Av två onda ting...

Centerpartiet får utstå mycket kritik för från främst miljöpartistiskt håll för den historiska energiuppgörelsen som klubbades igenom i riksdagen idag. Naturligtvis är det inte kul för många centerpartister att uppgörelsen tillåter nya kärnkraftsreaktorer, men samtidigt måste vi se att det är en enorm vinst:

• Förnybar energi ska få en lika stor del i elförsörjningen som vatten- och kärnkraft
• Sverige ligger i absolut världstopp med ambitionen att sänka koldioxidutsläppen med 40%, från en för industriländer redan relativt låg nivå
• Ansvaret för kärnkraftsindustrin kommer vara betydligt mer omfattande än det varit hittills
• Även om nya kärnkraftsreaktorer kan komma att byggas, kommer de att behöva finansieras på helt företagsekonomisk grund helt utan statliga subventioner. De får dessutom bara byggas på de platser där vi redan idag har reaktorer, som ersättning för någon av de nuvarande.

Kort sagt, visserligen leder dagens uppgörelse till att kärnkraftsparentesen förlängs - kanske till och med betydligt - men det betyder inte att Centerpartiet nu är för kärnkraft. En korrektare beskrivning av verkligheten är istället att vi tvingas välja mellan två onda ting. Antingen kan man avveckla kärnkraften, eller så kan man avveckla hela vår energiintensiva industri i form av aluminiumsmältverk, pappersbruk och stålindustri och låta den flytta utomlands och bli betydligt skitigare eftersom vi i Sverige ofta är duktiga på energisnål produktion, eller så blir vi helt beroende av importerad kol- och kärnkraftverk. Kärnkraften står nämligen idag för ungefär för hälften av vår energitillförsel, och även om den förnybara elenergin under den senaste mandatperioden avancerat rejält (se figuren som visar hur vindkraftutbyggnaden accelererat rejält senaste mandatperioden), är det från en marginell position och måste växa väldigt mycket mer för att bli mer än mätfel i förhållande till vatten- och kärnkraft.

De kärnkraftsreaktorer vi har idag närmar sig också snart slutet på sin tekniska livslängd och måste då, oavsett om vi har alternativen färdiga eller inte, avvecklas.  Det går helt enkelt inte fort nog att bygga ut sol, vågor, vind och vatten. Man hade behövt börja betydligt tidigare. Eller kanske snarare - Miljöpartiet borde ha börjat betydligt tidigare? De hade ändå chansen att forcera en omställning någon av de gångna mandatperioderna, som stödparti till sossarna. Det ursprungliga stoppåret är redan uppnått och det är totalt orealistiskt att stänga omgående. Även med en snabbavveckling på 10 år som Miljöpartiet vill se, så krävs det att vi ersätter en reaktor om året. Vi är idag långt från en sådan utbyggnadstakt av elproduktionen i Sverige.

Det är också här Miljöpartiets attack på Centerpartiet ekar så tomt. Visserligen har man inte nått ett resultat som kan göra att man samtidigt gör sig av med beroendet av fossila bränslen och av uran, men det måste understrykas att dessa projekt redan var för sig är mycket omfattande. Av två onda ting väljer vi att i första hand tackla kommande klimatutmaning och oljetopp, snarare än att fokusera på kärnkraften. Uppenbarligen prioriterar Miljöpartiet annorlunda?

Det är också mycket viktigt att komma ihåg att Miljöpartiet själva inte kan diktera energipolitiken i sitt block. Då skriver industrivänliga sossar högt, och (mp) kan inte annat än att räkna med betydande kompromisseftergifter med sitt kompisparti, annars finns det ju i förlängningen en möjlighet för sossarna att göra en energiuppgörelse med moderaterna istället. Vinnare i den förhandlingen verkar hittills ha varit sossarna, inte miljöpartisterna. Kort sagt, man har lyckats med att vara upprörda mycket, men man har inte fått Sverige att ta ett enda minimalt litet steg närmre ett kärnkraftfritt Sverige. Det är lättare att prata än att faktiskt göra något...

Med dagens uppgörelse kan krasst konstateras att Centerpartiet är vinnare, tillsammans med miljön. Inte entydigt, men det är betydligt mer centerprägel än moderatprägel på energiuppgörelsen. Det säger jag trots att jag tydligt klassificerar mig som kärnkraftsmotståndare.

Slutligen, Andreas Carlgren kommenterar så här:


Läs även: Albin, Per, Gustav, Annie (x2), Magnus, Johan (x2), Elias, Helen, Elisabeth, centerpartiet.se, Johan, Anders (x2), Per

A-kassan kostar mer än det smakar för många

Regeringen kritiserades starkt från nästan alla håll när man reformerade a-kassan så att den till något större del var självfinansierad (istället för ca 10% ungefär 20-30%). Det var bara de som var utsatta i samhället som skulle hoppa av, påstods det. Nu har så facit kommit. Det blev inte riktigt så. De största grupperna kan snarare sammanfattas som:

• Rika, som har ett kapital att leva på om de blir arbetslösa
• De som är nära pensionsåldern och kanske kan tänka sig att ta tidig pension istället för att leta upp ett nytt jobb
• De som jobbar i yrken som är extra eftertraktade eller har större anställningstrygghet, exempelvis statliga jobb
• Det finns också ett inte försumbart antal yngre, som möjligtvis skulle kunna passa in i den grupp som var orsaken till kritiken. Jag misstänker dock att en hel del av dessa dels är flexiblare (har möjlighet att flytta) och därmed lättare kan hitta nytt jobb, dels har studier som möjlig reservplan, dels kanske inte har rätt till så särskilt hög a-kassa jämfört med grundersättningen. Jobbar man då i en bransch där a-kassemedlemsavgiften är hög kan nog många inse att det inte är värt kostnaden med tanke på risk för arbetslöshet och nivån på ersättningen.

Kort sagt, trots att a-kassan är kraftigt statligt subventionerad är det stora grupper som inte anser att den är värd pengarna. Utöver de som gått ur tillkommer en stor grupp som inte varit med tidigare heller, exempelvis många företagare (eftersom det i praktiken inte går att få a-kassa med mindre än att företaget läggs ner helt).

Egentligen är dagens a-kassekonstruktion alltså inte alls lyckad. Den är inte ens idag frivillig utöver grundersättningen från Alfa-kassan - även den som inte har intresse av a-kassan måste bidra till att betala a-kassan för alla andra, som tar del av a-kassan bara genom att betala avgifter till en organisation tätt sammankopplad med intresseföreningar som man kanske inte vill bli sammankopplad med. Det finns egentligen bara en rimlig lösning - a-kassan görs helt frivilligt utöver en obligatorisk, statlig, grundersättning gärna på en grundtrygghetsmodell.

Då kan facken fritt välja ersättningsnivåer och -villkor, och kanske även erbjuda olika varianter till medlemmar som har något olika önskemål. Det skulle också innebära att de som inte är intresserade av det, eller ändå inte kommer att ha någon större nytta av a-kassan (kanske för att de hellre är sysselsatta, eller planerar att skaffa sig annan försörjning, till exempel studiemedel, pension eller helt enkelt leva på sparade pengar), inte behöver bidra till något som de inte vill ha.

Läs även: Karl

Enhetstaxa en björntjänst för SL

De rödgröna lovar att införa enhetstaxa på SL om de vinner landstingsvalet. Det ska kosta precis lika mycket för mig att åka till Södertälje som att ta bussen ner till Solna centrum. Det kan ju tyckas vara trevligt, men hur man motiverar att det är rättvist kan jag däremot inte förstå. Den som utnyttjar systemet mer har rimligtvis också större nytta av det.

Vad värre är, att införa enhetstaxa, eller som en del vill till och med nolltaxa, riskerar att vara en stor björntjänst för kollektivtrafiken. Det är inte i första hand kostnad som idag håller de som använder bil i stan från att använda SL istället. Det är snarare faktorer som bekvämlighet, trygghet och restid. Min jobbresa är nog ett extremexempel - för en resa på fem kilometer är restiden med SL ungefär 40 minuter. Med cykel tar resan en dryg kvart, med bil ännu mindre utom i rusningstid. Att tro att bortåt en timme förlorad tid till resor om dagen kan motiveras med endast lite lägre kostnad för att resa är nog väl naivt.

Den sänkta respriset kommer också innebära att en av två saker måste hända - antingen måste skattefinansiering öka radikalt, eller så måste man banta utbyggnadsplanerna för kollektivtrafiken. Just de utbyggnadsplaner som förhoppningsvis kan få fler att ställa bilen och åka kollektivt istället. De man lockar till sig är istället de som redan idag ställt bilen till förmån för att gå eller cykla.

Där vänsterpartierna ändå har en poäng, det är att dagens zonsystem ibland slår konstigt. Jag kan bara åka en station norrut till Sollentuna innan jag måste betala tre kuponger, medan jag söderut kan åka åtskilliga mil och hamna i Botkyrka på endast två. Liknande konstiga övergångseffekter finns på fler ställen. Detta är dock inte något större problem, utan skulle kunna lösas med en något finare zonindelning, med tillägg att de billigaste biljetterna gäller för resor inte bara i den egna zonen utan även i grannzonerna.

