Magnus blogg

Varför är politik ok på högskolan, men inte partipolitik?

2011-12-28T10:25:00.000+01:00

Läs gärna de sju studentförbundens senaste debattartikel på SvD:s debattsida, om rätten för studentförbunden att verka inom högskolan. Särskilt tydligt blir frågeställningen för mig, som är aktiv i Stockholm. Policys mellan högskolorna skiljer sig tydligt.

På Stockholms universitet är man välkommen även på kårens interna arrangemang (som Välkomstdagen), när det har val finns det valstugor på stora gräsmattan och man är allmänt välkomnad.

På KTH är attityden en helt annat. När jag en frågade administrationen om lokaluthyrning var svaret kort och gott "Nej" (helt utan motivering). Kåren var trevligare men hänvisade ändå till liggande policy.

Nu vore det kanske inte så kontroversiellt att påstå att studenter bör skyddas från utomstående påverkan, oavsett om den är politisk eller inte - det är ett argument som jag mycket väl kan förstå och till och med köpa. Problemet är att det ofta inte praktiseras. På KTH märks det på två vis - dels tillåter man utomstående icke-politiska aktörer att marknadsföra sig vitt och brett, exempelvis företag och andra blivande arbetsgivare. Dels tillåter man politiska aktörer agera inom högskolan, så länge de inte har partikopplingar. Det senare tycker jag är bra - det har exempelvis varit en chans att få större insikt i miljöfrågor lite vid sidan av studierna, och har givit viktigt ljus på frågan, inklusive en chans till kritisk diskussion som knappast hade skett "på stan".

Häri ligger också mitt största motargument - är det verkligen så att studenterna måste skyddas från partipolitik så starkt? I stort sett samtliga studenter på våra högskolor är redan myndiga, och förväntas kunna ta eget ansvar för sina liv och politiska värderingar. De torde dessutom vara bättre utrustade än genomsnittssvensken att kritiskt granska och nagelfara de politiska argument som framförs. Det vore ärligt talat antagligen nyttigare för de politiska studentförbunden än för studenterna om de två möttes, eftersom det skulle göra den politiska debatten mer saklig och tydlig.

Jag är mycket medveten om att beslut i frågan ligger på varje enskild högskola och studentkår. Jag har bara svårt att förstå hur de resonerar...

Beatrice: Nej, nej, åter nej!

2011-10-26T23:20:00.010+02:00

Beatrice Ask uttalar sig i tidningen positivt till elektronisk röstning, kanske till och med via internet. Att en justitieminister gör det så odelat positivt, kan för mig bara innebära att hon inte riktigt förstått de fundament som en demokratisk stat bygger på. Som jag tidigare analyserat, finns det ett par viktiga krav på ett valsystem:

Systemet ska vara enkelt att kontrollera, så att valfusk eller försök till valfusk är enkelt att upptäcka, eller om det ändå förekommer, i efterhand dess förekomst kan bevisas
Röstsammanräkningen ska vara korrekt
Systemet ska upprätthålla valhemligheten
Det ska vara bekvämt och enkelt att genomföra ett val, både för myndigheter och väljare

Ett elektroniskt system kommer bara vara bevisligen bättre vad det gäller punkt fyra. Vad gäller övriga tre, kan man som bäst få två av tre, eftersom det tekniskt är i praktiken omöjligt att designa ett system som samtidigt uppfyller alla tre kraven. Tyvärr är kravbilden på ett valsystem sådant, att man åtminstone måste uppfylla de tre första kraven, och nummer fyra är bara en trevlig bonus.

De tre första kraven är förvisso fullt möjliga att uppfylla tekniskt (vilket verkar göras i bland annat det estniska systemet), men då kommer nästa problem: befolkningens tilltro. Att ha ett system som (i bästa fall) 95% av väljarna inte ens är i närheten av att förstå minskar insikten i valsystemet betänkligt. Tillräckligt avancerad teknik går inte att skilja från magi! Det riskerar att vara en tidsfråga innan valfritt ljusskyggt parti anklagar etablissemanget för valfusk, utan att det senare kan anföra rentvådande bevis.

För övrigt tycker jag det uppseendeväckande att Beatrice lägger mer tilltro till en liten grupp (troligen) amerikanska programmerare, än till den kader av kommunanställda, pensionärer, politiker och andra som normalt deltar i arbetet med att genomföra ett val.

Läs även: Jakob, Henrik, Jesper, Jan-Olof

Ett klokt beslut till sist

2011-10-11T00:05:00.000+02:00

Lars-Erik Salminen (m) meddelar till sist att han kommer att avgå från sin kommunalrådspost. Jag tycker det är ett klokt, om än något senkommet, beslut från honom. Att han står mutbrottsanklagad har i mångt och mycket lagt en skugga över så mycket av det andra kommunalpolitiska arbetet. Det har egentligen inte funnits politiskt utrymme för så många andra diskussioner. Att inget sakligt ändrat sig sedan före sommaren har gjort det tydligt för samtliga tre samarbetspartier att timeouten borde fortsatt även efter semestern.

Nu finns det möjlighet att åter fokusera på det som faktiskt behöver genomföras i kommunen. Det är bra, för det är mycket bra som Alliansen driver på i Solna som hamnat i skymundan för processen. Det är bra, för det gör att den politiska diskussionen kan handla om politiska sakfrågor istället för om vem som varit inblandad i vad. Det är bra, för Lars-Erik har visat att han kan se till kommunens bästa före personlig prestige.

