Omstart för Centeruppropet.se

På försommaren ifjol drogs i all hast Centeruppropet.se igång i all hast, i samband med att det såg ut som om den centerpartistiska riksdagsgruppen svalt förslaget om FRA-lagen med hull och hår. Nog lyckades vi över förväntan, men jag var ändå inte helt nöjd. Dock slocknade kämpalustan något bland oss i gruppen bakom Centeruppropet.se; vi hade alla flera andra engagemang som snart blev högre prioriterade.

Just därför glädjer det mig att Björn och Erik ändå fortsatt att arbeta med frågorna bakom ridån, och nu har de återlanserat Centeruppropet.se. Plattformen verkar lovande. Klart bättre än de verktyg som finns internt på Centerpartiet (även om de som utvecklat den naturligtvis påstår något helt annat). Jag får hoppas att det här kan bli ett sätt att vitalisera interndebatten i Centerpartiet, vilken jag tyvärr till en del upplever för en något tynande tillvaro.

SJ slutar köra till "Lilla huset på prärien"

Idag slutar Öresundstågen rulla under SJ-flagg. Det innebär också, i varje fall så länge, att SJ slutar stanna vid "Lilla huset på prärien", dvs stationen i Laholm (de kör många av sina tåg via Markarydsbanan, och övriga stannar inte mellan Halmstad och Helsingborg - enligt tidtabellen). Under det kommande halvåret kommer endast Öresundstågen stanna där, till skillnad från tidigare.

Detta innebär också, så vitt jag vet för första gången på mycket länge (om någonsin) i Sverige, att två tågbolag kommer att direkt konkurrera om samma kunder på (ungefär) samma sträcka. Den största skillnaden är de olika körvägarna och att Öresundstågen stannar på något fler platser. Konkurrensen kommer att innebära fördelar för resenärerna - det blir många fler avgångar än tidigare. Inte nog med att Öresundstågen går ungefär lika ofta som tidigare; dessutom kör SJ betydligt fler InterCity-tåg än tidigare. SJ sätter också in nya direkttåg Halmstad-Stockholm. Slutligen knyts länen ihop, något som främst glädjer pendlarna över länsgränserna.

De nya Öresundstågen har till skillnad från SJ ett fixt prissystem - samma sträcka kostar alltid lika mycket. Det har triggat en debatt på SvD om frågan. SJ kör ju som bekant priser som kan variera - på samma sträcka har jag sett prisökningar på upp till 1050% (sic!). Det är utan tvekan så att SJ inte helt lyckats med sin prismodell. Samtidigt är det, i varje fall för mig personligen, så att SJ:s prissystem varit ganska trevligt, eftersom jag ofta bokar resor i god tid (det är förvisso antagligen till en del ett fall av betingning, eftersom jag tjänat på att boka tidigt). Dessutom har SJ ofta haft låga prispåslag för anslutningsresor - exempelvis har anslutningsresor inom Skåne till nattågen mellan Skåne och Stockholm kostat gratis, och resa till byte i Göteborg mot Stockholm har ofta också varit relativt billigt. Slutsatsen är att för min egen personliga del, kommer jag kanske inte åka med Öresundstågen lika ofta som jag gjort tidigare; bokar man tidigt blir det billigare att åka med SJ hela vägen till Halmstad. Väljer jag att dela upp resan .

Det som är så bra med konkurrens är dock möjligheten att välja. Bokar jag tidigt kan jag fortsätta åka med SJ:s tokbilliga tåg. Får jag för mig att åka i sista stund går det ändå att köpa en lämplig InterCity- eller nattågsbiljett (som SJ ändå har vettiga priser på ända till avgång), och ansluta med Öresundstågen. Må bästa tågbolag vinna, helt enkelt!

Om att försöka blända med sin akademiska titel

Eva vill få mig att hålla med ett upprop av 20 akademiker. De är skeptiska till IPCC:s tolkning av klimatforskningen, och lite halvt underförstått vill de visa en bild av att vetenskapen är splittrad utåt. Det är tyvärr inte den bild jag får, i varje fall. Kommentarsfältet på Newsmill är upplysande, och innehåller en lång debatt. Jag sammanfattar nedan huvudanledningen till att jag känner mig skeptisk till det sätt debatten förs på.

