24 maj 2006

Industrin har potential att minska sin elanvändning med 40%

Spännande ny forskning från Linköpingsforskarna Louise Trygg och Dag Henning visar att att industrin har potential att minska sin elanvändning med så mycket som 40%. Främst är det olika former av pumpsystem, ventilationer som skulle kunna köras på halvfart och ändå tillgodose behoven. Det går även att förbättra styrningen av uppvärmning, samt att se till att bara använda belysningen då lokalerna används.

Det går att läsa mer om ämnet i en artikel från Ny Teknik.

Detta är riktigt intressant läsning för oss som vill avveckla kärnkraften. Industrin har, om den bara vill, en enorm potential att ställas om för att bli energieffektivare. Det är inte nödvändigtvis så att alla de reaktorer vi har idag kommer att behöva ersättas med nyutbyggd, grön, elproduktion. En del av ersättandet kommer lika gärna kunna ske genom energieffektiviserande åtgärder.

För att ge en storleksjämförelse, så sker 40% av all elanvändning i Sverige inom industrin. Besparingarna skulle alltså motsvara drygt 15% av den svenska elanvändningen, eller lite mer än 20 TWh. Detta är över en fjärdedel av den totala produktionen av kärnkraftsel, 75 TWh, och då tillkommer ändå besparingar inom resten av samhället, som i bostäder, på kontor och i affärslokaler...

3 kommentarer:

Anders Gardebring sa...

Jag är lite intresserad av din inställing till kärnkraften.
Anser du att den är fel "per se"?
Eller anser du att det är okej att man forskar på utveckling, och också faktiskt bygger fler kärnkraftverk om man kan anse dem tillräckligt säkra?
Det finns ju idag exempelvis så kallade pbm-reaktorer i drift i Kina. En pbm reaktor kan inte få en härdsmälta, på grund av dess konstruktion är det fysiskt omöjligt (vilket också bevisats genom faktiska tester).
Kvarstår då problemen med avfall.
Även detta tror jag går att lösa med forskning. Genom upparbetningsmetoder och effektivare användning av uranet kan man dels öka energiuttaget markant (idag används ungefär 1% av energipotentialen i uranet i ett svenskt kärnkraftverk) och dels kan man kraftigt minska halveringstiden.

Jag själv är (som du kanske förstår) av miljöskäl kärnkraftsförespråkare. Det är det enda realistiska alternativ vi har på *kort* sikt för att lösa det mycket allvarligare problemet med förbränning av fossila bränslen som orsakar mängder av dödsfall och skador för mångmiljardbelopp varje år.
Kärnkraften har haft en enda allvarlig olycka under hela sin existens. En olycka som dessutom aktivt drevs fram av grovt felaktig hantering i flera steg, i en undermålig reaktor av sovjettyp utan inneslutning.
Det är möjligt att Sverige skulle kunna klara av en omställning till grön el ganska snabbt. Vi har en mycket fördelaktig situation med de vattenkraftverk vi har.
Men hur skall exempelvis danmark göra? Skall de fortsätta att köra sina kolkraftverk, som spyr ut mängder av mycket farliga utsläpp dagligen? Danmark har mängder av vindkraftverk men de räcker ändå inte på långa vägar för att stödja lilla Danmark med el. Hur skall då stora länder som USA, Kina och Ryssland göra?
På sikt kommer fussionen att lösa dessa problem. Men dit är det nog i alla fall ett halvt sekel. Under tiden behöver vi utveckla det vi har och se till att det blir säkrare, och bättre.

Magnus Persson sa...

Jag ska försöka svara på dina frågor så väl jag kan. :) Tror dock att jag inte kommer att svara riktigt som du förväntat dig, eftersom du verkar ställa vissa av de synpunkter jag har mot varandra i frågan.

1) Jag anser att kärnkraft är fel "per se". Förutom att det är en ändlig energikälla, har vi avfallsproblematiken (ingen kan garantera att något ligger orört i tiotusentals år), dessutom finns ju den intressanta frågeställningen om vad som hänt om al-Qaida valt att sikta på något stort kärnkraftverk istället för WTC.