Läs också: Peter, Anders.

Skatt på skatt på skatt...

2011-10-01T12:14:00.001+02:00

Att betala skatt är rätt och riktigt. Men att betala skatten två gånger, är det riktigt rätt det? Jag hoppas att Annie tar tag i, som en av sina uppgifter, problemet med att sälja datorprogram via olika former av utländska mellanhänder, som iTunes, AppStore, Android Market, med flera. Det är en växande marknad som öppnar sig särskilt för datastudenter, IT-entreprenörer och andra småföretag.

Tyvärr krockar skattereglerna i Sverige och på EU-nivå rejält, och Skatteverkets slutsats har blivit att moms måste betalas. På hela beloppet, inte bara på den egna intäkten. Trots att i stort sett alla olika app-marknadsplatser i sin tur också tar ut moms. I praktiken betyder det följande för ett hypotetiskt räkneexempel:

Pris till kund: 10 kr
Marknadsplatsens avdrag för moms i exempelvis Luxemburg, 15%: 1,40 kr
Marknadsplatsens provision, säg 30% av totalbeloppet minus utländsk moms (30% av 10 kr minus 1,40 kr): 1,60 kr
Svensk moms, 25%, för hela summan: 2 kr
Kvar till utvecklaren: 5 kr.

Det vill säga momsuttaget på tjänsten ligger totalt på 56%, mer än dubbla svenska momsen! Därav får utvecklaren dra det största lasset och i praktiken betala en moms 61% moms på sin andel av intäkterna (hela den svenska momsen plus dessutom sin andel av den utländska). Mer än den dubbla vanliga svenska momsen, som redan är europahögst. Minst sagt absurt! Hade det gällt en vanlig produkt så hade man bara behövt betala svensk moms på sin del av försäljningssumman, och återförsäljaren hade i sin tur varit momsskyldig för sitt pålägg.

Jag förutsätter att det här är ett av de problem som Annie först kommer ta upp på Näringsdepartementet, det är helt enkelt inte acceptabelt att en hel bransch av entreprenörer hanteras på detta genanta sätt. Ännu värre blir det på grund av att en av branschens giganter, Stardoll, har fått ett särskilt undantag. Rimligtvis borde exakt samma regler gälla om ens app laddas ner en gång om dagen, som om den inbringar intäkter på mångmiljonnivå i månaden. Närings- och finansdepartementet borde arbeta hårt med att justera lagreglerna istället för att utfärda undantag för branschens giganter. Något annat vore att helt åsidosätta principen om likhet inför lagen.

Det är tur att Centerpartiet inte kvoterar

2011-10-01T09:33:00.000+02:00

I Moderaterna går stridigheterna ut i media mellan falangerna som vill tvinga börsstyrelser att kvotera och de som inte vill det. De kan gott få debattera frågan, men tyvärr tror jag inte att det har så stor effekt för den faktiska jämställdheten.

Det är nämligen så att attityder och åsikter ändrar man inte genom politiska beslut. Om det i många företag finns en alltför grabbig kultur - ett påstående som troligen har ett rejält korn av sanning - så suddar man helt enkelt inte ut den kulturen bara genom ett penndrag. En förutsättning för att få en bra och jämställd kultur i en organisation är för det allra första att bygga en organisation där varje person ses och respekteras som den individ de är. Genom att i första hand se kvinnor som en grupp som behöver kvoteras, istället för olika individer, motverkar man just en sådan kultur.

Exakt hur absurt det moderata förslaget är, framgår tydligt om man diskuterar de konsekvenser det skulle få att applicera förslaget på Centerpartiet. Fyra av fem i verkställande utskottet är kvinnor. Partistyrelsen har även den en tydlig kvinnomajoritet. Tre av fyra ministrar. Samtliga fyra förbundsordföranden i rörelsen - Annie för partiet, Gunilla för Centerkvinnorna, Hanna för CUF och Anna för Centerstudenter. Applicerar man argumenten på Centerpartiet blir det övertydligt: män stängs ute, och borde kvoteras in.

Problemet är bara att jag inte håller med om den analysen. Att det är många kvinnor i Centerpartiet beror helt enkelt på att vi har många kompetenta kvinnor, och vi har en vana att välja efter kompetens. Det jag stolt över och man hoppas förstås att fler organisationer gjorde så, men det är knappast ett argument som är tillräckligt starkt för att skriva på andra organisationers näsor hur de bör välja sina ledare. Kanske inte konstigt att partistämman så tydligt nyligen markerade även mot kvotering av föräldrapenningen? Vi kommer inte i långa loppet få en situation där män och kvinnor betraktas som jämlika genom att behandla de två grupperna olika.

Att bilen är för lyxig är fel anledning att göra sig av med den

2011-08-29T09:03:00.001+02:00

Många har reagerat över gårdagens debattartikel om bilsamhället i SvD, med tesen att politikerna måste göra något för att utrota massbilismen. Jag tycker dock att artikeln helt missar sitt mål, och dessutom gör flera förhastade slutsatser, som verkar implicera att den bakomliggande forskningen inte gjorts med helt öppna ögon.