Jag tycker faktiskt att man kan gå ännu ett steg längre än vad man redan gör - periodkorten gäller ju idag i hela länet. Jag tycker faktiskt att man skulle börja fundera om testet som finns med ett särskilt månadskort för Norrtälje respektive Södertälje, skulle kunna utvidgas till innerstaden. För en något lägre kostnad skulle man då få ett kort som gällde endast i innerstan alternativt det som idag är zon A.

Läs även: Centerpartiet i landstinget, Magnus Orest, Karl Henriksson.

Lästips: Energi kontra vatten i IEEE Spectrum

IEEE är en världsomspännande organisation av ingenjörer med mer eller mindre anknytning till elektricitet och elektronik. Organisationen har en medlemstidning vid namn IEEE Spectrum - och det senaste numret är riktigt läsvärt. Det är ett temanummer om mänsklighetens kommande utmaningar i konflikten mellan vattenförsörjning och energiförsörjning - för alla vanliga energikällor förbrukar nämligen betydande mängder vatten för att producera kraft. De enda undantagen är idag sol- och vindkraft som än så länge står för en helt försumbar del av världens energiförsörjning. Här i Sverige är det naturligtvis ett mindre problem, men det är en helt annan sak i de delar av världen som är betydligt torrare. Extra intressant är bland annat artiklarna om biobränslen och vattenförbrukningen hos kolinfångningssystem av typen "carbon capture".

Greider, företagande och pseudovetenskap

Göran Greider slår på stora trumman och går ut och säger att vi har för många företagare på Newsmill. Men trots att han framhäver sig som vetenskapligt förankrad, visar han inte på något annat än pseudovetenskap i sitt inlägg. Det kan jag visa utan att ens granska hans påstådda samband om att länder med färre företagare har lägre BNP, och helt utan att fundera på skillnaden mellan korrelation och kausalitet. Kollar man fakta lite grann, ligger nämligen Sverige bland de länder som ligger allra lägst i företagande. Följaktligen borde vi redan ha bra ekonomi. Vidare, så är samma sak som att lågt företagande ger högt BNP, inte samma sak som att ännu lägre företagande, ger ännu högre BNP. I förlängningen skulle det exempelvis betyda att inga företag alls innebär väldigt hög BNP, något som knappast är rimligt. Eftersom Sverige redan ligger bland de länder som har lägst företagande, kan man inte helt enkelt extrapolera (det för tillfället ogranskade) påståendet som Göran Greider gör. Även om påståendet är sant, är det inte säkert att sambandet ser ut på samma sätt och därmed är giltigt utanför det område där vi har praktiska erfarenheter av det.

Läs även: Albin, Johan

CSN är fortfarande ett skämt

För ett tag sedan skrev jag om de smått absurda konsekvenser landets teknologer fått ta, med krav på återbetalning trots full studietakt,  eftersom de hamnat i kläm mellan CSN:s och de tekniska högskolornas tolkning av orden "heltidsstudier" och när kurser egentligen måste vara inrapporterade för att allt ska uppfattas ha gått enligt plan. Pikant nog bryr sig CSN bara om att man är registrerad på tillräckligt många kurser - den som registrerar sig på en kurs man inte tänkt ta kan riskfritt klara sig igenom granskningarna.

Idag uppmärksammas frågan igen - i DN finns en debattartikel med rektorer, fackföreträdare och studentkårer. Samtliga är rörande överens om att problemet måste lösas på ett vettigt sätt. Låt oss hoppas att detta händer som tänkt.

Uppdatering: Andra bloggar också: Ingenjörsbloggen, Ida Drougge, Carl Nettelblad

Uppdatering 17/6: Händelsen täcks även i media: Aftonbladet, DN

Kandiderar till revisorssuppleant för bostadsrättsföreningen

Man kan ibland fundera på om man borde engagera sig i allt. De som är föreningsmänniskor tenderar ju att vara engagerade i allt, och de som inte är det i ingenting alls. Själv är jag förutom i politiken redan aktiv i studentvärlden. Hur som helst har jag nu tackat ja till att ställa upp som revisorssuppleant i bostadsrättsföreningen Hagalunden där jag bor, en av Solnas största. Eftersom bostadsrättsföreningen är alldeles nybildad känns det som om det är viktigt att det finns personer med mycket föreningsvana och ekonomikunskaper som kan finnas med på sådana poster. Även en till stora delar ny styrelse är föreslagen - jag önskar de som är föreslagna lycka till och hoppas mig se ett lyckat kommande verksamhetsår.

Vart tog matten vägen, Björklund?

Språkelever ska belönas extra, tycker Folkpartiet. Och jag håller med - språk är viktigt. Men är det så mycket viktigare än andra ämnen? Bra mattekunskaper korrelerar även med bra betyg i övriga ämnen, och mattekunskaper är en absolut nödvändighet för att bli duktig ingenjör eller naturvetare. Språkkunskaper är visserligen också bra att ha som ingenjör, men inte absolut nödvändiga.

Och i alla fall ingenjörer har till stor del historiskt bidragit till svensk tillväxt. Vi ser också mängder av teknikutmaningar särskilt inom miljötekniken där Sverige har chans att bli världsledande. Tyvärr är det idag brist i varje fall på duktiga ingenjörer, och hela företag riskerar flytta utomlands till Indien eller Kina, där ingenjörslönerna är en bråkdel av vad de är i Sverige, och man utbildar mångdubbelt många jämfört med i Sverige.

Läs även: Martin.

CUF har rätt: höga ingångslöner gör unga arbetslösa

Jag kan bara torrt konstatera att CUF har helt rätt: höga ingångslöner slår ut unga från arbetsmarknaden. Och Sverige har extra höga ingångslöner. Grattis alla unga! Situationen där en av fyra unga på arbetsmarknaden saknar jobb lär kvarstå. Varken moderaterna eller sossarna vill nämligen göra något åt situationen.

Solnacenterns nylanserade handlingsprogram

I veckan som gick lanserades Solnacenterns handlingsprogram (PDF). Vi kommer med mängder av trevliga förslag, men det jag själv tycker är mest spännande är en del av förslagen på trafikområdet, bland annat:

• En satsning på kollektivtrafik, med både spårvagn, tunnelbana och spårbilar
• Och en stor satsning på cyklisterna i Solna, som idag får en både osäker, onödigt långsam och svårhittad väg genom staden. Att göra Solna cykelvänligt kräver mängder av åtgärder. Bland annat så vill vi i Centerpartiet se "cykelhuvudleder" som är cykelvägar som är anpassade för cykelpendlare, där det är möjligt att åka fort, köra förbi den som är långsammare och man inte ska hindras av en massa rödljus.

Staten som åsiktslikare

Läs gärna Imans inlägg på P3 debatt! Hon skriver om statens roll som åsiktslikare i Sverige. I alla fall blir det så om kraven på obligatoriska "medborgarkurser" som Folkpartiet liberalerna vill ha genomförs. Fast man kan ju fråga sig hur liberalt det är att med pekpinne berätta för de blivande medborgarna vad en korrekt åsikt är, även om man gör det med goda föresatser...

Om datalagringsdirektivet

Hinner inte blogga ordentligt, men läs Magnus, Guns och Marys debattartikel från igår. Och gå med i Facebook-gruppen!

Gårdagens kampanj på Våxtorpa marknad

Jag har spenderat en långhelg hemhemma, eftersom det bland annat är Våxtorps marknad första fredagen i juni och september. Folkfest så det förslår! Jag passade på och drog dit med grön näsa och delade ut CUF-material till alla yngre.

Vi passade också på att ha en presskonferens om vänsterpartiernas föreslagna höjning av arbetsgivaravgifterna. Den släppte man igår en rapport om på riksnivå. För Laholms del handlar det om 4,9 miljoner i ökad kostnad för kommunen, och 31,5 miljoner för näringslivet i kommunen. Mycket pengar, tyckte alla i vårt lilla tält som fick höra siffrorna och skakade på huvudet.

Läs även om kampanjen i Laholms Tidning, eller se på bilderna som Gudrun lagt upp på Centerpartiet i Laholms blogg.

Vilken jävla trygghet?

Moderaterna vill inte göra något åt LAS. "Då måste vi bevara denna trygga modell [vi idag har]" säger de. Och frågan måste då ställas: Vilken jävla trygghet har vi idag?

LAS är en lag som är strukturellt diskriminerande för unga. Den som är sist anställd, kommer också att sparkas först. Oavsett om man är den som är mest lämpad för jobbet. Detta innebär en mycket tydlig otrygghet för unga, som är de som får ge plats för sina äldre arbetskamrater. Höga skatter gör att det finns få jobb att få för den som inte är högproduktiv. LAS och övriga regler på den svenska arbetsmarknaden har lett till att var fjärde ung idag är arbetslös. Det är ändå ett ganska bra facit - redan under högkonjunkturen var mer än var femte arbetslös. Trygghet? Bah humbug.

Att ett avskaffande av LAS ger ett relativt begränsat utökad arbetsmarknad, är faktiskt inte så förvånande. Jag tror inte det LAS i första hand skadar arbetsmarknaden genom är att den bromsar arbetsmarknaden, utan de klyftor i den som skapas. Det är den som har haft jobb längst tid som får mest skydd av LAS, och den som inte har jobb alls, som inte får något överhuvudtaget. Detta trots att det egentligen är den som inte har jobb som är mest ekonomiskt sårbar, och den som har haft jobb länge som har haft en chans att bygga upp en ekonomisk buffert att ta av i dåliga tider. Kort sagt, LAS må ge ett visst mått trygghet åt den som haft jobb länge, men gör det på bekostnad av ungdomars trygghet. Gungor och karuseller!

