priset någon är villig att betala. Inte ens i fall då objektet är unikt och inte finns i flera kopior. Det är ofta vad den spekulant som vill betala nästmest är beredd att betala. Ingen skulle ju med flit bjuda över när man redan vunnit)
Ytterligare ett argument gör det ganska tydligt varför det är alldeles orealistiskt att sälja till "fullpris" på bostadsrättsmarknaden: varför ska då hyresgästerna köpa? Man kan lika gärna nöja sig med att fortsätta vara hyresgäst. Vill man äga sitt boende letar man lika gärna efter en lägenhet som redan är en bostadsrätt. Följden har blivit att hus som ombildas till bostadsrätter oftast fått ett pris någonstans en bit över marknadsvärde, men där varje lägenhet ändå är väsentligen billigare än den hade varit på öppna marknaden, utan hyresgäst med besittningsrätt.
Indirekt har hyresregleringarna även lett till strukturproblem på hyresmarknaden. Hyrorna har på vissa håll helt enkelt blivit så låga, att hyreslägenhetsbyggandet fallit ordentligt. Det lönar sig helt enkelt inte att bygga utan subventioner.
Några andra som haft liknande invändningar går att läsa här och här.
Samtidigt finns det en vettig poäng: Det är inte bra för samhället att man i praktiken kan tjäna mer på att bo i sin lägenhet under det år ombildningsprocessen pågår, än på sitt vanliga jobb. Samtidigt är det som tidigare nämnts en direkt följd av de regleringar som finns på hyresmarknaden. Vill man behålla dem, men ändå stoppa ombildningarna, är den enda framkomliga vägen att helt enkelt delvis införa planekonomi och helt enkelt förbjuda ombildningar helt och hållet. Det vore faktiskt det ärligaste från vänstersidan, istället för att smyga med de fjuttändringar som man nu kommer med, och att kritisera de ombildningar som är en direkt följd av hyresregleringarna.
Så finns det då något alexanderhugg? Kanske! Mycket av problematiken kommer av att det bara är möjligt att sälja ett helt hyreshus "i klump". Alldeles nyligen skapades en ny upplåtelseform i Sverige, ägarlägenheten. I praktiken så har det därmed inte skett ett dugg, en delanledning är väl kanske att det inte är möjligt att skapa sådana annat än vid nybyggen. Men vore det inte en intressant tanke att försäljningar av hyreshus skulle kunna ske genom ombildning till ägarlägenheter istället för till bostadsrättsföreningar? Då skulle man kunna ombilda dem en efter en, när kontrakten löper ut eller tidigare om man vill ge hyresgäster möjlighet att köpa lägenheten de redan bor i. Det skulle också leda till blandade upplåtelseformer i samma trappuppgång, och därmed mer social blandning, och alltså hjälpa till att minska segregering mellan olika bostadsområden. Enda nackdelen jag egentligen kan se är att det krävs en rejäl genomgång av lagen, för så får man inte göra idag...
Tidigare inlägg om bostadspolitik: här, här, här, här, här, här och här.
06 april 2010
Förra veckans trafiksatsning
Förra veckan gjorde Alliansen utspel på utspel om olika satsningar. Jag hann inte med att kommentera då, men väljer att ändå lyfta fram en av de satsningar som förmodligen kommer att debatteras allra hårdast inför valet bland annat här i Solna. Trafiken.