Till att börja med - man konstaterar snabbt i artikeln att många väljer en annan bil än de egentligen har ett faktiskt behov av, vilket i onödan skitar ner miljön. Men vem är det egentligen som ska avgöra vilken sorts bil man behöver, om någon? Och varför ska inte politiker lägga sig i annan konsumtion av sådant vi egentligen inte behöver, men som ger upphov till onödiga utsläpp? Som exempel kan nämnas färsk frukt och grönt under vintern, mer än 50 kvm bostad per person, eller semesterresor med flyg.

Vidare konstaterar man mycket tydligt i artikeln att det redan finns tecken på att massbilismen redan är på väg bort: bilanvändande ger inte mer livstillfredsställelse. Själv skulle jag nog kunna lägga till fler tecken: allt färre tar körkort, tågresandet slår rekord varje år som passerar, och vi har en sprudlande nyurbanistisk rörelse. Massbilismen behöver inte vänta på att politikerna ska avliva den, den är redan på utdöende.

Någonstans där är det också som det tar emot för mig, för även om massbilismen är på utdöende, betyder det inte att bilismen kommer att helt försvinna. Bil i yrkestrafik och på landet är en absolut nödvändighet, och jag anser faktiskt inte att det är politiker som ska bestämma om på vilket sätt jag ska använda posten i min hushållsbudget som är märkt "lyx", oavsett om det är fler tågbiljetter, en sjysst bil eller en semesterresa med flyg. De åtgärder som forskarna föreslår för att skynda på processen är dessutom helt enkelt inte bra - de kommer i första hand slå hårt mot de delar av landet där bilen helt enkelt inte har ett alternativ.

Den enda åtgärd av de föreslagna som jag egentligen helt håller med om är att subventioner av bilägande bör avskaffas, men den enda jag egentligen kan komma att tänka på är hur reglerna för tjänstebilar ser ut. I övrigt är det sedan länge, om man inte kör bil enligt ett fast schema, betydligt billigare att i min del av landet förlita sig på cykel, SL och då och då taxi eller hyrbil. Bara parkeringskostnaderna för bilen motsvarar en eller två taxiresor. Dessutom tar man sig i innerstaden fram betydligt snabbare på två egna trampdrivna hjul än med fyra motordrivna, till en bråkdel av kostnaden. För långresor är det mycket bekvämare att slappna av med en bok för tåget än att stressa vid ratten. Det är helt enkelt ganska svårt för mig att se att privatbilen är mer lyx än nödvändighet.

Av just den anledningen har jag också valt bort bilen, och ser gärna att fler med mig gör samma val. Det innebär dock inte per automatik att det är ett beslut som politiker bör ta åt folk - jag ser mycket hellre en värld där var och en själv bestämmer hur man ska göra. Beroende på om bilbranschen lyckas med teknikutveckling som är nödvändig för att ge bilen hållbara kostnader (ekonomiskt och ekologiskt), så kommer vi antingen se en värld där vi kör nya, smarta, miljövänliga bilar, eller så kommer vi se en värld där antalet bilar minskar signifikant. Vilket som blir det exakta fallet varken kan eller bör jag som politiker avgöra. Det är upp till världen att finna vilken lösning som är tekniskt och ekonomiskt rimlig.

Däremot finns en åtgärd som inte nämns i debattartikeln, att en omställning från massbilismen betyder att vi också får anpassa infrastrukturen, och det alldeles oavsett om det är politiker eller folket som driver utvecklingen. I takt med att allt färre väljer att köra bil, kommer trycket på järnvägar, tunnelbana, spårvägar och busslinjer öka. Här missar forskarna också en åtgärd för trafikproblem som Centerpartiet föreslagit: en dubbling av trängselskatten för att finansiera tunnelbaneutbyggnad. Denna ändring skulle rikta sig betydligt mer träffsäkert mot de bilresor som är lättast att ersätta, och där också antalet fordon (och inte bara deras drivkälla) är ett problem i sig.

Lycka till, Annie!

2011-08-26T10:58:00.000+02:00

Centerpartiets approach till partiledarval har verkligen varit lyckad. Och vilken sjysst fajt det ändå varit! En del andra partiers processer för partiledarval har väl avskräckt. Man tror inte att de hade anordnat en öppen debatt i TV...

Hur som helst kan man bara konstatera att det är tre duktiga kandidater som står till förfogande, men också att de har ganska olika profil. De kunskaper som jag personligen tror är viktigast är möjligheten att sprida budskapet, hantera media och att inspirera medlemmar. Intet illa talt om duktiga förhandlare eller sluga strateger - men den rollen kan man fylla även om man inte är partiledare. Med det synsättet blir det också tydligt vilken av de tre kandidaterna som passar bäst - jag tror utan tvekan att det är Annie som bäst uppfyller den kravbilden. Sen behöver hon naturligtvis bra stöd av andra - strateger, rävar, förhandlare. Det förutsätter jag att hon har självinsikt att ta hjälp med, av sina motkandidater och av andra centerpartister.

Jag är inte ensam om den analysen. Vi tog samma beslut (enigt medlemsmöte) i måndags i Solnacentern. Igår ledde jag också ett möte med Centerstudenter Stockholm där vi diskuterade samma sak. Resultatet där var det samma - den enda kandidaten som fördes fram var Annie.