Någon borde ge Fredrik Reinfeldt en grön näsa istället för sin för närvarande röda.

Läs även: Magnus, Per, Annie, Mattias, Ingrid, Stefan, Johan, Rickard, Johan.

Ohlys skattetankar så dåliga att de sågas av finan(s)minister

Senaste nytt: Lars Ohly vill att den förmögenhetsskatt vänsterpartierna vill införa, ska göras som en skatt på aktiehandel. Man kan fråga sig hur - eller kanske snarare om - han tänkte. Även om han själv inte äger aktier, behöver man inte direkt vara en Krösus Sork för att göra det i dagens Sverige. Det är många som har någon mindre post liggande, eller använder aktier (direkt eller indirekt i form av aktiefonder) som ett sätt att spara på. Att Lars Ohly själv inte har aktier måste ha med ett principiellt ställningstagande att göra - det måste vara svårt att påstå sig jobba för arbetarna när man så tydligt inte är en del av arbetarklassen själv (riksdagsmän har lön på över 50000 i månaden).

Vad värre är - Lars förslag är kontraproduktivt. Det är nämligen ett väldigt bra sätt att få kapital att lämna landet. Antingen utländska investerares pengar här, eller kanske hela svenska rikemansfamiljer som lämnar landet och tar pengarna med sig. Det är till exempel inte så konstigt att Ingvar Kamprad numera bor i Schweiz.

Faktum är att man inte behöver bege sig utanför vänsterblocket för att hitta kritiker till Ohly. Det räcker att gå till en av sossarnas tidigare finansministrar - Kjell Olof Feldt. Han totalsågar Ohlys idé. Kanske inte så konstigt, eftersom en liknande skatt (den s.k. valpskatten) provades medan Kjell Olof satt som finansminister. Försöken måste betecknas som mindre lyckade, då den enda egentliga följden var att värdepappershandeln flyttade utomlands.

Läs även: Johan, Thomas, Erik, Cornucopia? (x2), Flute.

Staten ska inte få övervaka mina tankar

För alla yngre är sökmotorer något väldigt naturligt. Jag skulle själv tro att jag gör åtminstone flera hundra sökningar - på olika sökmotorer en vanlig dag. Faktum är att det antagligen skulle vara betydligt enklare att lista ut vad jag är för en människa genom att följa min sökhistoria, än genom att montera en kamera i mitt vardagsrum (där är jag ändå bara ganska sällan).Så om Alf Svensson nu tycker att man ska offra sig för minimalt stora chanser att hindra spridandet av barnporr - vilket är då argumentet till att inte montera en kamera i hans vardagsrum?

Därför blir jag glad när Lena och Annie reagerar på förslaget till utökat datalagringsdirektiv. Och det som redan är en ganska dålig idé...

Läs även: Johan, Elias, Johan, Dayana, Mark, Albin, Christian, Magnus.

Uppdatering: Lena Ek och Christian Engström går nu ut med en gemensam fråga till kommissionen om datalagringsdirektivet. Måste medlemsländerna verkligen implementera det innan domstolarna utrett att det inte är i konflikt med mänskliga rättigeterna? Albin bloggar. Bra gjort Lena!

Uppdatering: Även Expressens ledare rekommenderas!

Två trådar över vägen?

Jag har med intresse följt initiativet att elektrifiera motorvägarna. Om tekniken kan fås att funka, är det en chans att drastiskt minska oljeberoendet i Sverige. Mycket av den dieselolja som förbrukas i Sverige gör det på långsträckor längs de större vägarna, samtidigt kräver dagens fokus på just-in-time att transporterna går strulfritt, vilket tillsammans med kostnaderna utesluter omlastningar. Lastbilar är därtill alldeles för tunga och kör för långa sträckor för att realistiskt kunna köras på batteri.

Samtidigt är den förstudie som gjorts väl tunn - visst, den pekar på vilka problem som finns, men ger inte särskilt tydliga indikationer på hur de kan lösas. Fokus är snarare på skalbarheten, och på de ekonomiska förutsättningarna. Det är knappast förvånande att problemen snarare är tekniska (hur kopplar man sig enkelt, helst helautomatiskt, upp sig på ledningen). Hur löser man riskerna för nedrivna ledningar? Trots utmaningarna tycker jag det fortfarande är ett bra initiativ. Vi behöver alla lösningar vi kan få i kampen för att ersätta oljan, och en del kommer att floppa - man måste pröva även några dåliga idéer, annars låter man kanske även de allra bästa lösningarna vara.

Elvägsprojektet har tidigare täckts i media: Ny Teknik (denna länk av någon outgrundlig anledning numera trasig, men det finns en ny artikel), Elektroniktidningen, DN, Dagens Industri, SR Vetenskapsradion.

Folkpartiet vill göra a-kassan ännu mer obligatorisk

Folkpartiet lanserade häromdagen (igen, så vitt jag vet) ett krav på obligatorisk statlig a-kassa. Vad de inte berättar, är att a-kassan redan idag är tämligen obligatorisk. De ca 70-80% av a-kassan som finansieras via skattesedeln är det inte frivilligt att finansiera, inte ens för de som inte är medlemmar i a-kassan. Likaså finns det ett obligatoriskt skydd från a-kassan - alla som blir arbetslösa omfattas faktiskt av grundförsäkringen i Alfa-kassan, även om ersättningsbeloppen då är lägre än för en "vanlig" a-kassa. Kort sagt, vi har redan en obligatorisk a-kassa, både i finansiering och i ersättning. Alfa-kassan är dock statlig, även om i stort sett alla övriga a-kassor drivs av fackföreningar i någon konstellation.

Men - är Folkpartiets idé verkligen bra?Är det verkligen bra att alla ska med i a-kassan, vare sig de vill eller inte? Vore det inte rimligare att de som vill aktivt ska kunna välja bort a-kasseskyddet? Särskilt intressant blir det för de som inte har någon praktisk möjlighet att utnyttja a-kassan - exempelvis egenföretagare, eller de som bara har inkomster från extraknäck bredvid studierna. Eller för den delen, de som hellre vill lösa problemet med sin egen försörjning mellan jobb själv, istället för att lita på staten. Allt i linje med den svenska nånannanism-politik som lett till att väldigt många svenskar har så små marginaler att de inte har något buffertkapital överhuvudtaget.

Fast det är klart, "inkomstbortfallsprincipen" är ett gammalt folkpartistiskt honnörsord. Alternativa lösningar, som att se till att alla har en grundtrygghet, men därutöver antingen i grupp eller enskilt, får lösa sin trygghet själva, finns inte ens på kartan. Intressant nog leder just den inställningen till luckor i skyddsnätet - man måste exempelvis ha haft ett jobb tillräckligt länge för att vara berättigad a-kassa. Den som går ut gymnasiet eller universitetet utan att finna ett jobb omgående ska helt enkelt inte förvänta sig särskilt mycket i form av trygghet.

Enda ursäkten till att helt förstatliga a-kassan i mina ögon är att göra en ordentlig reform, och bara behålla en obligatorisk del ungefärligen motsvarande dagens grundersättning i A-kassan. De idag existerande fackligt drivna a-kassorna skulle då övergå till att bli sitt respektive fackförbunds kollektiva extra a-kasseförsäkring för att fylla upp till den nivå förbundets medlemmar tycker är lämplig. Men något säger mig att det inte är det Folkpartiet vill, utan att de i smyg vill tvinga på alla Sveriges invånare en trygghetslösning som inte passar många av dem.

Folkpartiet vill bebygga Stockholms grönområden?

Folkpartiet vill bannlysa höghus i Stockholms innerstad. Nu har de yttrat mycket i den riktningen förr, men jag reagerar ändå över det. Wikipedia föreslår, som referens, att höghus bör ha åtminstone ungefär 12 våningar. Väldigt stora delar av innerstaden ligger bara några våningar lägre än så. Det finns dessutom gott om byggnader som redan är betydligt högre - förutom de bespottade hötorgsskraporna kan stadshuset, kungstornen, studentskrapan eller studenthöghuset på Körsbärsvägen (det sistnämnda ligger dessutom på en höjd).

Nä, Folkpartiet måste ha dragit sin rädsla för höga byggnader väl hårt - för vad är det de säger indirekt? Vad innebär det att bara bygga låga hus centralt, när Stockholm samtidigt växer så det knakar när mängder med folk flyttar hit? Jo, låga hus betyder att befolkningstätheten inte blir lika hög, alltså är det svårare att bygga kollektivtrafik som är attraktiv. Bostad för lika många människor kräver en större yta. Det kan man egentligen bara uppnå på två sätt - att ställa husen mycket trångt, eller att sprida ut dem över större yta. Vilken approach av dessa två man än väljer, kommer det på ett eller annat sätt att gå ut över andra ytor i staden - troligen grönområdena. I det ena fallet i form av innergårdar, med plats för bland annat säker lek för barn, och i det senare fallet ytor som ligger längre ut eller parker.