Till att börja med framträder samtliga med sina yrkestitlar (de flesta som professor). Det är dock inte en enda av undertecknarna som har klimatforskning som sitt område (av KTH:arna representeras kommunikationsteori genom Göran Einarsson, organisk kemi genom Torbjörn Norin och fysikalisk kemi genom Peter Stilbs. De bägge första är dessutom professor emeritus, och alla tre är gamla nog att gå helt i pension om de så önskar). De är alltså knappast de personer som är specialister på området, utan är egentligen troligen inte mer kunniga än en väl insatt amatör. Professorer är visserligen experter, men bara inom ett visst särskilt område (och kom ihåg att expert i stort är synonym till "fackidiot"). Att försöka skrämma igång debatten med titlar är alltså knappast att hålla sig till sakfrågan. Att använda sin titel på ett viss som framställer ett debattinlägg som mer sakligt än det kanske egentligen är, skadar också akademin. Saklighet och korrekthet är ju akademiska honnörsord, och det är därför inte särskilt vist att uttala sig om saker som man inte är fullt kunnig om, oavsett om man egentligen har rätt eller inte.

Vidare försöker forskarna genom uppropet ge intrycket att avsaknaden av konsensus inom klimatforskningen är ett problem. Det stämmer inte helt och hållet. Det avsaknas konsensus även inom andra områden; exempelvis finns det många kritiker mot Darwins teorier fortfarande idag, bland annat i USA, även om det liknar forskarnas initiativ: många tycker men få är kallade (det vill säga, har haft sin egentliga forskning inom området). Ändå är inte heller det ett problem; även inom ett vetenskapligt område förekommer meningsskillnader. Faktum är att det är en inneboende egenskap av hur vetenskap och den vetenskapliga metoden fungerar - enligt exempelvis poppersk vetenskapsteori slutar vetenskap vara vetenskap i det ögonblick man slutar ifrågasätter rådande sanning. Inget, i vid mening, kan någonsin anses bevisat bortom allt tvivel.

Staten ska inte besluta om en utbyggnad av kärnkraften

En mindre bloggdebatt har utbrytit bland centerbloggarna efter att ett opinionsinstitut ringt runt till centerpartister. Hittills har jag sett inlägg hos Johan, Hanna samt Oscar. Det är trevligt att se att taket är så högt i partiet att de tre inte är överens, och jag tänkte göra mitt bästa för att slänga ytterligare en brandfackla i diskussionen.

Som bakgrund så började allting redan i julas - när Stureplanscentern med Johan i spetsen gjorde ett utspel om att Centerpartiet borde vara lite positivare till kärnkraft (Jan Andersson har för övrigt kommenterat utspelet). Eftersom utspelet gjordes mitt under julhelgen, med nyhetstorka och allt, tog det förstås fart i media. Som följd på det har förstås någon (mig obekant vem) velat få en större översyn av vilka åsikter som finns bland aktiva centerpartister.

Problemet är bara att som Johan påpekar så är frågan helt felformulerad. I alla fall om man riktar sig till de centerpartister som kan tänka sig utbyggnad av kärnkraften. Det är nämligen på sin höjd enstaka centerpartister som vill att staten ska bygga ut kärnkraften; de som kan tänka sig en utbyggnad vill bara ha en marknadsmässig sådan. I en marknadsekonomi kan politiker inte beordra utbyggnad av någonting alls - man kan bara göra ge marknaden förutsättningar för att göra något om den så önskar. För att verk sedan i realiteten ska byggas krävs det naturligtvis att någon investerare tror sig kunna tjäna pengar på en utbyggnad.