Med det kan jag bara önska Annie lycka till! :-)

Bostadsbristen lär inte lösas i år heller

2011-08-24T23:47:00.000+02:00

Lagom till nollningen och kursstarterna på universiteten kan man, precis som om det vore en överenskommen tradition, läsa artiklar i allehanda tidningar och andra publikationer om den skrivande bostadsbristen bland studenter. Det finns helt enkelt inte någonstans att bo för de nyintagna.

Tyvärr har jag svårt att se att problemet kommer att lösas inom de närmsta åren. Utöver retorik, är det nämligen inte så mycket som politikerna försöker göra för att lösa situationen, och jag ser heller inte någon ändring av den beskrivningen av dagsläget.

Hyresmarknaden i Sverige styrs nämligen i stort sett helt och hållet genom bruksvärdessystemet, vilket också leder till till att privata företag hålls borta från att bygga nya hus och på så sätt lindra bostadsbristen. När den ekonomiska situationen inte längre är sådan att det är lämpligt att bygga bostadsrätter, stannar alltså byggandet av flerbostadshus upp nästan helt.

Vad skulle man då kunna göra för att förbättra situationen? Något riktigt egentligt alexanderhugg finns väl inte, men många mindre åtgärder skulle leda en bra bit mot visionen:

Förenklade byggregler för de allra minsta lägenheterna skulle göra dem billigare att bygga
Minskat krångel för andrahandsuthyrning och privatuthyrning (exempelvis som inneboende) skulle göra att fler får bostad på det viset
En reformering från grunden av bruksvärdessystemet, så att det inte längre de facto funkar som ett hyrestak i storstäderna, skulle minska problemet med ett alltför litet byggande av nya ungdomsbostäder i storstäderna
Genom en annan planprocess i storstadskommunerna, där även lite högre hus tillåts, skulle det vara möjligt att skapa fler bostäder i varje enskilt projekt

Detta är bara ett axplock av möjliga idéer, men egentligen är det inte många av dem som egentligen ens kan tänkas smyga runt ens i utkanterna på den bostadspolitiska agendan. Lyssnar man på Håkan Juholt och socialdemokraterna får man det enda konkreta beskedet:

subventionera byggande av hyresrätter,
låt kommunerna tvinga privata byggföretag till en viss upplåtelseform, trots att man i juridisk mening inte har sådan rätt,
kort sagt, starta ett rejält samhällsdrivet byggprojekt model Miljonprogrammet 2.0

Jag är av naturliga skäl inte så begeistrad av Håkans planer (miljonprogrammet är ett utmärkt exempel på att politiker faktiskt kan lösa problemet helt på egen hand, men ett precis lika bra exempel på varför de inte bör göra det), men var är den borgerliga bostadspolitiken? De borgerliga politikerna lämnar närmast walk-over när de inte ger svar på tal och därmed ensamrätt att definiera problemets lösning till sossarna. Därmed lär inte studenternas bostadsproblem få en bra lösning i år heller.

Tidigare har jag skrivit om bostadspolitik exempelvis här, här eller ett otal andra inlägg i det stora bloggarkivet.

Högskoleutbildning måste ha fokus på kvalitet

2011-07-28T00:04:00.000+02:00

De senaste decennierna har en rätt stor utbyggnad av högskolor och universitet gjorts i Sverige. Samtidigt har nivån haft en tendens till att falla - det är något som är naturligt om man ökar intagningen. Samtidigt har Chalmers följt i decennier följt upp matematikkunskaperna hos nyintagna - med deprimerande resultat. Det är ganska tydligt att högskolesystemet i viss mån använts som ett sätt att dölja arbetslöshet, allra tydligast uttalat genom Socialdemokraternas kvantitativa mål på 50% högskolestuderande i varje årskull. Tillsammans med Centerstudenter vänder jag mig mot den synen på högre utbildning.

Någonstans måste vi bestämma oss för vilket syftet med utbildning på universitet och högskolor är. Är det verkligen att så många som möjligt ska ha en möjlighet att försörja sig under några år efter gymnasiet, eller är det ett sätt att få specialister utbildade? För mig är det ganska uppenbart att det är det senare som måste vara målbilden. Rimligen sköts många av mer allmänna eftergymnasiala utbildningar inom andra system, exempelvis på yrkeshögskoleutbildningar. Det bör inte innebära att de är mindre krävande, utan snarare att de ska vara mer inriktade på faktiska yrkesfärdigheter istället för en gedigen teoretisk bakgrund.

Ett sådant system finns redan idag exempelvis i Tyskland, och i Sverige har man gjort ett försök med YH (fd KY). Tyvärr ses det ofta inte som lika "fint", och systemet har inte riktigt satt sig än.

Det ger också större möjligheter att lägga resurser på ett effektivt sätt på de som går vidare. Det är jätteviktigt att ha en lagom mängd studenter i högre utbildning, och på ett bra sätt säkerställa att de faktiskt har rätt förkunskaper. Just förkunskaper är ett problem säkert på master-utbildningar - många studenter som inte studerat i Sverige tidigare har väldigt blandad nivå. En del av mina bästa studenter har kommit till Sverige som master-studenter, dessvärre även en del av dem som varit sämst.