Folkpartiet vill nu inte bannlysa höga byggnader helt. Längre ut kan de få förekomma. I Solna typ, eller i de nya områdena runt Värtahamnen. De ligger tydligen tillräckligt långt från centrum för att Folkpartiet ska bry sig. De ligger också tillräckligt långt bort från Stockholms centrum för att intresset för att bygga mer än enstaka solitärhöghus förmodligen är ganska begränsat. Andra nya områden med extremt bra kollektivtrafiklägen och med egentligen mycket bättre förutsättningar för höga hus, som västra city där det inte finns någon egentlig befintlig bebyggelse idag på grund av järnvägsspåren, ska däremot drabbas av altitudhandikapp.

Fixa kneget, starta eget

Kul utspel Anders Flanking gjorde idag, med lanseringen av 17 förslag för att främja företagandet i Sverige. Media rapporterar om ett par av förslagen. Personligen tycker jag idén om ett företagsstartarlån under ett år, med liknande villkor och nivå som CSN-lånet, verkar mest spännande. Särskilt intressant är just det förslaget med tanke på hur många av svenskarna som inte har några sparpengar undanstoppade, och därmed också helt saknar möjlighet att själv ordna startkapital för en firma.

Det är väldigt tydligt vilket parti som är Sveriges bästa småföretagarparti, och det är också väldigt tydligt att vi måste gå från att vara ett land "där man får ett jobb" till ett där man faktiskt kan skapa sitt eget arbete.

Läs även: Helen, Johan, Elias och Magnus.

Uppdatering 1 juni: Företagarförbundet gillade visst också vad de läste.

Centerstudenter Stockholm formellt startat

Centerstudenter Stockholm har hittills bestått av ett relativt löst nätverk. Igår torsdag hade vi som är medlemmar (med gästande vänner bland annat från Centerstudenter Uppsala, CUF Stockholm samt FMSF) ett uppstartsmöte på RO. Förutom ett formellt bildande avhandlade vi en mycket intressant diskussion om monopolens vara eller icke vara (fast med många förvecklingar in i angränsande diskussionsområden).

Den nya styrelsen för Centerstudenter Stockholm består av (med lärosäte de håller till på i parentes, för vilka de också kommer fungera som kontaktpersoner för):

• Magnus Persson (ordförande, KTH), dvs undertecknad
• Madeleine Sjöhage (SU)
• Anna van Aller (SU)
• Erik Verner (alumn Handels Göteborg)
• Josefine Bonnevier (Handels)
• Daniel Heinsoo (KTH)
• Simon Lundberg (KTH)

Erik har också bloggat om tilldragelsen.

Höga ingångslöner gör unga arbetslösa

Jag noterar att till och med Aftonbladet håller med oss unga centerpartister rätt. Höga ingångslöner (som i Sverige) gör att ungdomsarbetslösheten blir högre. Trots att såväl moderaterna och sossarna förnekar detta.

Oskyldig tills motsatsen bevisats?

Med tanke på CSN:s tidigare bravader, så känns det konstigt att tillåta CSN att ta tillbaka studiemedel på så lite som bara misstankar om fusk. Även om de flesta fall är faktiskt fusk, så är det nästan säkert att en och annan kommer bli beskylld för fusk i onödan. Och att få ett återkrav från CSN utan att man försökt fuska är inte jättekul...

Valkompass som pekar vilse

Många har redan uppmärksammat att SvD:s valkompass inte varit... helt och hållet objektiv och tillförlitlig.

Nätet har snabtt plockat isär testet och konstaterat att det är... kasst byggt.

Att statsvetare missar att designa ett test så att det blir matematiskt 100% lämpligt, må vara hänt, även om jag helst sett att man valt frågor på ett sätt så att de så väl som möjligt spänner upp det politiska tillståndsrummet i Sverige (det finns många frågor som har gemensamma svar mellan (c) och (fp), även om det är lätt att hitta frågor som exempelvis kärnkraft och miljöpolitik där partierna tydligt skiljer sig. Det hade också varit lämpligt att se till att testet inte visar bias åt något håll - att det över det stora hela inte är troligt att något parti blir betydligt mer gynnat av att man röstar rent slumpmässigt, eftersom väntevärdet av poängsumman är lägre för exempelvis (s) och (c) jämfört med många andra partier (och (pp) var helt teoretiskt omöjligt att få som toppresultat, eftersom de tar ställning i så få frågor). Sådana handikapp har lett till att mängder av centerpartister blivit folkpartister, exempelvis.

Men har man inte testat testet, och kollat så att det åtminstone går att få rätt svar om man röstar någorlunda enligt partilinjerna? Bevisligen inte. Kort sagt är testet ett rent hafsverk. Mikael Nilsson har gjort ett tappert försök att bygga ett nytt test, som verkar funka hyfsat. Det är dock fortfarande baserat på samma frågor, så man får fortfarande leva med att ståndpunkter från både Centerpartiet och Piratpartiet gravt har misstolkats. Och det här senare problemet - det borde faktiskt inte ens statsvetare lyckas orsaka.

Supermiljöbilspremien och teknikneutralitet

För några dagar sedan lanserade Centerpartiet idén om en "supermiljöbilspremie" för elbilar, på 30-50 000 kr. Många bloggar skrev om det, bland annat Per (x2) och Helen. Mer skeptiska är Rasmus och Lasse.

Så - vad är då situationen vi har?

• Elbilar är idag väldigt svåra att sälja, trots att de redan är tillräckligt bra i alla fall som en andrabil för pendlingssyften (de är dåliga främst för långresor pga begränsad räckvidd och lång laddtid)
• Elbilar är billiga i drift men dyra i inköp
• Avsaknaden av infrastruktur, till exempel laddstolpar på parkeringsplatser, gör att elbilarna lider av ett "hönan eller ägget"-problem.

Lösningen som valdes för alternativa bränslen generellt för fyra år sedan, var en miljöbilspremie. Indirekt en sponsring (eller om man ska vara mer exakt, en nedsatt beskattning) på de fordon som miljömässigt är något bättre. Det är också viktigt att komma ihåg att miljöbilspremien faktiskt bara fanns i några år - men ändå relativt snabbt, tillsammans med det utökade utbudet av miljöbilsmodeller, ledde till att antalet miljöbilar i den svenska bilflottan trettondubblades.

Jag tror det är det rätta sättet att agera på ifall staten ska gå in och subventionera någon teknik som är på ingång, men inte riktigt klarar att ta sig fram jämfört med existerande system: en kort och väl avgränsad inkörningsperiod. Risken är annars att man satsar på ett teknikspår som senare inte visar sig funka så väl.

Jag kan också inte heller, precis som Rasmus som jag länkade ovan, konstatera att vi slår oss lite väl mycket för bröstet när vi säger att en sådan subvention är helt teknikneutral. En miljöbilspremie är visserligen teknikneutral mellan olika framdrivningsalternativ för personbilar, men den är inte teknikneutral för helt alternativa tekniklösningar:

• Cykel är på riktigt korta sträckor (några kilometer) till och med snabbare än bil tack vare kortare promenader från parkering. Det skulle även vara intressant att i större grad kombinera cykel med kollektiva färdmedel, vilket med lagom avstånd till stationen kan ge hög hastighet dörr-till-dörr men ändå vara effektivt såväl energimässigt som ekonomiskt.
• På riktigt långa sträckor kan istället nattbiltåg (populära bland annat i Tyskland och Finland) vara ett annat alternativ, som blir helt eldrivet till betydligt lägre kostnader. Kör man även dagtåg går det dessutom att spara tid (tåg är snabbare än bilar). Det skulle vara fullt möjligt som i en omställning till eldrivna transporter att skapa billastningsterminaler i de större städerna och låta Rikstrafiken handla upp ett mindre stomnät av biltåg.
• Långfärdsbuss, pendeltåg eller spårvagnar är ett betydligt energisnålare alternativ än personbil om många reser samma sträcka.
• Snabbtåg är intressant för den som har liten packning med sig.
• För tyngre trafik kommer batteridrift aldrig att förslå (för låg energidensitet), men det finns projekt för elektrifiering av vägarna som eventuellt skulle kunna vara intressanta

CSN är ett skämt - systemen före människan

Få med anknytning till tekniska högskolor lär ha missat senaste debaklet runt CSN.

Samtidigt som man skärpt kontrollen, har man fått mängder med "false positives". Anledningen är att man på högskolorna inte tydligt fattat att CSN förutsätter att man varje termin ska vara registrerat på exakt 30 hp, istället för som man byggt programmen, 60 hp per termin. På ganska många program så ligger kurserna något skevt fördelade, eller poängtilldelning för kurser som inte avslutas vid jul utan löper över årsskiftet sker först när kursen är helt avslutad. Tyvärr ställer det här systemet till det för CSN - det är inte tillåtet att kompensera på detta vis.

THS och KTH har bägge aktivt gått ut och uppmanat teknologerna att bestrida kraven, för trots att problemen funnits ett bra tag verkar ingen vilja göra något åt dem. Facebook-gruppen växer dag för dag...

Studenter som pluggar heltid ska göra det hela tiden, inte nästan heltid halva året och lite drygt heltid andra halvan av året (man kan inte få studiemedel för mer än 100% studier, även om man har högre kostnader för kurslitteratur och ibland även resor om man läser mer än så - jag vet av erfarenhet...). Följden blir enkel - pengarna måste tillbaka! Att man som student helt hade undvikit problemet genom att registrera sig på ytterligare en kurs, men strunta i att läsa den, gör resonemangen ännu svårare att förstå.

