24 januari 2010

Hur högt borde det nya området vid norra station vara?

Debatten runt norra stationsområdet på gränsen mellan Solna och Stockholm har gått flera varv. Senaste nytt är att det ser ut som att kostnaderna för överdäckningarna inte kommer att täckas av byggnationerna ovanpå. Kanske inte så oväntat, det är inte gratis att bygga in Sveriges mest trafikerade motorväg. Samtidigt kan man se att planerna för området ändå är relativt modesta - normalnivån kommer att vara 7 våningar, en våningshöjd som redan idag är ganska vanlig i innerstan. Intressant nog skulle, med grov räkning, det bara behövas ytterligare två våningsplan för att nå en exploateringsnivå som skulle göra överdäckningen till en nollsummeaffär för Stockholm (förutsatt att betalningsviljan för marken för byggherrarna är proportionerligt mot den faktiskt användbara ytan i husen som byggs). Hus som är nio våningar höga är ganska vanliga i Solna (även om man räknar bort Blåkulla där jag bor), även om de inte alltid är byggda i kvarterslösningar. Risken att det dominerar över omgivande hus är också ganska liten, eftersom både Stockholm sydöst om norra station och KI/KS nordväst om norra station ligger på höjdryggar.

Det är intressant att sammanföra dessa ekonomiska frågeställningar, med det faktum att området blir lägre än som ursprungligen var tänkt, och att SL som följd blivit tveksammare till att dra dit tunnelbanan.

Avvägningen mellan lågt och högt är för övrigt något som ledde till heta diskussioner i Centerpartiet i Stockholms läns arbetsgrupp för hållbar stad och region, med flera åsikter i frågan. För om man bygger högt, kan man göra det på två sätt; antingen genom att från början planera för höga hus (exempelvis med bra kollektivtrafik, tydliga cykel- och promenadstråk, parkering under mark), och med samma täthet få gott om plats för exempelvis parker, eller genom att helt enkelt ta ett vanlig "hyreslimpa" och lägga på ytterligare några våningar - och få ett område som är ännu tätare än utgångsläget, men i ett asfaltslandskap av bilparkeringar och utan fungerande gång- och cykeltrafik. Det slutade med att vi inte kom överens om annat än att tätheten och miljöpåverkan nära - men inte om hur. Vårt systerdistrikt i Stockholms stad har kommit till en betydligt gemensammare ståndpunkt.

Läs även: Per, Johan, Helen, Per igen samt en artikel i SvD.

Inga kommentarer: