Stadsbyggnadsnämnderna i Solna och Sundbyberg borde delas

Centerpartiet har den gångna mandatperioden för första gången på mycket länge suttit med i den styrande majoriteten en hel mandatperiod både i Solna och Sundbyberg. Efter att nu ha varit med i fyra år har vi jämfört erfarenheterna från våra bägge städer och ser att vi delar vissa organisatoriska utmaningar med arbetet i Stadsbyggnadsnämnden i våra respektive städer. 

I bägge våra städer har stadsbyggnadsnämnden ansvar för såväl stadsplanering, bygglov och andra tillståndsfrågor, samt förvaltning av gata, park samt stadens egna byggnader. Både min Sundbybergskollega Stefan Bergström och jag tycker att detta är ett för stort ansvarsområde som leder till flera olika målkonflikter som vi anser olämpliga:

• Vi har i Solna under den gångna mandatperioden i Stadsbyggnadsnämnden utdömt oss själva vite, eftersom vi saknat korrekta bygg- och marklov. Det vore mer logiskt om tillståndsgivningen sköttes i en mer renodlad byggnads- eller tillståndsnämnd avskiljd från stadens fastighetsförvaltning.
• Eftersom både Solna och Sundbyberg befinner sig i mycket expansiva faser tenderar det politiska arbetet att fokusera starkt på nybyggnationerna. Det lika viktiga arbetet med att löpande underhålla fastigheter, gator och parker tenderar att försummas. Solna har för tillfället inte ordentliga underhålls- och skötselplaner för fastighetsbeståndet. Det saknas också följda skötselplaner för grönmarken.
• En liten detalj i sammanhanget men ändå relevant: Stadsbyggnadsnämnden är tveklöst en av de tyngsta nämnderna att hantera för de ingående fritidspolitikerna. Flertalet av mötena i Solna tar de fyra timmar som ett möte normalt max ska ta, förutom att nämndshandlingarna ofta är rejält omfattande. När de fortfarande var på papper var det enklare att räkna centimeter än sidor. Både diskussioner och inläsningsarbete blir naturligt koncentrerat till vissa delar av materialet, medan annat får stå tillbaka.

I Solna har det dessutom funnits ett flertal organisatoriska utmaningar. För fyra år sedan saknades stadsbyggnadschef helt, och det har naturligtvis inte varit bra för organisationen. Felanmälan och mottagande av synpunkter har också varit en stor svaghet. Flera styrande dokument som har lovats i senaste valet och under mandatperioden är ännu inte färdiga. Som exempel kan nämnas grönplanen och cykelplanen, varav ingendera är så framarbetade så att de kan anses i närheten av färdiga i dagsläget. Att ha en ordentlig plan för de politiska prioriteringarna över åtgärder tycker jag är alldeles nödvändigt i frågor som är så intressanta för allmänheten som stadsbyggnadsfrågorna. Det totala politiska ansvaret för stadsbyggnadsfrågorna är mycket stort och tungt.

Sammantaget är vår åsikt att det varken i Solna eller Sundbyberg är rimligt att hantera samtliga stadsbyggnadsfrågor i en enda nämnd, utan att de bör delas upp på flera nämnder. Då kan vi få en tydlig uppdelning av det politiska ansvaret: mellan stadsplanering och myndighetsutövning/tillståndsgivning, nyexploatering och underhåll. Det leder också till ett tydligt ansvar för underhållsfrågorna, något vi vet att många av våra väljare inte anser skötts till belåtenhet.

Fler cykelbanor, färre bilköer

Igår eftermiddag bestämde vi i Centerpartiet i Solna oss för att ge oss ut och cykelkampanja i Solna. Vi passerade bland annat Solna centrum, Västra skogen och Huvudsta centrum. Vårt sjättenamn på listan Axel redigerade efter övningen ihop en snygg reklamfilm som kan ses nedan:

 

Vi vill ha 200 nya ungdomsbostäder i Hagalund

Solna stad har det senaste året jobbat särskilt inriktat med två utvecklingsprojekt: Bergshamrastrategin och Hagalundsstrategin. Syftet har varit att förbättra stadsbilden, ge nytt liv till stadsdelarna och hitta lägen för nya bostäder. Från den senare släpptes det första förslaget i lördags i samband med Hagalundsdagen.