Att ha ett mer diversifierat utbildningssystem innebär också en möjlighet till större effektivitet för den enskilde, om man kan välja att gå en tvåårs yrkesutbildning istället för att satsa på fem (eller fler) år på universitetet. Win-win.

Samhällets bräcklighet

2011-07-25T00:31:00.000+02:00

Det har nu gått lite drygt två dygn sedan händelserna på Utøya i Norge. Att en person inom några timmar kan ha ihjäl nästan etthundra människor är för många ofattbart.

Samtidigt är det faktiskt en direkt realitet av det sätt vårt samhälle är uppbyggt på. Den som verkligen vill, och har tillgång till nödvändiga verktyg, så är det ganska enkelt att på egen hand åstadkomma förödelse. Har man dessutom ingen tidigare kontakt med ordningsmakten, blir det ännu svårare för rättsväsendet att upptäcka de planer som finns.

Den som försöker försvara samhället från terroristattacker har nämligen alltid en svårare uppgift än den som försöker utföra dem. Det finns ett stort antal möjliga mål, dessutom ett stort antal möjliga angreppsvektorer - i princip är det så gott som omöjligt att skydda sig mot en riktigt bestämd terrorist, oavsett om personen agerar på egen hand eller med hjälp av andra.

Det finns en hel del personer som hoppas att de händelser som skett ska leda till att vi försöker få en större kontroll över samhället, så att vi lättare kan hindra liknande händelser. Tyvärr finns det en tydlig risk att man genom att göra det faktiskt lyckas att ta kål på det öppna samhälle vi har - inte tack vare terrorismen, utan de antiterroristiska åtgärder vi genomför. Ett samhälle som ett tydligt stadium skulle hitta alla terrorister skulle nämligen tvingas övervaka oss så intimt att vi inte med bästa mod skulle kunna kalla det demokratiskt.

Det kan synas som att ge upp mot terrorismen, men just insikten att vi inte kan skapa ett helt och hållet terrorsäkert samhälle är en viktig nyckelinsikt. Kort sagt, vissa hemskheter går i praktiken inte att förhindra, hur gärna vi än skulle vilja det.

Även om jag inte politiskt sympatiserar med AUF, går ändå mina tankar till de som blivit angripna i helgen. Oavsett om man har en åsikt jag inte helt håller med om, är det en demokratisk rättighet att uttrycka den - även om jag inte delar den skulle jag nog vara beredd att dö för rätten att uttrycka den. Jag hoppas bara, likt Jytte och Mattias, att det som hänt inte ska hindra politiskt engagemang bland unga, alldeles oavsett i vilken organisation.

Bostadsdebattens elefant i porslinsaffären

2011-07-09T22:39:00.001+02:00

Förra året bildades ett stort tältläger på Stockholms universitets stora gräsmatta på Frescati. Så illa funkar bostadsmarknaden i Stockholm, men politiker från vänster till höger är i stort nöjda med dagens system. Det är inte jag.

Jag fick häromdagen en inbjudan att som representant för Centerstudenter skriva inlägg på Passagen Debatt och valde därför att skriva om just hyresmarknaden och den uteblivna debatten om andra mekanismer för att sätta hyran än dagens prisreglering. Läs här!

Städning i bloggrullen

2011-06-25T22:15:00.002+02:00

Oj, vad ouppdaterad min bloggrulle varit. Har gjort ett tappert försök att städa ut alla döda länkar, ändra adress för alla personer som bara börjat blogga på ett nytt ställe, och försöka lägga in nya intressanta skribenter.

Tycker du att jag lyckats dåligt med städningen (läs: död länk kvar eller att jag missat att städa in dig)? Hör av dig i kommentarsfältet så ska det nog gå att ordna!

Cyklarna och rödljusen

2011-06-25T20:17:00.000+02:00

Jag må ha missat debatten med en hel vecka, men varför inte försöka elda på den igen. Min (c)-kollega Per Ankersjö i Stockholm gick ut med ett utspel om att cyklister skulle få svänga höger mot rött. För att göra lite spänning i debatten så tycker jag - trots att jag är både centerpartist och hängiven cyklist - att förslaget utan lite redigering inte är helt genomtänkt.

Det finns visserligen mängder av platser i Stockholm där tillåtna högersvängar mot rött för cyklister skulle öka framkomligheten rejält. Tyvärr finns det också platser där det skulle vara ytterst olämpligt och förenat med stor olycksfara för både cyklister och korsande gående att låta cyklister svänga höger mot rött, och med tanke på att vi varken kräver att cyklister ska ha körkort eller att ha uppnått någon faktisk större trafikmognad, kan man nog inte bara förutsätta att alla cyklister har förutsättningar att använda möjligheten med förnuft.

Grundtanken är dock god, men jag föreslår att man inte genomför den fullt så helt genomgripande: jag vill att man kopierar en tysk (dessutom f.d. östtysk!) regel: att de korsningar där man får svänga mot rött, markeras med en grön tilläggspil. En sådan tilläggspil kan med fördel tilläggsmarkeras så att den endast är giltig för cykel, exempelvis enligt illustrationen till höger.

En sådan lösning har många fördelar. Förutom att den kan appliceras även i de fall då det finns möjlighet att tillåta cyklister att köra rakt fram (exempelvis om bilvägen inte fortsätter, men en cykelbana gör det) eller för vänstersväng (exempelvis enkelriktade gator), så kommer den bara att slå igenom i samma takt som utbyggnad sker. Eftersom utbyggnad sker genom enkel skyltning är kostnaden mycket låg.