2) Trots detta anser jag att det är ok med forskning och utveckling kring kärnkraften (även om det kanske inte är något som jag är överlycklig över). Av princip bör vi inte ha tankeförbudslagar.

3) Jag tycker inte att vi ska bygga fler kärnkraftverk, jag anser ju faktiskt att även de vi redan har ska avvecklas (fast bara på lång sikt). Även om de är säkra, och skapar mindre avfall än idag, skapar de fortfarande stora mängder avfall även i framtiden. För övrigt är härdsmälterisken grovt överskattad av övriga kärnkraftskritiker.

4) Ge mig gärna en länk för att läsa på mer om det där med att kraftigt minska halveringstiden - mig veterligen är den enda möjligheten att göra det att använda en annan nedbrytningskedja (och då måste man alltså välja en helt annan sammansättning av kärnbränslet).

5) Även jag anser att kärnkraft (tyvärr, i mitt tycke) är den enda lösningen på kort sikt (läs: 20-40 år ungefär). Precis som du säger är fossilbränsleanvändningen idag ett mycket större problem (och jag hade antagligen inte skrivit originalinlägget utan att ha snubblat över artikeln i Ny Teknik). Men oavsett hur vi försörjer oss med energi i framtiden så är energibesparande åtgärder intressanta - du skulle mycket väl kunna propagera för dem med argumentet att vi ska ersätta kolkraftverken i Danmark istället. :)

6) Kärnkraften har haft en enda allvarlig olycka under hela sin existens. En olycka som dessutom aktivt drevs fram av grovt felaktig hantering i flera steg, i en undermålig reaktor av sovjettyp utan inneslutning.
Här håller jag inte med dig. Eller har det gått så lång tid att det här har blivit så osannolikt att det över huvudtaget aldrig inträffade? Visserligen läckte ingen radioaktivitet ut, men även en innesluten härdsmälta kallar jag "allvarlig".

7) Visst har du rätt i att Sverige har enormt mycket bättre förutsättningar än andra länder för en grön energiomställning, med våra stora skogs- och vattenkrafttillgångar. Trots det tror jag inte att det är rimligt med en snabb omställning - det skulle inte vara sjysst mot industrin med sådana snabba förändringar.

Hur som helst bör vi arbeta för en omställning och större sparsamhet i energianvändningen. Massor av energi går att spara på att inte göra av med onödig energi, eller helt enkelt använda energi som idag inte tas tillvara. Bara detaljer som att värma varmvattnet med solvärmeanläggningar, inte i onödan ödsla energi på saker som inte gör nytta, och i största allmänhet satsa på energisnål teknik är saker vi behöver göra.

Just att vi har så bra förutsättningar att lyckas i Sverige är ett så mycket argument för att det är just vi som ska gå före. Tänk dig vilka affärspotentialer det finns i att bli världsledande på energisnål teknik! Danmark visserligen kanske inte är självförsörjande vad gäller el på sin vindkraft, men det har lett till att de är världsledande på området, och har en mycket stor export till resten av världen...

Fusion är mycket intressant också. Problemet är bara att man "nästan" funnit lösningen sedan början av femtiotalet typ. Skulle man lyckas vore det naturligtvis underbart, tyvärr tror jag inte att man kan räkna med att man kommer att göra fusion både tekniskt och ekonomiskt möjligt inom ens de kommande femtio åren.

Sammanfattningsvis: Efter vad du skrivit står vi nog, egentligen, inte så långt från varandra. Den största skillnaden är nog att jag tycker att kärnkraft är fel, och att den ska avvecklas, men att jag istället ser att det i dagsläget inte är realistiskt med en snabb kärnkraftsavveckling, medan du efter vad du skrivit här verkar ha en mer positiv grundsyn på kärnkraften.

Ett lååååångt svar blev det, hoppas du är nöjd med det. :)

Anders Gardebring sa...