Förslagen är flera:

• En ny trappa direkt från Solna station upp till Hagalund, på sikt rulltrappa när det byggs hus på platsen
• Ett nytt gångstråk raka vägen mellan Solna station och Solna centrum som korsar Hagalundsgatan i plan
• Storleken på torget minskas och man får nya butiker mot Hagalundsgatan
• 1100-1800 nya bostäder
• Kontor vid Solna station
• Knyta ihop Hagalundsgatan med Södra långgatan så trafiken blir genomgående
• Parken i söder rustas och kompletteras med fritidsaktiviteter som bollplan.

Jag själv ser mycket positivt på grunddragen i förslaget, och tror att det kan innebära ett rejält lyft för Hagalund! Det väver också tydligt samman Solna och gör det enklare att förstå hur stadsväven hänger ihop. Det är många gånger jag fått frågor vid Solna centrum hur man hittar till Solna station och vice versa, och tyvärr har svaret oftast varit "ta bussen". Att ha ett tydligt och skyltat gångstråk gör nog att fler väljer att promenera sträckan och passera Hagalund på vägen. Även cykelvägarna knyts ihop lite bättre med förslaget.

Det är viktigt att komma ihåg att förslaget är bara ett förslag, och inte ett helt färdigt sådant. Jag tycker det är riktigt kul att se att man aktivt arbetar med webbdialog runt förslaget, utöver traditionella möten i stadsdelen. Förhoppningsvis gör det att man når ut till fler. Jag hoppas också att det kan komma in riktigt många intressanta synpunkter och smarta förbättringsförslag, det enda jag vet riktigt säkert är att det inte kommer att bli exakt som förslaget nu ser ut. In och tyck till!

Själv har jag och Centerpartiet lanserat tanken att Hagalund är ett lämpligt område för ungdomsbostäder. Vi vill att 200 av de bostäder som byggs i området ska vara av just den typen. Jag ser också gärna att man satsar på stadsodling - på söderslänten ner mot Solna centrum skulle man mycket väl kunna anlägga terrasserade odlingar som drar nytta av slänten, och samtidigt motverka erosion vid regnfall.

Grönplanen återremitterad i SBN

Lars Johansson, tidigare stadsträdgårdsmästare i Solna, gjorde ett hästjobb på det ungefär år han var här. Tyvärr fick han ett jobberbjudande som enhetschef på SLU - och såna erbjudanden säger man inte nej till. En av de saker han tog tag i under året var att ta fram ett förslag till grönplan för Solna, som var ute på remiss före sommaren. Igår kom ärendet åter upp i nämnden med en reviderad grönplan. Efter att ha läst ärendet, även efter det faktum att grönplanen kommer att delas i en övergripande del som beslutas av kommunfullmäktige och lokala delar för varje stadsdel, kändes dokumentet mycket vekare än det förra. Vid en noggrann kontroll mellan versionerna konstaterade jag också att så verkligen var fallet:

• Alla kartor hade helt fallit bort
• Flera mål hade strukits
• Och förslag till fyra stadsövergripande utredningar hade helt fallit bort:
• skötselplaner för all naturmark
• utredning för stärkning av ekologiska samband
• utredning som studerar bristområden på våtmarker med förslag på nya
• utredning/inventering av lämpliga platser för stadsodling.

Alla dessa punkter bidrog till att göra dokumentet mycket slagkraftigare, och var en viktig del av remissutgåvan som var uppskattad. Punkten om underhållsplaner för all naturmark är så stor att den är del i ett av våra valaffischbudskap för Centerpartiet ("Försköna parker och grönområden").

Jag tillsammans med resten av alliansen la därför ett återremissyrkande på grönplanen. Jag kände själv att jag inte kunde tillstyrka dokumentet som det såg ut, det hade tappat för mycket i kvalitet och slagkraftighet. Vi vill ha en bra grönplan, hellre än att stressa fram den så att den blir klar innan valet. Jag och Centerpartiet vill inte stå för att ha politiska styrdokument som är lösa i kanterna och veka - om något är politiskt prioriterat är det också viktigt att genomföra det på ett bra sätt.