Tyvärr så har ju detta mankemang visat byråkratsverige från sin allra värsta sida - istället för att försöka lösa problemet på något lämpligt vis mellan högskolorna i fråga och CSN, eller i värsta fall att man löser detta på något sätt så att studenterna drabbas så lite som möjligt (exempelvis att ge respit på återbetalningen i dessa fall tills senast hösten). Nej, direkt skickas återbetalningskrav ut. Efter vad man kan se i media rätt skarpt formulerade.

Jag kan inte se någon annan lösning på sikt än att gå bort från systemet med en statlig utlåningsmyndighet. Varför skulle inte studielån, precis som billån, bostadslån mm, kunna skötas av en vanlig bank? Naturligtvis med en statlig garanti och regelverk i grunden, så att alla ska kunna låna.

Uppdatering: Det glädjer mig att mitt fackförbund är med och försöker mildra den härva två statliga myndigheter orsakat.

Jag tror inte Mona vågar...

Oj, vilken uppmärksamhet Elias debattartikel igår orsakade! Och vänstersidan i politiken verkar ju inte riktigt gilla att han mopsar sig heller. SSU kontrar, men deras förslag är lätta att bemöta:

1. Sänka arbetsgivaravgiften - vänsterpartierna vill dubbla arbetsgivaravgifterna för unga...
2. Storsatsa på utbildning - alliansen har redan genomfört en storsatsning på utbildning. Begränsningen har inte varit i första hand budgeten, utan istället vilket antal studenter som högskolorna trott sig kunna anta utan att behöva tumma på kvaliteten. Men utbildningskvaliteten har ju inte riktigt varit sossarnas hallmark tidigare...
3. Erbjuda sommarjobb [i offentlig sektor] - kan kanske vara bra för stunden men löser inte några som helst större problem. Om Sveriges ekonomi inte ska hanteras som i Ebberöds bank så måste det komma jobb i privat sektor, inte bara skattefinansierade

Summa summarum, en tummetott. Jag tror faktiskt inte att Elias kommer få utmana Mona, som han vill. Visserligen kan det verka fegt att lämna walk-over till en fjortonåring - men det vore ännu mer katastrofalt att förlora mot en 14-åring. Och även om Mona borde klara av att vinna mot vem det än vara månde (nästan) som hon får debattera mot, bara av den anledning att hon varit aktiv i politiken så mycket längre, så är jag inte säker på att Elias helt och hållet tar sig vatten över huvudet. Jag tror sossarna kommer att följa citatet "det är bättre att hålla käften och tas för en idiot, än att öppna munnen och undanröja alla tvivel" när de sitter i strategirummet på Sveavägen...

Uppdatering: Jag fick visst rätt...

Tips: debatt om höghastighetståg hos Ny Teknik

Jag vill bara kort tipsa om debatten om höghastighetståg som pågår hos Ny Teknik. Bägge sidor i frågan drabbar samman, med en fokus på teknik - antalet kommentarer är redan runt 150 stycken.

Läs även mina tidigare inlägg om tåg.

Uppdatering 2010-05-25: Rond två.

Mauds tal på förtroenderådet: En vision för 2020

Centerpartiet har idag arrangerat förtroenderåd, med parallell bloggträff. Naturligtvis talade hon också, och drog upp sex visioner för Sverige år 2020:

• Sverige ska ha världens bäst utbildade befolkning
• Vi ska vara bland de 3 bästa i EU på tillväxtföretagande
• Vi har lägst klimatpåverkan per invånare bland alla industriländer
• Det ska vara ekonomisk tillväxt i hela Sverige
• Folkhälsan ska vara världens bästa
• Jämställda löner och förmögenheter

Maud utvecklade detta mycket och pratade också om en del annat. Se allt i filmen från förtroenderådet:



Läs även Erika, Per och titta på gårdagens Agenda-reportage.

Sverige behöver fler direktörer

Gårdagens söndagskrönika i SvD är intressant att läsa. Frågeställningen är vilka som egentligen ska anställa i framtiden. Sverige har idag stora problem med arbetslöshet, men de allra flesta partier har inte någon tydlig strategi för hur man ska se till att det är fler som blir anställda. Fler anställda får vi nämligen bara om det är fler som anställer. Och fler som anställer, det får vi bara om det är fler som driver företag. Och fler som driver företag, det innebär med automatik att det är fler som är direktörer.

Just om det företagande Sverige vill se handlar vår valfilm om:

Rätten att bestämma själv

"Kan själv" är ett väldigt viktigt ledord för många ungdomar. Då är det irriterande att någon annan försöker bestämma över en. Det är precis lika illa om det är den fackliga organisationen som försöker sätta sig på en som om det är chefen på jobbet...

Både Svenska Dagbladet och Yvonne Ruwaida ute och cyklar

I gårdagens ledare i Svenska dagbladet så fick man se en hel del fördomar om cyklar. Baserat på en kort forskningsrapport hävdar de att inte ens mycket omfattande cykling kommer leda till minskad trängsel för bilarna i Stockholm. Detta är helt korrekt, men inte heller särskilt intressant. Cyklar kommer antagligen aldrig någonsin bli dominerande transportslag i Stockholm. Det är redan SL, som redan är snabbare än bilen för centrala resor, precis som cykeln i rusningen. De allra flesta resor över tullsnittet sker faktiskt varken med motorfordonstrafik eller trampfordonstrafik. SL är istället helt dominerande, som är ett både klimatsmart, ekonomiskt smart och bekvämt alternativ.

Tyvärr visar Yvonne Ruwaidas kommentar på lika dålig förståelse av cyklister som hos SvD. Förutom att hon inte klarar av att citera nämnda forskningsrapport utan att ens få fel på grundläggande sifferuppgifter, verkar hon inte ha någon större förståelse för vad som saknas cyklisterna i Stockholmsområdet.

Vad behöver cyklister då?

• En säker trafikmiljö
• Bra framkomlighet
• Snabba och smidiga resor, kort sagt, ett fungerande transportsystem

En ren utbyggnad av cykelbanor löser inte alla dessa problem, om ens något enda av dem. Byggande av cykelbanor kan rentav vara kontraproduktivt mot framkomligheten, eftersom dessa ofta byggs mer för långsamma cyklister än för snabba pendlare (som ofta håller samma hastighet som bilarna, och i rusningstrafik en betydligt högre), är smala och därmed ger sämre omkörningsmöjlighet än det vanliga körfältet. Hävdandet om att cykelbanor gör cyklister säkrare är också något tveksamt, även om de flesta cyklister upplever dem som otvetydigt säkrare. En hel del cykelbanor ansluter till det vanliga vägnätet på ganska tveksamma sätt - något som är en stor fara när bilister som svänger höger inte uppmärksammar en upphinnande cyklist. Just den olyckstypen är en av de allvarligare olyckstyperna för cyklister, och kraschen blir värre när cyklisten har cyklat på en cykelbana med avstånd till bilarna istället för precis bredvid eller till och med framför.

Slutligen, snabba och smidiga resor får man inte riktigt med cykel. På korta resor, upp till 3-5 km beroende på hur kollektivtrafiken ser ut, brukar cykel otvetydigt vara snabbast, men på längre resor än så är cykel allt som oftast inte särskilt snabb. Cykel ensamt är inte ett riktigt realistiskt transportalternativ för den stora massan på resor längre än en dryg mil. Däremot borde det gå alldeles utmärkt att kombinera cykel med andra fordon. Intressant nog så är det inte särskilt enkelt att kombinera SL med cykel idag. Man får bara ta med cykeln på pendeltåg, och bara utanför rusningstrafiken. SJ tillåter på nåder i försöksverksamhet cyklar på tåg, men upplägget lämpar sig bara för längre sträckor och definitivt inte för pendlare. Man har till och med byggt om sina X31-tåg så att de blir mindre lämpliga för cykeltransport.

Nä - perspektivet har varit helt fel. Att satsa på cyklisterna ska inte göras för att göra situationen bättre för bilisterna i första hand. Satsning på cykel ska naturligtvis i första hand göras för cyklisternas skull! Genom att göra cykelvägarna bättre så gör man det enklare för den som cyklar att ta sig fram enkelt. Man spar tid för pedalisterna som kan användas till mer fritid eller att jobba över någon gång då och då för att tjäna extra. Det skulle framförallt gynna den som av olika anledning inte har tillgång till bil - ekonomiska skäl, ålder, hälsa eller helt enkelt personligt val, och på det viset bli en stor frihetssatsning. Eftersom cykling innebär vardagsmotion och låga samhällskostnader har cykelsatsningar  unikt bra samhällsekonomiska kalkyler, med faktorer på 4-5 vanliga.

Läs även: Magnus Orest, Nina Lundström, Johan Pettersson, Folkpartiet i Nacka.

Uppdatering 23 maj: Ytterligare två artiklar i Svenskan, och mer läsvärt med lite trafikplaneringsidéer från Magnus Orest.

Uppdatering 9 juni: DN gör verkligen inte skäl till sitt namn när de gräver fram nyheter från förra månaden.