Så långt har Johan helt igenom rätt i sitt resonemang. Tyvärr tar det stopp där. Som Oscar påpekar är elmarknaden inte en väl fungerande marknad, utan i praktiken en oligopolmarknad. Kärnkraften innebär i sig dessutom per definition ett assymetriskt risktagande - där den som äger kärnkraftsbolaget tar en väsentligt mindre risk (endast finansiell) jämfört med resten av samhället (vid olyckor). Man skulle nästan kunna dra en parallell med den aktuella finanskrisen - en stor bidragande orsak till den är ju att investmentbanker och andra liknande företag tagit risker som de i förlängningen inte själva behövt ta ansvar för, utan lämpat över på samhället. Även om vi gör det helt fritt att bygga nya kärnkraftverk kommer dessa fortfarande inte att verka på en fri marknad.

Vad är då min slutsats? Jo, att staten inte ska besluta om en utbyggnad av kärnkraften, men att däremot ett politiskt beslut om avvecklingstakten är helt ok. Skulle man vilja bygga ut är det bara att sätta upp regleringar för hur kärnkraft får drivas. I en ideal värld skulle naturligtvis inte en avvecklingsplan behöva beslutas politiskt - då skulle det gå att stänga kärnkraftverken direkt. I en mer pragmatisk värld är det dock dödfött att över natt stänga hälften av vår elenergikapacitet i Sverige, särskilt som det finns mer brådskande miljöproblem, som skulle missgynnas av ett sådant beslut (en stor del av kraften skulle antagligen erästtas med europeisk kolkraft...).

För min del slutar det i att kärnkraften inte är acceptabel, och vi bör därför fortfarande, på lång sikt, arbeta för att den avvecklas. Därför är jag också mot att fler reaktorer öppnas jämfört med idag. En sådan utveckling kommer att kräva politiska beslut.

Länktips: www.jobbskatteavdrag.se

Via DI och PJ Anders Linder tipsas jag om webbsidan jobbskatteavdrag.se, där du kan räkna ut hur stor effekt jobbskatteavdraget har och har haft för dig. Det enda jag frågar mig är varför det är en ingenjör i Uppsala som står bakom sajten, och varför inte en likadan sida tagits fram av Alliansen själv för länge sen...

Lästips om förstatligande av företag

Jag vill tipsa om den forskningsöversikt över statligt kontra privat ägande som Henrik Jordahl skrivit för FORES. Tillsammans med Martin Ådahl fanns även i gårdagens DN en debattartikel i frågan, om man är för lat för att läsa allt.

Slutsatserna är, för mig, inte så förvånande, men det är trevligt att ens åsikter också har stöd i forskningsvärlden. Företag som verkar på normala, konkurrensutsatta, marknader tjänar inte på statligt ägande. För företag på exempelvis monopolmarknader är frågan mer tveksam (exempel: infrastruktur som vägar och järnvägar, elmarknaden (den har i Sverige visserligen privatiserats men kritiseras ofta då dene idag i praktiken är ett oligopol), samt samhällsområden där man av andra skäl inte vill i första hand vinstmaximera - i Sverige har vi här Systembolaget och Apoteket som exempel).

Oavsett hur vitt man tolkar dessa områden är det enkelt att konstatera att fordonsbranschen inte ens är i närheten att höra till något av dessa områden. Ett statligt ägande av Volvo och/eller Saab skulle bara riskera att hämma utvecklingen dels mot framtidssäkrare fordon (exempelvis biogasbilar, elbilar och hybrider), samt att hämma helt andra näringslivsgrenar, som exempelvis den framväxande svenska miljöteknikbranschen.

Ny webbadress

Under julledigheten passade jag på att köpa mig själv ett nytt domännamn. Riktigt najs, Loopia körde kampanj så det kostade bara 9 kr.

Det nya domännamnet betyder också att min blogg nu har bytt adress; den nås numera under adressen www.magnusblogg.se. Den gamla adressen (magnuspersson.blogspot.com) funkar dock fortfarande och all trafik omdirigeras.

Årets sista nämnd

I tisdags var årets sista nämndsmöte. Inga upphetsande ärenden, det största ärendet var detaljplanen till Nya Karolinska. Annars var det enda egentligen nya, vem det är som kommer att efterträda Pehr Granfalk - och nu framgick det att det blir Magnus Nilsson. Moderaterna i Solna har ju kört en mindre omgång av "Hela havet stormar" och flyttat runt ordförandena i de olika nämnderna sedan Henrik Kelfve avgick.