Trafiken i Solna, och för övrigt i hela stockholmsområdet, är nämligen en infekterad fråga. Partiklar och buller bidrar till försämrad levnadsmiljö. Dessutom, eftersom nästan alla dagens fordonär fossildrivna, bidrar driften av dem även till klimatförändringarna. Kort sagt, något måste ändras, och det är här skillnaderna mellan Centerpartiet och Miljöpartiet börjar bli tydliga. Jag tror nämligen det kanppast är troligt att vi kommer se den rejäla minskning av biltrafiken runt stockholmsområdet som (mp) tror på, inte ens med mycket kraftiga kollektivtrafiksatsningar. De flesta som idag inte reser kollektivt har antingen någon form av praktiska skäl som orsak, eller så skulle hör man till dem som helt enkelt inte går att övertala till att ta SL istället för bilen. Naturligtvis finns det till viss del en potential att locka fler till kollektivt resande - men att klara oss utan att buygga fler väganslutningar mellan södra och norra Stockholm förutsätter att trafiken inte bara minskar, utan att den minskar drastiskt. Även med en ökning av kollektivtrafikändandet bland stockholmarna med 10 procent, vore det föullt möjligt att ha en ökande vägtrafik. Stockholm växer nämligen så snabbt att ens om antalet bilresor per person halveras över det komamnde decenniet, så kommer det inte göra en jättestor skillnad i trafiken.
Utöver det finns det fler problem för stockholmsbilisterna. Under de år som jag bott i Stockholm har det flera gånger inträffat olyckor som blockerat Essingeleden. Det har oundvikligen varit lika med totalt trafikkaos. De enda alternativa förbindelserna över Mälaren går igenom innerstaden. Kort sagt - att det finns ett behov av ytterligare en väganslutning över mälarsnittet är tveklöst, Essingeleden har sedan decennier överbelastats jämfört med vad den är konstruerad för. Frågan är då bara var den borde gå? Miljöpartiet säger tydligt nej till Förbifarten, men har egentligen inte presenterat något annat alternativ för hur man vill lösa trafikfrågorna (det skulle ju till exempel vara möjligt att istället förorda de tidigare avförda alternativen - Diagonal Ulvsunda eller kanske Österleden, den senare kanske i kombination med spårtrafik). Istället väljer man att mest säga njet.
En inte helt omöjlig invändning är då att biltrafiken nu troligen är vid sin toppnivå, eftersom peak oil troligen redan är nådd. Med ökande efterfrågan på bensin följer därpå med automatik stigande bensinpriser. Och visst är det ett argument - bara det att för den stora andelen bilresor så är det mycket enkelt att göra dem så gott som fossilfria, om man förutsätter ett teknikbyte i transportsektorn. Att köra bilar på el är inte så krångligt, så länge man inte behöver mer än 5-10 mils räckvidd. Att göra det i motorvägsfart i stockholmsrusningen är ännu enklare (jag brukar hålla bättre fart på min cykel vid Haga södra än vad bilisterna gör). Få stockholmare pendlar mer än 5 mil till jobbet med bil, och de som gör det skulle ofta kunna klara det med infartsparkering, kollektivtrafiken plus eventuellt en cykel för den sista biten. Om något skulle minska är det snarare långväga bilresor (som blir mycket dyrare i förhållande till tåg och buss, särskilt som det inte finns något enkelt sätt att ersätta förbränningsmotorn som kraftkälla). Kort sagt, min bild är att det kommer vara ganska enkelt att ersätta bensin och diesel för den trafikdel som korkar igen stockholmsvägar morgnar och eftermiddagar, och problemet kommer alltså inte lösa sig själv när bensinen prisas bort.
Om jag tittar utanför Stockholm ser jag också många riktigt trevliga satsningar i första hand på tåg. Det kommer bli en tågtunnel under Varberg. Dubbelspåret byggs ut mellan Ängelholm och Maria station (det jag läst har varit oklart om resterande sträcka ner till Knutpunkten i Helsingborg). Pågatågen kommer att byggas ut. Man överväger till och med en fast anslutning mellan Helsingborg och Helsingör. De flesta som diskuterat en sådan har fokuserat på tågen...
Slutligen kan en satsning som hamnat lite i skymundan nämnas. Vad jag vet kanske den till och med är banbrytande? Som en liten del satsar man nämligen på en lång cykelled, Kattegattleden mellan Göteborg och Helsingborg, till största delen genom Halland. Vad jag vet är det första gången cykeln som fordon särskilt tas upp i satsningar på nationell nivå, annat som klumpsumma. Visserligen är en stor del av motivet som turistsatsning men cykelbanan gör också nytta för de som billigt och enkelt vill transportera sig längs den halländska kusten av andra anledningar.