Men ändå - en sådan lösning skulle inte passa överallt. På flera ställen i Stockholm borde man egentligen kolla hur signalföljden funkar. Där det gör mer nytta, borde man inte sätta upp gröna pilar, utan istället satsa på särskilda cykeltrafikljus. Det är relevant exempelvis om det finns platser där det inte alltid är lämpligt med högersväng mot rött. En av de allra största fördelarna med att tillåta högersväng med cykel mot rött endast vid en grön pil, är att det skulle vara ett mycket enkelt sätt att tvinga fram en ordentlig inventering av samtliga trafikljus ur cykelsynpunkt, något som vare bra i sig själv.

På samma sätt ser jag på den delen av utspelet som handlar om att cyklister ska få cykla mot enkelriktat. Redan idag går det att notera "Gäller ej cykel" under skylten "Infart förbjuden". Enda nackdelen är egentligen att om man gör så, går det inte att tillåta parkering även på gatans vänstra sida. Och det finns fortfarande många enkelriktade gator i Stockholm kvar som är så breda att de får plats med en motriktad cykelbana mellan körbanan för bilarna och trottoaren...

Ett tramptag i taget...

2011-06-18T14:50:00.000+02:00

Centerpartiet i Solna drev cykelfrågorna hårt i valrörelsen. Än så länge kan vi inte slå oss för bröstet, det är mycket kvar att göra. I det lilla märks dock ändå små tramptag åt rätt håll. På bilden kan du se hur jag och Monica använder den nyinstallerade cykelpumpen strax sydost om stadshuset för att fylla på lite luft i slangen.

Läs också: Anna och Magnus

Tvärbanan till Hagalund

2011-06-03T01:04:00.001+02:00

På kommunfullmäktiges möte i måndags kom etapp 3 av Tvärbanan återigen upp på dagordningen efter att tidigare ha återremitterats.

Tvärbanan kommer att från norra sidan av Frösundaleden dyka ner i tunnel under Solnavägen, passera även Frösundaleden till dess södra sida, och dyka upp i dagen igen strax söder om Industriviadukten. Här passerar den dagens gräsmatta innan den går in i tunnel igen, passerar Hagalundsgatan och får slutstation på ytan vid dagens busshållplats "Södra Långgatan", precis vid Hagalund. Härifrån finns det många möjligheter på att dra Tvärbanan vidare - det finns gott om plats att vid behov fortsätta längs Frösundaledens södra sidan, längs norra sidan mot Frösunda, eller för den delen till och med mot Dalvägen.

Naturligtvis påverkar det här annan trafik. Socialdemokraterna har genom samrådsprocessen hårt kampanjat mot utbyggnaden, på grund av påverkan av gång- och cykeltrafik. Tyvärr har man tydligt överdrivit ("5 av 6 gångtunnlar stängs") - och dessutom inriktat kampanjen på Hagalund som påverkas betydligt mindre än Solna Centrum och Råsunda.

Det ska medges att den föreslagna dragningen av Tvärbanan på intet vis är perfekt - Torsten uttryckte det tämligen korrekt när han sa att den föreslagna lösningen är den minst dåliga av de föreslagna. Den har ett par rejäla nackdelar - varav det tydligaste är just att den förlänger sträckorna för de som vill använda gångtunnlarna för att passera Frösundaleden och Solnavägen. Problemet är bara, att om man verkligen vill att Tvärbanan ska bli den tilltänkta snabbspårvägen, som den är tänkt att vara, så finns det inte så många andra alternativ.

Att lägga spårvägen norr om Frösundaleden skulle placera den bara enstaka metrar från husfasaderna. Att låta den gå på Råsundavägen skulle visserligen vara möjligt, men med tanke på att det skulle konsumera i princip alla parkeringar, helst tvinga fram bygge av cykelbanor (det är inte roligt att vurpa för att cykeldäcket kilar fast i ett spårvagnsspår, jag har provat), och att det ändå skulle vara dragning i blandtrafik på enfilig väg med risk för trafikproblem, så är det ett klart sämre alternativ.

Sossarnas nyblivna älsklingsförslag, att dra Tvärbanan uppe på Frösundaleden i form av en "boulevardlösning", skulle visserligen kunna funka väl stadsmässigt, men är av andra orsaker helt orealistiskt.

Passagerna till Tvärbanehållplatsen är svåra att lösa riktigt snyggt vid Solna centrum.
Kapaciteten i korsningen Frösundaleden-Solnavägen kommer att bli lidande, då åtminstone vissa tåg där måste passera rätt igenom.
Men allra viktigast - som det ser ut idag finns det inte ens i närheten av tillräcklig trafikkapacitet på Frösundaleden för att Tvärbanan skulle kunna läggas där. Oavsett om Tvärbanan går i blandtrafik med bara bussar, även bilar, eller får helt egna filer, så kommer antingen kapaciteten på Frösundaleden minskas drastiskt, eller Tvärbanan tvingas samsas med samtliga övriga fordon. Redan idag finns där långa köer i rusningen, vilket inte är förvånande, eftersom Frösundaleden är en av Solnas mest trafikerade vägar (efter bland annat E4, mest trafikerad i landet, och vår andra motorväg, E18). Att minska antalet framkomliga filer för trafiken till mindre än 2+2 där är helt enkelt inte realistiskt. Det visar sig också när trafiken ska strypas på andra håll, som i Huvudsta - där behovet av trafikkapacitet inte alls är lika stort, och det ändå vid minskning av vägbredder framkommer betydliga klagomål.