Efter mötet gick vi och hela förvaltningen och avslutade året med en trevlig middag.

Centerbloggar.se lanseras

En fågel viskar i mitt öra - något som varit på gång ett bra tag bakom kulisserna, ända sedan innan sommaren, har äntligen blivit verklighet - Centerbloggar.se lanseras. Sidan blir dels en aggregator som samlar centerpartistisk bloggdebatt, dels en möjlighet att hitta andra centerpartistiska bloggare. Är du själv centerbloggare är det bara att gå in och registrera sig!

Om sju av tio svenskar vill köpa Volvo PV av Ford, låt dem för all del göra det!

Veckans stora snackis är att Ford lutar åt att sälja Volvo PV. Även GMs Saab Automobile verkar vara till försäljning. Frågan är bara till vem?

Det är inte direkt så att affärerna går lysande för tillfället, för någon biltillverkare. Med tanke på vilken riktning oljepriserna gissningsvis är på väg är det inte någon jätteriskabel gissning att marknaden för personbilar på sikt kommer krympa något, vilket implicerar en höjd konkurrens på bilmarknaden. När dessutom Volvo och Saab inte är de tillverkare som gått bäst tidigare, minskar köplusten hos investerare avsevärt. Inte konstigt det, bensinbilar är knappast en framtidsbransch.

I denna miljö har ett antal vänsterpolitiker kläckt den "smarta" politiker kommit på den lysande idén att staten kanske skulle slå sig på att leka bilfabrik. Sju av tio svenskar håller dessutom med. Men bara för att många har samma dumma idé, betyder det inte att den slutar vara dum! Staten är knappast en ideal ägare till en ett bilföretag. Dessutom glömmer man bort att Volvo som det ser ut idag, förlorar miljardbelopp om året. Det ska mycket till att vända på den skutan! Om man använder statliga pengar till det riskerar det att bli ett rejält svart hål i statens budget.

Om nu sju av tio svenskar tycker att det är en bra idé att köpa Volvo PV, så är dock ovanstående inget som ska hindra det. Man får helt enkelt ta och använda sina egna, privata pengar till att skramla ihop till köpesumman, istället för att försöka använda statens stålar. Detta skulle kunna ske antingen i någon form av fondlösning eller liknande, eller skulle det kunna vara en insats som LO skulle kunna leda (om de vill, alltså). Det finns ingen som helst anledning att blanda in de tre av tio svenskar som inte alls vill bli bilfabriksinnehavare.

Några andra som delar min åsikt är Anders, Per, Hanna, Jan-Inge (sic!), Håkan samt Anders.

Inbjudan till öppet informationsmöte om nya nationalarenan

Centerpartiet i Solna bjuder in alla intresserade att komma och lyssna på projektchef Mikael Albinson, Arenastaden, som informerar om planerna för nya Nationalarenan.

Vi är i Flaggskeppet, Hagalundsgatan 9, samlingssalen 1 tr. ned, måndagen 8 december kl. 18:30.

Senaste nämnden

Fortfarande fullt upp, så rapporterna från nämndsmötena laggar. På senaste nämnden behandlades mestadels rutinärenden, men några intressanta frågor förekom:

• Återremiss om klimathandlingsprogrammet (svar på en miljöpartistisk motion). Majoritetsförslaget var att arbeta in klimatfrågorna i det allmänna miljöhandlingsprogrammet istället för att ha ett särskilt program. Sossarna föreslog intressant nog ett remissförslag som inte klargjorde om vi bör ha ett klimatprogram eller inte. Trots att vi redan bett att få skjuta upp beskedet en gång tidigare...


• Samrådsyttrande om kvarteret Fältet. Området är idag till största delen parkeringsplats och en bensinstation, och dessutom ligger det i stort så centralt det blir i Solna. Riktigt trevlig plats att göra en förtätning på, alltså. Dock är jag lite orolig över bullersituationen - enligt redovisningen på mötet har vi egentligen inte tidigare byggt bostäder i så bullerutsatta områden i Solna, och . En utmaning för byggherrarna, dessutom är bullersituationen väldigt beroende av att trafikmängden minskar enligt prognos. Kort sagt, bullerutredningen bör göras extra noggrannt på denna byggplats, vilket också var samrådsyttrandet från nämnden.