Gröna näsor överallt: Arbetsmarknaden är ett skämt

CUF har igår släppt sin valkampanj under sin förbundsstämma, med gröna clown-näsor och sloganen "Arbetsmarknaden är ett jävla skämt" som främsta kännetecken. Idag såg den för första gången riktigt rejält allmänhetens ljus. Hemsidan är också omgjord, och som komplement startas kampanjsidan cirkusen.com. En sak är säker - kampanjen kommer att synas. Rejält. Och man drar sig inte för att säga sanningar som kan vara lite känsliga. Som att LAS är strukturellt diskrimerande mot unga. Eller att höga ingångslöner som i Sverige också leder till att det inte är lika många unga som får jobb. Fast man använder kanske inte riktigt lika fint språkbruk som jag gjort här.

Man kommer utan tvekan skaffa sig ett stort gäng fiender med sin kampanj. Några (läs: ett helt jättegäng med folk) har redan noterat den... Och det är jättebra! Skaffar man sig inga fiender, får man heller ingen som älskar en. Och har man ingen som verkligen stödjer en, då kan det egentligen kvitta. Man röstar inte på det näst-bästa partiet.

Läs även: Magnus Andersson (x2), Elias Giertz, Karl Malmqvist (x2, x3), Johan Pettersson (x2), Frank Thorén Hall, Pia Bernthling, Johan Hedin (x2),  Hanna Wagenius, Alexander Woodhouse, Julie Tran, Alexandra Wermelin, Inger Fredriksson

Media: Dagens Media, Politikerbloggen, SvD, Kvällsposten

Partiklar inte bara från däck, från bromsarna också

Ibland dyker forskning som görs i rummet bredvid upp på oväntade ställen. Som att sommartid är partikelutsläppen från bromsar i vissa fall lika stora som de från däcken. Och det kan också konstateras att det dröjer innan forskningsresultat blir allmänt kända. Den Saab 9-5 som användes i Jens forskning har jag inte sett i verkstaden på länge...

Närodlat - på riktigt!

 Mer närodlat än från den egna täppan eller balkonglådan går det knappast att få maten. Den blir obesprutad och miljövänlig. Och som barn i staden kan det vara bra att lära sig att maten inte tillverkas i lagerrummen i affären. Synd bara att det är så ont om koloniträdgårdar att köerna blir långa för de som vill ha någonstans att odla...

IG till politiker i internetkunskap

Internetföretag ger de svenska politikerna IG i kunskaper om branschen. Föga förvånande, för övrigt. Efter FRA-debatten kunde jag ganska snabbt konstatera att ens grundläggande förståelse för hur tekniken egentligen fungerar. Det löses nog inte med mindre än att ett par riktigt duktiga ingenjörer kommer in på rätt plats i riksdagen...

Ombildningar och den svenska avundsjukan

Jag läser debattinlägget i SvD om bostadsrättsombildningar, och kan bara konstatera att de rödgröna inte gillar ombildningar. Ett krav på en så kvalificerad majoritet som 75% betyder i praktiken att de enda ombildningar som kommer ske, är de i Stockholms innerstad. Även om de rödgrönas retorik säger annorlunda, är de i praktiken mot att hyreshus ombildas till bostadsrätter.

Samtidigt är det viktigt att fundera på bakgrunden till de rödgrönas krav. Jag tror att det tveklöst är så att till en del är den svenska avundsjukan som varit drivande till att deras krav ser ut som det gör. Bostadsrättsombildningarna är nämligen inte rättvisa för fem öre. Om du får vara med och ombilda beror helt och hållet på i vilket område du bor, och om den som äger det är sugen på att sälja. Sedan krävs att en majoritet (som idag, 67%, det ideala 50%, eller de rödgrönas förslag 75%, egalt vilket) för att en ombildning överhuvudtaget ska komma ifråga, till sist krävs det också att övriga som bor i samma område som dig dessutom har råd att köpa (principiellt kan en bostadsrättsförening bildas utan att någon enda som röstat för ombildning faktiskt köper, men i praktiken kräver banken att nästan alla faktiskt köper sin lägenhet). Dessutom tjänar de som är med och ombildar en rejäl hacka på att priset normalt sett är lägre än för motsvarande bostadsrätt på den öppna marknaden.Mycket av dessa effekter är en direkt följd av att vi har en hyresreglering i Sverige, vilket indirekt leder till att hyreshus är betydligt lägre värderade än hus som ägs av bostadsrättsföreningar.

En tanke på reformering av systemet är att tillåta ombildningar inte bara från hyreslägenhet till bostadsrätt, men även till ägarlägenhet. Då skulle det inte krävas att hela huset ombildas på en gång utan man kan ombilda en lägenhet i taget, antingen när den som bor där så önskar eller när den blir vakant, inte heller skulle någon tvingas bli "hyresgäst hos sina grannar" eftersom resterande lägenheter fortfarande skulle både förvaltas och ägas av den tidigare ägaren till hela huset. Jag har fortfarande inte sett någon nackdel med en sådan lösning, förutom att det inte går att göra så idag, eftersom lagen bara tillåter att ägarlägenheter bildas vid nybyggen...

SJ och censurbollarna

SJ får inte marknadsföra sina bakverk med ordet "negerbollar", meddelar diskrimineringsombudsmannen. Jag tycker nog att diskussionen om negerbollarnas vara eller inte vara är väl löjlig. Visst - namnet är olyckligt valt från början, men det är samtidigt ett namn som är väl inarbetat. Det är nog också få svenskar som lägger någon som helst form av värdering i ordet överhuvudtaget (utom möjligtvis att negerbollar är goda).

Det finns ju massor av liknande uttryck i andra länder också - exempelvis betyder "schwedische Gardinen" fängelsegaller på tyska. Knappast något smickrande ord. Ett företag som faktiskt säljer sina produkter i Sverige kallar sig "Schwarzkopf" (svartskalle). Att de får fortsätta driva affärer nu måste endast och allena bero på att vi svenskar antagligen inte är så duktiga på tyska, för uppenbart har DO inte hittat någon som blivit kränkt över det varumärket än. För hur långt ska man dra den princip som DO har infört genom att säga aja-baja till ordet "negerbollar"? Hur gravt måste produktnamnet kränka någon för att det inte ska vara tillåtet att marknadsföra produkten? Rent principiellt skulle man ju kunna bli kränkt över att det säljs vitkål och blekselleri.

Nä, något säger mig att det vore bättre om DO fokuserade på faktisk diskriminering, som företag som helt stänger ute vissa grupper människor på olika sätt, än att varna med böter på upp till 100000 på de som behandlar sina kunder lika, men väljer namn på sina produkter som folk kan bli kränkta över.

Ebberöds bank på Vänsterpartiets kongress

Vänsterpartiet har beslutat att införa 6 timmars arbetsdag. Med bibehållen lön. Vem som ska betala verkar de däremot inte beslutat.

Jag har inget emot att den som vill går ner i arbetstid. Inte ens med bibehållen lön. Jag ställer mig däremot oerhört tveksam till att lagstifta om det. Framförallt om att lönen ska vara densamma - det bör vara ganska få som arbetar som är så lyckliga att de är precis lika nyttiga för sin arbetsgivare om de finns på plats i sex timmar varje dag som de är där i åtta timmar (exempel förekommer dock, ofta i kapitalintensiv industri eller där det blir mer effektivt med tvåskift på sex timmar vardera än traditionella åttatimmarsdagar). Men - för de allra flesta så sjunker mängden arbete som man får utfört med tiden man arbetar, om vi antar ett linjärt samband, innebär Vänsterpartiets beslut i praktiken en lönehöjning på upp till 33%. Nu är linjäritetsantagandet antagligen något förenklat (många är inte så effektiva sista arbetstimmen), men det handlar hur som helst om en rejäl produktionsminskning att minska arbetstiden med en fjärdedel.

Dessutom tvingas arbetsgivarna till att anställa fler (detta är hela syftet med förslaget, för övrigt). Att det inte bara är att ta in någon ny inom många yrken (läkare, till viss del ingenjörer, mm) verkar man inte bry sig om. Istället för fler jobb, kommer förslaget i en del branscher leda till arbetskraftsbrist och överhettning.

Som sammanfattning - förslaget skulle lika gärna kunna komma från Ebberöds bank. Det finns stor risk att Sverige tappar i konkurrenskraft och många blir arbetslösa, eftersom arbetsgivarna inte har råd att betala de 33%-iga faktiska löneökningar som Vänsterpartiet stipulerar i sina krav. Och varför ska staten lägga sig i arbetstider så mycket? Det går redan idag utmärkt att komma överens med sin arbetsgivare om deltid (eller driva frågan i kollektivavtal). Hur mycket lön man kan få är sedan förstås en förhandlingsfråga!

Datalagringsdirektivet till EG-domstolen

Jag läser att Datalagringsdirektivet kommer att avhandlas i EG-domstolen. Högsta domstolen på Irland har nämligen skickat det dit. Trevligt att det får en välbehövlig prövning!

Byggnads bravader, del jag vet inte vad

Nä, jag kommer inte skriva någon kommentar, det behövs inte. Jag låter länkarna tala för sig själva.

Har du inte råd med skatten, belåna huset!

Miljöpartiet tycker att om du inte har råd med fastighetsskatten de vill införa, ska du ta ut ett nytt lån. Eller kanske sälja. Vad man ska året därpå, när man inte heller har råd med skatten, förtäljer inte historien. Grattis stockholmare! Era hus har oftast höga taxeringsvärden och därmed är det er Mikaela Valtersson (mp) syftar på.

Läs även: Per, Johan, Johan och Jonas.

20 våningar högt trähus...