En del andra brister finns inte i detaljplanen som sådan, utan snarare i presentationen av den. Det ska noteras att det är stor skillnad på vad en detaljplan innebär (dvs plankartans bestämmelser) jämfört med hur den presenteras (planbeskrivningen, med text och illustrationer). Den senare har inget juridiskt värde, men bidrar ofta till att ge en (falsk eller riktig) mer detaljerad idé av vad planen egentligen innebär - men däremot inte vad den skulle kunna innebära med en något annorlunda tolkning än planförfattaren tänkt sig vid författandet.

En hel del av detaljutformningen är inte en del av beslutet. Exempelvis utesluter planen som togs i måndags inte att man kompletterar med cykelkorsningar i plan över Frösundaleden, för att förbättra framkomligheten för cyklister. Från planbeskrivningen är det uppenbart att tanken från början inte var sådan, men det finns inget i själva planen som hindrar det - det planen ändrar är bara tillåtelsen att bygga upp en ny spårväg.

Läs även: Anders (2, 3, 4), Arne (2, 3, 4, 5, 6, 7, 8), Peter, Johanna, mig själv, hagalundsgatan.se.

Det här går inte an...

2011-05-30T23:57:00.001+02:00

... bloggen har varit tyst alldeles för länge. För mycket undervisning och alldeles för lite politik i mitt liv. Det får det bli ändring på nu - prommis!

Sd vill ha ännu mer datalagringsdirektiv

2011-03-04T00:06:00.002+01:00

Med rubriken på dagens sverigedemokratiska debattartikel i Expressen, skulle man kunna förstå det som att Sverigedemokraterna är kritiska till lagförslaget. Och det är de, men inte på samma sätt som alla andra kritiker. Av de tilläggsförslag som Sverigedemokraterna har, så är den enda som något skulle minska lagens problem, förslaget att förbjuda lagring utomlands. I praktiken är det mest ett slag i luften, data kan ju lika gärna läcka från databaser i Sverige som utanför, men det är ändå en inskränkning av hur direktivet implementeras. Av Sverigedemokraternas övriga tre förslag är dock det absolut största att utöka lagringstiden till ett år, istället för direktivets krav på sex månader.

Ta inte miste på det - att Sverigedemokraterna vill rösta emot liggande förslag till datalagringslag, beror inte i första hand på att man tycker att idén är dålig, utan på att regeringen inte velat ha tillräckligt mycket av den. Sen försöker man genom lite taktiska krumbukter få så många väljare som möjligt att känna sig företrädda av dem.

Jag kan inte säga att jag är nöjd med vad mitt eget parti presterat på området. Även om man är bakbundna av en viss f.d. socialdemokratisk justitieminister som drev igenom idén på EU-nivå, så hade man kunnat motarbeta direktivet mer, det ska jag inte hymla med. Men tyvärr är det helt enkelt så att det inte verkar finnas en majoritet för minskad övervakning i riksdagen.

Förresten, så har ni väl läst om arbetet gjort av tyska tidningen Zeit, som har låtit begära ut den tyske gröne politikern Malte Spitz rörelsemönster? Man kan på sidan följa hans minsta rörelse under flera månader. Då har man efter vad jag förstått ändå inte använt mer än hälften av den data man fick ut...

Läs även: Markus, Henrik (x2), Marcus

Fler stockholmare kräver mer tunnelbana

2011-03-03T22:38:00.000+01:00

När Stockholm växer med ett Göteborg på några decennier, så kommer det vara nödvändigt att se till att kollektivtrafiken i regionen byggs ut. Redan idag, innan befolkningen har ökat med sisådär en halvmiljon, kör tunnelbanetågen knökfulla i rusningstrafiken. Hur man tänkt sig att det ska gå ihop att ha ett stort antal invånare ytterligare, utan att göra större utbyggnader av kollektivtrafiken, förstår jag helt enkelt inte hur man får ihop. Den nya Hagastaden kommer att bli Sveriges mest tättbefolkade område, i Solna ploppar bostadshusen upp som svampar, och även längre norrut byggs det så det knakar. Samma situation ser vi på motsatta sidan av stan, där bussarna oavbrutet angör Slussen - även Nacka/Värmdö hör till de kommuner i landet som växer allra mest. Trafiksituationen kommer helt enkelt inte att hålla i längden.

För att möta det här har man idag egentligen bara två kollektivtrafiklösningar - dels Citybanan som kommer att leda till en välbehövlig utökning av pendeltågstrafiken, men utöver det bara utbyggnad av spårvagnar, främst i form av Tvärbanan. Problemet är bara att pendeltågen bara håller sig längs stambanan, och tvärbana och andra spårvagnar är nog bra, men kapacitetsmässigt är de ett tydligt nerköp jämfört med tunnelbana. Spårvagn är bra - och behövs - men det möter en helt annan marknad än den masstransport som tunnelbanan kan erbjuda, och används också för relativt sett kortare resor. Vi måste inse vilken utmaning det är att få Stockholmstrafiken - både på spår och på asfalt - att fungera när en halv miljon till kommer att bo här om bara några år.