Regeringen.se:
Pressmeddelande, översikt, länsvisa pressmeddelanden med kartöversikter.
Nyhetsmedia om några av satsningarna:
Smålandsposten, SvD, HD, HD, Sydsvenskan, DI, HP, Skånskan, Expressen, Aftonbladet, DN, Radio Halland, debatt på HN.
Andra bloggare: Per, Gustav, Johan, Magnus
Trafiken i Solna, och för övrigt i hela stockholmsområdet, är nämligen en infekterad fråga. Partiklar och buller bidrar till försämrad levnadsmiljö. Dessutom, eftersom nästan alla dagens fordonär fossildrivna, bidrar driften av dem även till klimatförändringarna. Kort sagt, något måste ändras, och det är här skillnaderna mellan Centerpartiet och Miljöpartiet börjar bli tydliga. Jag tror nämligen det kanppast är troligt att vi kommer se den rejäla minskning av biltrafiken runt stockholmsområdet som (mp) tror på, inte ens med mycket kraftiga kollektivtrafiksatsningar. De flesta som idag inte reser kollektivt har antingen någon form av praktiska skäl som orsak, eller så skulle hör man till dem som helt enkelt inte går att övertala till att ta SL istället för bilen. Naturligtvis finns det till viss del en potential att locka fler till kollektivt resande - men att klara oss utan att buygga fler väganslutningar mellan södra och norra Stockholm förutsätter att trafiken inte bara minskar, utan att den minskar drastiskt. Även med en ökning av kollektivtrafikändandet bland stockholmarna med 10 procent, vore det föullt möjligt att ha en ökande vägtrafik. Stockholm växer nämligen så snabbt att ens om antalet bilresor per person halveras över det komamnde decenniet, så kommer det inte göra en jättestor skillnad i trafiken.
Utöver det finns det fler problem för stockholmsbilisterna. Under de år som jag bott i Stockholm har det flera gånger inträffat olyckor som blockerat Essingeleden. Det har oundvikligen varit lika med totalt trafikkaos. De enda alternativa förbindelserna över Mälaren går igenom innerstaden. Kort sagt - att det finns ett behov av ytterligare en väganslutning över mälarsnittet är tveklöst, Essingeleden har sedan decennier överbelastats jämfört med vad den är konstruerad för. Frågan är då bara var den borde gå? Miljöpartiet säger tydligt nej till Förbifarten, men har egentligen inte presenterat något annat alternativ för hur man vill lösa trafikfrågorna (det skulle ju till exempel vara möjligt att istället förorda de tidigare avförda alternativen - Diagonal Ulvsunda eller kanske Österleden, den senare kanske i kombination med spårtrafik). Istället väljer man att mest säga njet.
En inte helt omöjlig invändning är då att biltrafiken nu troligen är vid sin toppnivå, eftersom peak oil troligen redan är nådd. Med ökande efterfrågan på bensin följer därpå med automatik stigande bensinpriser. Och visst är det ett argument - bara det att för den stora andelen bilresor så är det mycket enkelt att göra dem så gott som fossilfria, om man förutsätter ett teknikbyte i transportsektorn. Att köra bilar på el är inte så krångligt, så länge man inte behöver mer än 5-10 mils räckvidd. Att göra det i motorvägsfart i stockholmsrusningen är ännu enklare (jag brukar hålla bättre fart på min cykel vid Haga södra än vad bilisterna gör). Få stockholmare pendlar mer än 5 mil till jobbet med bil, och de som gör det skulle ofta kunna klara det med infartsparkering, kollektivtrafiken plus eventuellt en cykel för den sista biten. Om något skulle minska är det snarare långväga bilresor (som blir mycket dyrare i förhållande till tåg och buss, särskilt som det inte finns något enkelt sätt att ersätta förbränningsmotorn som kraftkälla). Kort sagt, min bild är att det kommer vara ganska enkelt att ersätta bensin och diesel för den trafikdel som korkar igen stockholmsvägar morgnar och eftermiddagar, och problemet kommer alltså inte lösa sig själv när bensinen prisas bort.