Bokslut för cykelfrågorna under mandatperioden

Centerpartiet i Solna gick 2010 till val på att det skulle göras tydliga satsningar på cykel. En del har också hänt, men inför valet kan jag också konstatera att vi i Alliansen inte nått upp till de ambitioner vi hade när mandatperioden började. För att ha ett genomtänkt arbete med frågorna har Solna stad jobbat med att ta fram en cykelplan i två delar: en nulägesinventering och en åtgärdsplan. Tyvärr kan jag inför morgondagens möte i Stadsbyggnadsnämnden konstatera att vi inte nått så långt som vi velat under mandatperioden. Cykelplanens första del har visserligen varit ute på remiss, men vi har inget slutgiltigt beslut för den innan valdagen. Den andra delen har jag som politiker överhuvudtaget inte sett till än. Det kan jag personligen inte vara nöjd med, utan kan bara konstatera att jag borde ha tryckt på ännu mer i frågan.

Samtidigt finns det annat att vara gladare över. Vi har nu fem hyrcykelstationer, och vid valstugan ser jag att den vid Solna centrum används hyfsat flitigt. Vi har vår första offentliga cykelpump och arbetet med cykelplanen har ändå väckt liv i frågan. Jag och flera med mig har i Stadsbyggnadsnämnden tydligt punktmarkerat cykelfrågorna i olika konkreta projekt. Personligen kan jag exempelvis ta på mig att Kolonnvägen inte stängdes av för cyklister under bygget av Signalbron. Kolonnvägen är ju regional cykelled för all trafik mellan Stockholm/Solna och Sollentuna/Kista, och det är beklagligt att senare byggprojekt som inte gått hela vägen upp till nämnden inte behandlats helt på samma sätt. Även den politiska diskussionen har förändrats: cykel ses som ett transportmedel som behöver planeras för på ett helt annat sätt än tidigare.

En sak som jag är riktigt glad över är att vi för första gången på länge, om någonsin, har en dedikerad budgetpost för cykelsatsningar i kommunen. Visserligen har det bara varit 1 miljon vardera under innevarande och kommande år, men det är ändå en bra början och markering. Jag och Centerpartiet hoppas under kommande mandatperiod permanenta och utöka den satsningen.

I söndags var jag tillsammans med min partivän Anita inbjudna till en cykeltur i Solna som arrangerades av Linus Yng. Mycket informativt och intressant. Även om jag kände till en god andel av problemen redan så är det ändå bra att få verklighetskontakt som politiker. Cykelturen kunde inte annat än bekräfta den bild jag redan hade. Vi har mer jobb kvar.

Bro över Ålkistan i vår tid?

Ibland fastnar de förslag man som politiker lägger helt i de byråkratiska kvarnarna. Som samhällsintresserad allmänhet är det alltid en utmaning att förstå varför det tar så lång tid, ibland flera år. Ibland är det dock ännu värre, ibland är det till och med svårt att förstå för oss politiker varför det ska behöva ta så lång tid.

Så är det med ett förslag som las av Monica Eriksson, ordförande för Centerpartiet i Solna. Under 2006-2010 satt hon i kommunfullmäktige. Sedan har hon överlämnat stafettpinnen vad gäller det politiska ansvaret för Centerpartiet till en yngre generation. De förslag hon la under sin tid i fullmäktige som motioner har ändå efter ett tag fått effekt på vad som sker i staden - vi har en ny grönplan på gång, hyrcykelsystem är infört mm. Ett förslag är ändå kvar: att bygga en gångbro vid Ålkistan mellan Bergshamra och Norra Djurgården i Stockholm, så att det blir enklare att promenera runt Brunnsviken utan att behöva gå precis bredvid den starkt trafikerade Roslagsvägen. Det förslaget la hon 2008, för sex år sedan. Inte ens jag som politiker förstår riktigt hur det kunnat ta så lång tid att svara på frågan om förslaget bör bli verklighet eller inte. Jag nås dock av nyheter från Anders: Länsstyrelsen ska samordna arbetet. Jag hoppas innerligen att de ska få mer fart på arbetet än det har varit när det leddes av Solna.