... har de gett sig på att bygga i Norge. Borde man inte kunna göra det i Stockholmsområdet också?

Både Solna och Laholm i toppen på Svenskt Näringslivs ranking

Jag noterar glatt att både Solna och Laholm klarar sig bra i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat. Solna behåller förstaplatsen, och Laholm klättrar ytterligare några positioner. Det har man sakta men säkert gjort i ganska många år nu; om något år kanske Solna får se upp med min andra hemkommun?

Vision: Eldrivna färjor mellan Stockholms öar

Jättekul att man kommer kunna åka pendelbåt på SL-kortet i höst! Stockholm, som ju är byggt på öar, är perfekt för kollektivtrafik med båt, och även kringliggande förorter. Det har exempelvis länge gått en båt mellan Solna och centrala Stockholm, på privata initiativ. Det finns stora chanser att spara tid för pendlare och andra att avlasta vägar och tunnelbana, eftersom båtlinjer kan gå på platser som idag har dåliga anknytningar.

Samtidigt är de flesta av dagens färjor ganska miljöovänliga. De flesta är dieseldrivna. Därför tycker jag att vi ska importera en vision från broderstaden i väster - eldrivna färjor. Utom för de allra längsta sträckorna är det fullt möjligt att driva färjor på el, och till skillnad mot många andra färdmedel är tunga blybatterier inget större problem. Laddning kan relativt enkelt ske med exempelvis solceller kompletterat med inkoppling av laddkablar medan man ligger vid kaj. Överslagsräkningar visar att det är fullt tekniskt möjligt. Dessutom kommer färjorna vara betydligt enklare att ta med cykeln på, än det idag är i tunnelbanan, både i praktiken och efter vad reglerna säger.

Läs även: Per och Christian.

Hacker-krati nästa?

Att rösta på nätet vore nimmt. Det vore också en vidöppen dörr för att gå från grundlagens devis "fria, hemliga och direkta val". För hur vet man att rösten fortfarande är hemligen, när den passerar ett nätverk med miljontals datorer på vägen? Hur får man de mest paranoida personerna i vårt samhälle att lita på att allt går rätt till? Det går helt enkelt inte. Pappersröstning är ett i alla väsentliga avseenden överlägset tekniskt system. Hur bekvämt det är att rösta är i mina ögon inte lika viktigt som valhemligheten eller att det inte ska vara lätt att förvanska valresultatet rejält genom valfusk. Läs gärna mina tidigare två analyser för detaljerna.

Rättvisa och solidaritet på socialdemokratiska

Sossarna har fått med sig de andra två vänsterpartierna på en höjning av a-kassan till 950 kr/dag. Det betyder att den som hade bra lön i sitt tidigare jobb nu kan njuta av att tjäna mer pengar på att vara arbetslös, än vad man i ett låglöneyrke tjänar på heltid - 950 kr per dag blir ungefär 20900 kr i månaden. Efter skatt, trots att man inte har jobbskatteavdrag, innebär det att man får ut mer pengar än de lågavlönade, exempelvis barnskötare på dagis som kan ha runt 18000 i månadslön. Att barnskötare ska betala fd högavlönades a-kassa till en nivå högre än sin egen lön är tydligen det som kallas rättvisa och solidaritet i sossarnas Sverige!

Läs även: Ola på Apelsineld, som mycket läsvärt och förtjänstfullt också skriver om a-kassan.

Smakar det så kostar det

Lovar man stora utgifter, då måste man också hitta stora intäkter. Vänstergänget har gjort sitt bästa för att hitta så många skattekällor som de kan: Förmögenhetsskatt, fastighetsskatt, minskat och urfasat jobbavdrag, kilometerskatt, bensinskatt, dubblad arbetsgivaravgift för unga, och så vidare.

Intressant nog kan man läsa på Miljöpartiets hemsida att de är mot ibland annat förmögenhetsskatten av dessa. Likadant verkar den gröna skatteväxlingen, att byta "vanliga" skatter mot skatt på miljöförstörelse, vara något som är bortglömt. Det är ju en tanke som tidigare varit poppis både hos oss i Centerpartiet och de i Miljöpartiet...

Till och med Aftonbladet väljer att använda rubriken "Höjd skatt för alla". Och ger en fin tabell över de olika sidornas förslag. Det är inte så mycket mer att säga - smakar det så kostar det. Det finns inte några gratisluncher, möjligtvis kan man få någon annan att betala. Det är ingen tvekan om att skatterna blir en viktig valfråga!

Läs även: Magnus.

Slussen

Jag har inte diskuterat stadsbyggnad i Stockholm särskilt mycket, även om det är en intressant fråga. Det känns lite som att klampa in på grannterritorium, även om jag spenderar en bra bit av min vakna tid i just den kommunen. Jag kan dock inte låta bli att kommentera slussendiskussionerna.

Ett otal kritiker har kritiserat det nuvarande förslaget för att vara "alltför bilfixerat", med sina totalt åtta filer mellan Gamla stan och Södermalm. Jättemånga. Fast ändå färre än vad som finns nu - och då kommer ändå några vara vikta för kollektivtrafik. Dessutom blir man av med den enorma klöverbladskorsning (bild här) som finns på södra sidan. Om det är bilfixerat, så måste man på 30-talet varit så bilfixerade att det inte ens finns på skalan.

En annan kritik har gällt att utsikten från Södermalmstorg försvinner. Jo, det gör den. Men samtidigt blir möjligheten att sitta vid Stadsgården istället så mycket större - dagens trafiklösning gör det knappast till en attraktiv miljö att exempelvis njuta av en glass i. Där är utsikten dessutom ännu bättre. You win some, lose some, är min sammanfattning. Kanske rentav det blir en trevlig sky-bar i någon av de nya byggnaderna? Läget vore perfekt.

Det förslag som ligger idag, är helt bestämt inte perfekt. Samtidigt är man inte överens om vad som skulle behöva ändras, för att få det helt bra, och det är sällan om någonsin som man i politikens värld kan hitta lösningar som alla är helt nöjda med. Antagligen vore det klokt att ta ett beslut om byggstart för Slussen som trafiklösning och för den övergripande planeringen, så att man någon gång snart kan komma igång med byggstart. Då går det alltid att planera byggnaderna som kommer att komplettera senare.

För den som vill se bildbevis med jämförelse mellan dagens och morgondagens slussen, hänvisas till YIMBY och Magnus Orest.

Vänstergängets satsning på nytt transportsystem blir en tummetott

Jag sackar lite i rapporteringen från vänstergängets alla utspel. Den jag kommer diskutera först är satsningen på utbyggnad av järnvägen.

Det handlar egentligen om ungefär de åtgärder som redan idag finns på den så kallade +15%-nivån, det vill säga en inte jättestor ambitionshöjning, plus några stumpar höghastighetsjärnväg - dels Ostlänken mellan Stockholm och Linköping, dels Göteborg-Borås. Att kalla det "ett helt nytt transportsystem" som en del gjort, tycker jag är att överdriva lite. Inte lämnade vi bilsamhället för att gå till bilsamhället 2.0 när autostradan mellan Malmö och Lund byggdes, inte ens när de stora motorvägarna som E6 stod färdiga hade vi gjort det. Höghastighetståg mellan Göteborg och Borås är bara snäppet snabbare än konventionella snabbtåg på en sträcka där det idag är enkelspår. Ostlänken gör bättre nytta, eftersom den innebär rakare och mindre överbelastad sträcka även för dagens snabbtåg som X2000. Men antagligen räcker det med att göra en satsning stor nog för att få tidningarna att skriva att man vill bygga höghastighetståg, för journalisterna hinner knappt fundera på hur detaljerna ser ut.

Nästan alla som har bedömt frågan om höghastighetsjärnvägar är överens - ska vi ha dem, så ska vi ha dem rejält, och knyta ihop åtminstone två av våra stora städer. Anledningen är att de är betydligt dyrare än vanlig järnväg, och endast de tre största städerna har tillräcklig tågtrafik för att man ens ska komma i närheten av att få tillbaka pengarna. Det är säkerligen därför Moderaterna har tvekat så mycket vad gäller satsningen på dem, och det är därför det är nödvändigt med en riktigt rejäl satsning, annars är det förmodligen bättre att lägga satsningen mer ordinärt, på nya förbigångsspår, nya särskilda godssträckor, mm.

Sedan är det en pikant fråga att trots att de rödgrönas löften om nya järnvägar inte räcker till att bygga höghastighetsbanor, får de inte investeringsbudgeten att gå ihop. Och varför gjorde man inte en sådan här satsning sist? Järnvägsnätet var inte direkt i högform efter valet 2006, och mycket pengar har fått läggas (och kommer fortsätta få läggas) på att helt enkelt ta igen eftersatt underhåll. Men man kanske inte ska lita på vad de tre partierna genomförde sist även nu?

Rea på tåg till Tyskland - men bara för tyskar?

Jag noterar att priserna för tåg mellan Tyskland och Sverige i ett snäpp har blivit betydligt billigare. Så lite som 39 euro kan man klara sig att betala för en biljett mellan exempelvis Göteborg och München.