Om jag tittar utanför Stockholm ser jag också många riktigt trevliga satsningar i första hand på tåg. Det kommer bli en tågtunnel under Varberg. Dubbelspåret byggs ut mellan Ängelholm och Maria station (det jag läst har varit oklart om resterande sträcka ner till Knutpunkten i Helsingborg). Pågatågen kommer att byggas ut. Man överväger till och med en fast anslutning mellan Helsingborg och Helsingör. De flesta som diskuterat en sådan har fokuserat på tågen...
Slutligen kan en satsning som hamnat lite i skymundan nämnas. Vad jag vet kanske den till och med är banbrytande? Som en liten del satsar man nämligen på en lång cykelled, Kattegattleden mellan Göteborg och Helsingborg, till största delen genom Halland. Vad jag vet är det första gången cykeln som fordon särskilt tas upp i satsningar på nationell nivå, annat som klumpsumma. Visserligen är en stor del av motivet som turistsatsning men cykelbanan gör också nytta för de som billigt och enkelt vill transportera sig längs den halländska kusten av andra anledningar.
Regeringen.se:
Pressmeddelande, översikt, länsvisa pressmeddelanden med kartöversikter.
Nyhetsmedia om några av satsningarna:
Smålandsposten, SvD, HD, HD, Sydsvenskan, DI, HP, Skånskan, Expressen, Aftonbladet, DN, Radio Halland, debatt på HN.
Andra bloggare: Per, Gustav, Johan, Magnus
02 april 2010
Säkrare tunnelbana med C
Jag ser i tidningen att grannarna i Centerpartiet i Stockholms stad gör utspel om att glasa in tunnelbaneperrongerna på de största stationerna, för att förbättra säkerheten. Jag kan inte tänka mig annat än att trängseln i tunnelbanan kommer vara svår att avhjälpa när Stockholm växer, ens om man bygger nya tvärförbindelser.
Jag är alltså glatt positiv till idén men kommer att tänka på den lilla praktiska detaljen att det då inte funkar särskilt väl att köra både gamla och nya tåg, de har nämligen dörrarna på olika platser. De flesta lösningar med perrongdörrar har dem perfekt anpassade till tågen.
Vill man vara lite dyster så slutar det säkert med att vi på blåa linjen får alla de gamla tågen, eftersom trängseln tenderar att vara värst på gröna och röda linjen, både eftersom de perrongerna ofta är lite mindre tilltagna och dessutom så är det fler resande där. Men om det nu är det som måste till - så må det kanske vara så hänt.
Centerpartiet är inte ensamma om att ha krävt inglasning, det har tidigare bland annat SEKO och YIMBY gjort.
Läs även: Johan Hedin
Jag är alltså glatt positiv till idén men kommer att tänka på den lilla praktiska detaljen att det då inte funkar särskilt väl att köra både gamla och nya tåg, de har nämligen dörrarna på olika platser. De flesta lösningar med perrongdörrar har dem perfekt anpassade till tågen.
Vill man vara lite dyster så slutar det säkert med att vi på blåa linjen får alla de gamla tågen, eftersom trängseln tenderar att vara värst på gröna och röda linjen, både eftersom de perrongerna ofta är lite mindre tilltagna och dessutom så är det fler resande där. Men om det nu är det som måste till - så må det kanske vara så hänt.
Centerpartiet är inte ensamma om att ha krävt inglasning, det har tidigare bland annat SEKO och YIMBY gjort.
Läs även: Johan Hedin
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)