Ett intressant förslag för Bergshamra

Bergshamraborna har länge känt sig lite vid sidan av resten av Solna. Man har upplevt Bergshamra centrum som slitet, servicen har sakta försvunnit stadsdelen eftersom den inte burit sig ekonomiskt. Samtidigt skärs stadsdelen bokstavligen mitt itu av den mycket bullriga Bergshamravägen som mycket effektivt förtar de stora gröna värden som annars finns där. Signalisten har också tidigare arbetat med att försöka utveckla arbetet med

Det var utgångspunkten till att man förra året tog beslut om att göra ett rejält omtag. Bergshamrastrategin, med webbdialog, torgmöten, och analyser. Uppdraget var att titta över Bergshamras utvecklingsmöjligheter, bland annat genom att pröva en överdäckning och kompletterande bebyggelse.

Rapporten från arbetet är riktigt intressant! Man föreslår en ny överdäckning mellan de två tunnelbaneuppgångarna och If-huset. Det går visserligen inte att bygga bostäder på överdäckningen, men bullerdämpningen kommer att leda till att bostäder blir möjliga i nya lägen. Man knyter dessutom ihop norra och södra Bergshamra med en helt ny gata som kommer binda samman stadsdelarna och underlätta för gående och cyklister, både genom att minska avstånden och göra det lättare att orientera sig. Förslaget innebär också att komplettera med bostäder längs Björnstigen så att den får mer stadskänsla. Förslagen respekterar ändå småstadsskalan i Bergshamra i våningstal och exploateringsgrad. Att byta ut lågt exploaterad mark som parkeringsplatser till riktiga stadskvarter leder också till nya bostäder, tryggare gatumiljö, och att servicen i stadsdelen bättre kan upprätthållas. Spännande!

Det är också det första riktigt realistiska och tydligt finansierade förslaget till överdäckning i Bergshamra som kommit fram. Det är ett mycket viktigt faktum att vi nu med säkerhet vet att det går att göra en överdäckning i Bergshamra. Tidigare förslag har alla fallit på att det inte funnits pengar att genomföra dem. Att förtäta

För alla Solnabor är det också viktigt med kontakt till det gröna och parker. Förslaget innebär att den södra delen av torget parkifieras, "Biblioteksparken". Det tror jag skulle vara ett lyft för en idag ganska ödslig plats där få vistas. Man får också en ny park på överdäckningen och skapar ett parkstråk ner mot den populära Tivoliudden. Kvadratmeter för kvadratmeter så betyder förslaget visserligen att mängden grönyta minskas, men det är nästan uteslutande bullerstörd eller liknande ytor som försvinner, och det som tillkommer är attraktiva parker. Det är ett byte jag kan känna mig nöjd med.

Med det sagt så är det en mycket översiktlig rapport. Man behöver fortfarande jobba vidare med innehållet. Det är ganska troligt att vissa delar av bebyggelsen inte helt blir av - det krävs exempelvis att alla berörda fastighetsägare är villiga att faktiskt bygga något på marken som berörs. Det kommer säkert behöva göras justeringar av förslaget, men som helhetssyn är jag personligen starkt positiv. Jag hoppas bara att huvuddragen också kommer att bli verklighet.

Tvärbanan till Hagalund

På kommunfullmäktiges möte i måndags kom etapp 3 av Tvärbanan återigen upp på dagordningen efter att tidigare ha återremitterats.

Tvärbanan kommer att från norra sidan av Frösundaleden dyka ner i tunnel under Solnavägen, passera även Frösundaleden till dess södra sida, och dyka upp i dagen igen strax söder om Industriviadukten. Här passerar den dagens gräsmatta innan den går in i tunnel igen, passerar Hagalundsgatan och får slutstation på ytan vid dagens busshållplats "Södra Långgatan", precis vid Hagalund. Härifrån finns det många möjligheter på att dra Tvärbanan vidare - det finns gott om plats att vid behov fortsätta längs Frösundaledens södra sidan, längs norra sidan mot Frösunda, eller för den delen till och med mot Dalvägen.