Samtidigt frågar man sig varför denna satsning så ensidigt inriktat sig - som det verkar - på endast tyska turister som vill åka till Sydsverige. Det finns väl ett ungefär lika stort intresse att åka i motsatt riktning? Vill inte svenskar ha chansen till en citysemester i exempelvis Hamburg eller Berlin? SJ har ju uppenbart gått med på upplägget tillsammans med DB, så man undrar verkligen varför inte möjligheten finns att även köpa biljetter genom SJ.se. Som det är nu, tvingas den svensk som vill ta tåget till Tyskland (och vill åka på annat sätt än med Berlin Night Express, vilket är det enda tåg till Tyskland som man kan köpa biljett till direkt på SJ.se), helt enkelt köpa sin biljett genom DB.de.

Och hur har man valt ut stationerna man kan åka till - varför är exempelvis inte Halmstad eller Helsingborg med, trots att de är naturliga resmål på sträckan och alla genomgående SJ-tåg stannar i bägge av dem (även om X2000 inte kör genom Helsingborg alls). Både Varberg och Hässleholm är exempelvis betydligt mindre orter.

Nä, samarbetet vad gäller både biljetter och trafik mellan de olika tågländerna i Europa är verkligen inte helt sammanhängande. Ett tråkigt faktum som riskerar att gynna flyget i onödan.

Är det verkligen klokt att lägga sjukjournaler på nätet?

Jag känner mig lite skeptisk till Folkpartiets förslag om journalsystem. Dels vill man koppla ihop alla de olika journalsystem som används idag - och de är nog förståeligt och klokt. Men är det därpå klokt att även lägga ut dem på Internet, om än bakom inloggning? Det finns en uppenbar risk för läckage, och den patient som är intresserad av vad som står i journalen skulle säkert lika gärna kunna få ut sådan information i form av ett registerutdrag. Det finns i andra fall en uppenbar risk att högst personlig information hamnar i fel händer.

Riktigt säkra datornätverk byggs faktiskt som öar. När jag jobbade på Saab i Linköping fanns det två datorsystem - ett gult med information som var relativt okänsligt, och ett rött, som var topphemligt (och jag aldrig fick tillgång till). Något säger mig att en sådan lösning även för patientjournaler kanske inte vore alldeles orimligt att kräva...

Äntligen konkurrens om tågresenärerna, även på vardagar!

Jag har tidigare skrivit om att regeringen avskaffat SJ:s ensamrätt att sälja tågtrafik på flera sträckor.. Tyvärr så var det bara på helgerna som ensamrätten försvann, för vardagarna gällde fortfarande ensamrätten. Men det har Eyjafjallajökull ändrat på - nu har regeringen meddelat dispens för Veolia att börja köra på vardagar redan nu. Visserligen är det alldeles för sent för att hämta hem de som fastnat akut - men det kan kanske hjälpa till att hålla ner transportpriserna för de som inte har råd att betala samma priser som affärsresenärerna, som naturligtvis slutade använda flyg så fort det blev osäkert om de överhuvudtaget gick.

Miljöpartiets utredning visar att landsbygdsbor tjänat på allianspolitiken

Rubriken på Miljöpartiets utspel ifrån igår ekar ganska tomt. Eftersom utredningen inte står att finna länkad från artikeln, inte heller på miljöpartiets hemsida, så jag kontaktade dem för att få en kopia. Jag vill inte lägga upp rapporten här med tanke på upphovsrätt men den som är intresserad kan säkert göra detsamma.

Rapporten är intressant läsning - men den ger klent stöd för det Miljöpartiet hävdar i sitt utspel. Det enda som riktigt tydligt visas, är att alla har tjänat på den politik som Alliansen fört - summorna har dock varit något olika stora i olika delar av landet. Ens om man jämför glesbygd med storstadsförorter, handlar skillnaden inte om mer än några hundralappar i månaden.

Dessutom visas effekter av Allianspolitiken bara uppdelat på olika kommuntyper i klump - i övrigt innehåller rapporten endast analys på decilnivå över hela riket, men ingen uppdelning för respektive åtgärd nedbrutet på olika delar av landet. Det är alltså helt omöjligt att peka ut någon särskild alliansåtgärd som ansvarig för att invånare i alla delar av landet inte tjänar exakt lika mycket. En intressant frågeställning (som säkert Lars Ohly hade ställt om han fått utredningen i näven) är om det kanske inte snarare är så att det är de som tjänar mycket som fått störst skattesänkningar, snarare än de som bor just i förorter.

Intressanta effekter i det avseendet får bland annat jobbskatteavdraget, införandet av ett tak för fastighetstaxeringen, samt avskaffandet av förmögenhetsskatten. Man behöver inte ha jättekoll för att inse att de med höga löner, och stora förmögenheter, kanske är något överrepresenterade i förorter som Danderyd, Nacka eller Solna, medan de är underrepresenterade i glesbygd. Ännu tydligare blir effekten på fastighetsskatten - ett kråkslott i glesbygden är ofta värt en spottstyver jämfört med en större kolonistuga i storstadsförorterna.

Samtidigt frågar man sig - hur hade det blivit med Miljöpartiet? Det är ju svårt att framställa sig som "knight in shining armor" genom att bara racka ner på andra. Hade det blivit bättre med dem? Noteras kan till exempel att Miljöpartiet stödjer avskaffandet av förmögenhetsskatten, så delar av skillnaderna är de för, på rättmätiga grunder för övrigt. Fastighetsskatten tycker man bättre om - vilket säkert får intressanta effekter i vissa landsbygdsområden (läs: de där stockholmare gillar att semestra), precis som innan valet 2006. Och jobbskatteavdraget hittar jag inte ens i deras politiska A-Ö. Ska man gå efter vad de kommit fram tillsammans med sina rödare kollegor, så vill de höja skatten för både de som bor i förorter, städer och på vischan, så att alla får mindre pengar att röra sig med. Och det är klart, det hade kanske varit mindre olika, det har de rätt i, men betyder det att det hade varit bättre? Uppenbarligare är det viktigare att de rika inte är rika, än att de fattiga inte är fattiga.

Läs även: Elias, Mattias, Karl, Johan.

Noterat: Min namne har kampanjkickoff på torsdag

Jag noterar att min namne och listkompanjon, Magnus Andersson, kommer att ha kampanjkickoff på torsdag kväll. Anmälan på Facebook eller via mejl.

Flyget fick inte stå på egna ben

Maud har nu meddelat flygindustrin nu ändå får stöd. Visserligen inte i form av pengar, men i form av tid. Och som ju alla vet, så är tid pengar. Genom respiten får nämligen företagen en billig korttidskredit. I värsta fall, om ett flygbolag konkursar, så riskerar staten i värsta fall förlora pengarna. Eller förmodligen troligare, eftersom staten har rätt att få sina pengar tidigare vid konkurs, någon annan fordringshavare.

Som en liten intressant notis går Finnair ut och säger att de kommer helt vägra stöd.

Nu har visserligen det här verktyget använts tidigare under finanskrisen, så det blir på något sätt konsekvent. Samtidigt - om vi hela tiden låter företag som inte riktigt klarar sig när det blåser lite antingen få någon form av stöd eller respit med sina skulder, hur ska då företag som inte tillför något till samhället gallras ut? En massa andra företag som inte går dåligt just när det är finanskris har inte alls haft samma möjlighet. Det är ju ändå i praktiken att företag då och då ska dö som marknadsekonomin går ut på - den som inte klarar av att konkurrera går under, och vi får nya företag som ger mer nytta till människorna.

Läs även: Magnus.

Hyresmarknaden i Stockholm är ett skämt

I förra veckan slogs en artikel om granskning av andrahandsuthyrningen upp stort i DN. "Hyresfusket breder ut sig" var rubriken på förstasidan. Och det är klart, regler ska följas. Men det är också så att man knappast löser det faktiska problemet genom att slänga ut andrahandshyresgästen och/eller ta besittningsrätten från kontraktsinnehavaren - problemet är nämligen bara ett symptom på det betydligt större problemet att Stockholms hyresmarknad helt enkelt inte fungerar, och bäst kan beskrivas som ett skämt. Så länge hyrorna regleras ner så mycket att det ses som lottovinst att få ett av de få kontrakt som faktiskt finns, lär problemet finnas kvar.

Inga statliga pengar till flygindustrin

För några dagar sedan stängdes norra Europas flygindustri mer eller mindre ner helt och hållet. Eftersom konkurrensen i branschen varit hård, började man redan efter någon dag prata om statsstöd till flygbolagen. Tack och lov har vi en näringsminister som inte gick på den idén. Borde inte flygbolagen ha försäkringar mot sådant här? I vintras, när Banverket inte förmådde hålla järnvägarna farbara, var det inte direkt tanke på att ge järnvägsföretagen särskilda stöd. Eller när finlandsfärjorna fastnade i isen, för den delen.

Läs även: Edvin och Magnus

Uppdatering: Flygindustring själva håller uppenbarligen inte med.

Varför ska fackpamparna bestämma ungas löner?

Min kollega Magnus Andersson har dragit igång valrörelsen för fullt. Och han gör sitt bästa för att reta Vänsterpartiet, genom att skriva en debattartikel om lönesättning för ungdomar. Det han säger kan nog vara retsamt - men jag har fortfarande inte fått förklarat för mig varför det är mer rätt att Wanja Lundby-Wedin bestämmer vilken den lägsta lönen en nybakad student ska kunna få jobba för, än att personen själv gör det.

Uppdatering 24/4: Läs även Magnus långa faktaspäckade inlägg, med mängder med länkar på samma tema, som kom någon dag senare.