• Slutligen diskuterades tilläggsplanen för delar av Råsunda. Den kommer göra det tillåtet att inreda vindar och sutterängvåningar i Råsunda till bostäder. Trevligt!

Inför inte medborgargarden i Sverige, tack!

Jag blir väldigt glad över att Magnus Andersson sätter ned foten. Dåliga lagar ska inte drivas igenom, oavsett om artister och författare i okunskap tycker så. Oavsett om man tycker fildelning är fel eller inte är IPRED-lagen definitivt fel sätt att tackla problemet. Lyckligtvis är det inte alla kreatörer som håller med om att det vore en framkomlig väg.

Vad är då så fel med IPRED-lagen? Jo, det är i praktiken att göra medborgargarden till normalsituationen på upphovsrättens område. Om man jämför med "vanliga" (vad det nu ska betyda) brott, exempelvis cykelstölder, skulle motsvarigheten nämligen vara just att ett antal medborgare tar på sig själva rollen att leka polis.

Vad värre är, de inblandade organisationernas motsvarigheter i andra länder har inte direkt imponerat med sin undersökningsförmåga. Kort sagt, inte nog med att man jagar brottslingar utan att vara poliser, man ser dessutom till att även sätta dit uppenbart oskyldiga, som nätverksskrivare och avlidna farmödrar, på vägen. Inget säger egentligen att det skulle funka bättre i Sverige. Redan idag räcker i princip skärmdumpar (som lätt fabriceras) för fällande domar vad gäller upphovsrättsbrott i svenska domstolar. Med föreslagen lagändring gäller civilrätt och inte brottsbalken, vilket ytterligare sänker beviskraven.

Fredagsmöte i nämnden förra månaden

I den allmänna bloggtorkan förra månaden glömde jag även bort det nämndsmöte som vi höll på den för kommunala sammanhang ovanliga veckodagen fredag. Fyra viktigare ämnen avhandlades, och några mindre som jag utelämnar nedan:

• Budget och verksamhetsplan för kommande år


• Presentation av bullerutredningen (rapport, kartor över södra Solna och norra)


• Det kontroversiella ärendet om Huvudstatvätten kom tillbaka till Miljö- och hälsoskyddsnämnden en andra runda (det behandlades förra gången i maj). Eftersom man inte tagit full hänsyn till våra synpunkter senast skickade vi flera av dem en gång till. Särskilt med tanke på att vi tidigare samma dag fått redovisat att området är ett av de tystare i Solna är det bra att industriverksamheten på platsen kommer bort - men det är också viktigt att den bebyggelse som planeras byggs på rätt sätt, så den stör så litet som möjligt.


• Justering av hälsoskyddstaxorna, dels på grund av att delar av verksamheten lämnas över till andra myndigheter, dels för att det index (AKI) nämnden använde inte kommer underhållas efter nyår av SCB. Det ersätts nu av KPI istället.

Bloggtorka och FRA-lag

Jag försöker med det här inlägget skicka en liten ursäkt till alla som har väntat över en månad på nästa inlägg. Jag har haft fullt upp med jobbet under hela oktober - projektet som finansierar min forskning närmar sig sitt slut. Det har helt enkelt inte funnits ork över till att blogga också.

Den fråga som varit störst den senaste månaden för min del har varit FRA-frågan. Det är över en månad sedan Alliansen kom överens. De 15 punkterna kan inte beskrivas som annat än en seger för Alliansens interna gräsrotskritiker. Samtidigt känns det lite grann som en pyrrhusseger. Maggropskänslan är att det nya förslaget är mer ett sätt att rädda ansiktet än att driva liberal politik. Debatten dog dessutom helt och hållet i samband med förslaget, som ändå är hyfsat bra, även om det inte svarar på all kritik.