Jag tycker att du visar på en ganska balanserad och vettig inställning till kärnkraften trots allt. Du verkar inte tillhöra de som vill avveckla nu genast till varje pris fallangen, som tyvärr också finns.
Jag anser inte heller att kärnkraft är det bästa som finns, men till skillnad från dig så anser jag att den måste byggas ut, då alternativen tyvärr i många fall är mycket värre.
Jag har absolut inget emot energisnålare och effektivare använding av elen, hoppas du inte missuppfattade mig där :)
Däremot tror jag inte fullt ut på idén att spara el genom att skära ner på vårt välstånd som en del miljövänner talar om. Idén är god, men jag tror att det är lite av en utopi. När människor nått ett visst mått av välstånd har de mycket svårt att acceptera en sänkning igen.
Däremot tror jag stenhårt på effektivare användning av energin och energisnålare teknik. Här borde det forskas mycket mer än det görs idag.
Det största hotet mot miljön framöver ligger i länder som Kina och Indien. Jag tror att det är oerhört viktigt att dessa länder väljer rätt, nämligen kärnkraft, vatten, sol och vindenergi, och håller sig borta från kol och olja.

Lite svar på dina frågeställningar:
Ja. Uran är ändligt. Men man skall ha ett antal saker i åtanke:
För det första så finns det mycket mer uran att hitta än vad vi redan har hittat. På samma sätt som det finns en massa ofunnen olja. För det andra så utnyttjas idag endast en bråkdel av energipotentialen i uranet, cirka 1%. Genom materialupparbetning kan denna procent ökas, och genom vidare forskning kan även upparbetningen göras effektivare än den är idag.
Det finns också idéer om att bygga kraftverk som istället för Uran använder sig av Torium. Torium är ett ämne som är avsevärt vanligare än uran.
Angående terrorismen så tycker jag det är en icke-fråga. Vi kan inte låta hot om terrorism leda till mycket farligare saker som en katastrofal höjning av temperaturen på planeten. Kunskapen finns dessutom redan, det finns reaktorer med gammal design och dålig säkerhet i drift idag om terroristerna vill få tag i radioaktiva ämnen.
Faktum är att många av de nya reaktortyperna som diskuteras är avsevärt säkrare och också producerar mindre mängd material som kan användas av terrorister än den ganska gamla och opraktiska design på kärnkraftverk som är den vanliga idag.
Det finns exempelvis forskning om reaktortyper som skulle rendera avfall med kraftigt mindre halveringstid än idag, efter 500 år är materialet från dessa, dock än så länge teoretiska reaktorer, ofarligt.

http://en.wikipedia.org/wiki/Energy_amplifier
http://en.wikipedia.org/wiki/PBMR

Angående farliga olyckor så nämner du Harrisburg. Själv ser jag det som ett bevis på att inneslutningstekniken fungerar. Trots en härdsmälta kom inget ut i naturen. Chernobyl hade ingen inneslutning, därav de katastrofala konsekvenserna.
Sedan är ju som sagt risken för härdsmälta rent teoretisk. Jag förspråkar INTE byggnation av nya kärnkraftverk av samma typ som vi redan har i Sverige idag, utan av de nya typer som inte kan få härdsmälta. Kina har som sagt en energiproducerande pbm reaktor i skarp drift redan idag, så detta är inte teorier utan realitet.

Fussion tror jag kommer att bli en realitet. Men det kommer att ta tid. Under tiden bör vi forska vidare om kärnkraft. Och det ordentligt. Jag tror nämligen att mer forskning så kan vi få fram kärnkraft som är ganska harmlös ur miljösynpunkt.
Avfall som blir ofarligt på 500 år, ingen risk för härdsmälta, energiproduktion baserad på Torium som det finns stora mängder av (räcker i alla fall i tusen år) är alla saker som i hög grad talar för att kärnkraften mycket väl kan vara den lösning som världen behöver.

(Damn... det här blev långt ;)