Naturligtvis påverkar det här annan trafik. Socialdemokraterna har genom samrådsprocessen hårt kampanjat mot utbyggnaden, på grund av påverkan av gång- och cykeltrafik. Tyvärr har man tydligt överdrivit ("5 av 6 gångtunnlar stängs") - och dessutom inriktat kampanjen på Hagalund som påverkas betydligt mindre än Solna Centrum och Råsunda.

Det ska medges att den föreslagna dragningen av Tvärbanan på intet vis är perfekt - Torsten uttryckte det tämligen korrekt när han sa att den föreslagna lösningen är den minst dåliga av de föreslagna. Den har ett par rejäla nackdelar - varav det tydligaste är just att den förlänger sträckorna för de som vill använda gångtunnlarna för att passera Frösundaleden och Solnavägen. Problemet är bara, att om man verkligen vill att Tvärbanan ska bli den tilltänkta snabbspårvägen, som den är tänkt att vara, så finns det inte så många andra alternativ.

Att lägga spårvägen norr om Frösundaleden skulle placera den bara enstaka metrar från husfasaderna. Att låta den gå på Råsundavägen skulle visserligen vara möjligt, men med tanke på att det skulle konsumera i princip alla parkeringar, helst tvinga fram bygge av cykelbanor (det är inte roligt att vurpa för att cykeldäcket kilar fast i ett spårvagnsspår, jag har provat), och att det ändå skulle vara dragning i blandtrafik på enfilig väg med risk för trafikproblem, så är det ett klart sämre alternativ.

Sossarnas nyblivna älsklingsförslag, att dra Tvärbanan uppe på Frösundaleden i form av en "boulevardlösning", skulle visserligen kunna funka väl stadsmässigt, men är av andra orsaker helt orealistiskt.

• Passagerna till Tvärbanehållplatsen är svåra att lösa riktigt snyggt vid Solna centrum.
• Kapaciteten i korsningen Frösundaleden-Solnavägen kommer att bli lidande, då åtminstone vissa tåg där måste passera rätt igenom.
• Men allra viktigast - som det ser ut idag finns det inte ens i närheten av tillräcklig trafikkapacitet på Frösundaleden för att Tvärbanan skulle kunna läggas där. Oavsett om Tvärbanan går i blandtrafik med bara bussar, även bilar, eller får helt egna filer, så kommer antingen kapaciteten på Frösundaleden minskas drastiskt, eller Tvärbanan tvingas samsas med samtliga övriga fordon. Redan idag finns där långa köer i rusningen, vilket inte är förvånande, eftersom Frösundaleden är en av Solnas mest trafikerade vägar (efter bland annat E4, mest trafikerad i landet, och vår andra motorväg, E18). Att minska antalet framkomliga filer för trafiken till mindre än 2+2 där är helt enkelt inte realistiskt. Det visar sig också när trafiken ska strypas på andra håll, som i Huvudsta - där behovet av trafikkapacitet inte alls är lika stort, och det ändå vid minskning av vägbredder framkommer betydliga klagomål.

En del andra brister finns inte i detaljplanen som sådan, utan snarare i presentationen av den. Det ska noteras att det är stor skillnad på vad en detaljplan innebär (dvs plankartans bestämmelser) jämfört med hur den presenteras (planbeskrivningen, med text och illustrationer). Den senare har inget juridiskt värde, men bidrar ofta till att ge en (falsk eller riktig) mer detaljerad idé av vad planen egentligen innebär - men däremot inte vad den skulle kunna innebära med en något annorlunda tolkning än planförfattaren tänkt sig vid författandet.

En hel del av detaljutformningen är inte en del av beslutet. Exempelvis utesluter planen som togs i måndags inte att man kompletterar med cykelkorsningar i plan över Frösundaleden, för att förbättra framkomligheten för cyklister. Från planbeskrivningen är det uppenbart att tanken från början inte var sådan, men det finns inget i själva planen som hindrar det - det planen ändrar är bara tillåtelsen att bygga upp en ny spårväg.

Läs även: Anders (2, 3, 4), Arne (2, 3, 4, 5, 6, 7, 8), Peter, Johanna, mig själv, hagalundsgatan.se.