Man verkar fortfarande inte helt på det klara vem som ska filtrera trafiken för FRA. Man har tydligt förstått att kritikerna inte gillar att FRA får trafiken, men inte att anledningen därtill är att FRA fungerar som statens förlängda arm. Förslaget att låta en annan myndighet är därmed i detta avseende nästan lika dåligt som ursprungsförslaget.

Men - vi har ännu inte någon konkret lagtext att ta ställning till. Regeringen har fortfarande chansen att småjustera den exakta lagformuleringen, och jag hoppas verkligen att man även tar detta problem till sig, och försöker hitta en lösning tills det konkreta lagförslaget släpps.

Liberalt miljönätverk på G

Magnus berättar om ett nytt liberalt miljönätverk på gång. Skoj, om jag inte varit upptagen med nämndsmöte igår så hade jag nog också varit där. Jag ser fram emot vad som komma skall, och hoppas att de ser till att sluta dubbelboka alla träffar med kommunalpolitiska möten i Solna, så jag också kan vara med någon gång (nätverkets nästa träff är samtidigt som Solnacenterns nästa grupp möte)

Nämndsmöte igår

Igår höll vi höstens andra nämndsmöte, och det första som Helena Uddholm deltog i som förvaltningschef. Ärendelistan var kort - de två största frågorna var internkontrollplanen (som nämnden tidigare fått kritik i revisionen för att den tagits fram endast av förvaltningen, nu diskuterades den i nämnden för beslut vid nästa möte), och delårsrapporten.

Regeringens budget

Jag känner lite smått att jag kanske pliktskyldigast borde skriva något om budgeten som bl.a. Anders Borg presenterade igår. En sak är klar: Vänsterblocket gillar den inte. Fast frågan är hur mycket bättre de skulle ha gjort det själva, och hur mycket de kritiserar bara för att det ska vara så?

Mer än så orkar jag nog inte skriva ikväll. Jag nöjer mig med att för i övrigt hänvisa till diagrammen Karl har rotat fram i propositionen. De talar för sig själva...

Metadebatten har börjat

Nu har debatten om signalspaning pågått så länge att metadebatten startat. Twingly och Fokus kommer med varsitt inlägg som bägge är mycket läsvärda. Twingly kör statistik, och Fokus har grävt i vad som egentligen hände i riksdagen de där dagarna innan midsommar.

Själv har jag bara en reflektion; förmodligen visar man mindre regeringsduglighet om man kör igenom ett beslut som leder till omfattande proteststormar inom regeringspartierna, än om man låter riksdagsledamöter rösta emot (och kanske till och med fälla förslaget). Ett stort antal av de som öppnat strupen kan ju mycket väl tänkas vara presumtiva riksdagsledamöter efter nästa val, och de har nu visat öppet att de engagerar sig av egen övertygelse snarare än partipolitiska karriärmöjligheter...

Flanking bloggar

En del kanske märkt det redan, men bloggandet kryper närmre Rosenbad än tidigare (förutom Bildt då, som alltid varit en outlier bland politiker i avseendet ny teknik). Anders Flanking, centerpartiets partisekreterare, har nämligen börjat blogga. Riktigt trevligt är dagens inlägg, där han liksom jag tidigare gjort, funderar över ordet "rättvisa" och konstaterar att det är dags att ta tillbaka det från sossarna. Rätta takter!

Jag hoppas verkligen att Anders får lära sig att hantera detta nya medium på ett bra sätt. De politiker som redan sedan tidigare är välkända brukar kunna snappas upp som populära i bloggosfären. Delvis är det naturligtvis det redan kända namnet som lockar, men de som redan är aktiva politiskt brukar också generellt ha mer intressant att skriva, både om det som händer dem om dagarna och om politiska diskussioner som de är inblandade i. Världens chans att få trevare för nya förslag, att känna av debatten innan den sätter igång "på riktigt" (i flera frågor där bloggosfären varit aktiva i det senaste året har det varit utomordentligt tråkigt att följa traditionella media för min del - det har tagit några dagar så har samma vinkling kommit där, med eller utan attribuering till den blogg som varit upphovet). Mumma för mediastrateger alltså!