Läs även: Magnus, Per, Albin, Johan

Att våga planera för nästa Göteborg i Stockholmstrakten

2011-03-02T22:15:00.001+01:00

Min kollega och namne i Solnacentern, kommunalrådet Andersson, har i veckan haft en insändare om stadsplanering och bostadsbyggande i DN. Han har en mycket god poäng - som planerna ser ut kommer nämligen Stockholmsområdet under de närmsta decennierna växa med ett helt Göteborg. Alla dessa nya människor måste bo någonstans, ha någonstans att arbeta, någonstans att roa sig, och även kunna ta sig mellan platserna. Det är en enorm utmaning för oss politiker i Stockholmsområdet - vare sig vi är kommunalråd, eller som mig fritidspolitiker i stadsbyggnadsnämnden, och tar beslut om detaljplaner och bygglov.

Det är nämligen så, att i det fall staden inte byggs på ett tätt och smart, miljövänligt sätt, med gena kommunikationer och god kollektivtrafiktillgång, så kommer den att byggas ändå, på något annat sätt. Det är en enorm utmaning att samtidigt bygga ut den centrala infrastrukturen, särskilt med kollektivtrafik som tunnelbana, samtidigt som dessa områden också ska förtätas med nya bostäder, nya kontor, nya arbetsplatser. Det är inte bara ett praktiskt problem, utan det är också en stor politisk utmaning. Många kommer att känna sig trampade på tårna när deras områden pekas ut som blivande förtätningsområden.

Men vad är alternativet? Jo, det är att bostäderna byggs någon annanstans. Kanske långt ut från centrum, så att de som bor där tvingas pendla långa tider per dag. Kanske med bil, så att vi som bor i närförorterna får ännu större trafikproblem. Vi kommer också fortsätta se en bostadsmarknad i centrala delarna av staden som i mångt och mycket helt exkluderar den som inte har en ekonomi som är i toppskick. Slutligen kommer även vi som redan bor i innerstaden få färre butiker och annan service. Befolkningsunderlaget kommer nämligen inte vara alls lika stort...

Läs även: Helen, Christian, Anna, Albin, Johan.

Bättre och bättre dag för dag?

2011-02-21T23:38:00.000+01:00

Än en gång går debatten om tillväxt eller inte igång. Det är egentligen två frågeställningar som behandlas - dels frågan om tillväxt är bra för miljön eller inte, dels om tillväxten kommer att fortsätta som den redan börjat med en ungefärligen konstant procentuell ökning varje år.

I den första frågan kan jag bara torrt konstatera att tillväxt inte handlar om att höra till de "onda" eller de "goda". Tillväxt är bara helt torrt och krasst ett mått på den ekonomiska utvecklingen i ett visst området (typiskt mätt med exempelvis BNP). Vad det faktiskt innebär för exempelvis miljön i ett visst område beror helt på vad vi fyller tillväxten med - att bygga stora kolkraftverk skulle effektivt höja BNP, men det skulle även en stor vindkraftverkpark. I det senare fallet, särskilt om kraftverken byggs som ersättning för någon mindre miljövänlig energikälla, kan knappast hävdas annat än att ökningen av BNP inte gjort annat än varit nyttig för miljön, eftersom man annars fortsatt använda för stunden billigare men skitigare och i längden (på grund av miljöförstöring) dyrare energikällor.

De mått som traditionellt används för mätning av BNP är dessutom krångliga av den enkla anledningen av att de produkter vi konsumerar varierar i pris, och likaså de mängder vi konsumerar av dem. För hundra år sen fanns det kort sagt inte en marknad för exempelvis den dator du använder för att läsa detta inlägg. Måtten är heller inte rättvisande av andra anledningar, som exempelvis den klassiska sagan om det trasiga fönstret visar. Av de anledningarna är det svårt att göra jämförelser av BNP, och fortfarande hävda att jämförelsen är helt och hållet relevant, över längre tider än kanske några decennier.

Kort sagt, ansvaret ligger på politikerna att se till att vi får en ekologiskt hållbar tillväxt, och använda den för politiska reformer som är bra för såväl människor, ekonomi och miljö. Man kan mycket väl kritisera dagens politik på väldigt många punkter när den gäller det senare - härom har jag ingen skiljelinje med miljöpartisterna. Men att därifrån gå till att säga att tillväxt per definition är dålig, alldeles oaktat dess effekt på miljön, och dessutom frånsäga mig möjligheten att använda de förbättrade ekonomiska förutsättningarna till miljöriktiga åtgärder, för det betackar jag mig. Det kvittar hur fel det är ur ett ekonomiskt perspektiv, det räcker att det är tokfel ur ett ekologiskt perspektiv. Det kvittar om man har bra intentioner om ens åtgärder bara leder till försämringar - och då kan man med rätta kallas en mupp!

Vi kommer härmed till den andra frågan som figurerar i debatten - är evig exponentiell tillväxt möjlig? Det korta svaret är att evig exponentiell tillväxt inte är möjlig (i varje fall inte så länge vi inte antar att hypotesen om ett ändligt universum är korrekt), eftersom det kräver att hjulen hela tiden snurrar snabbare och snabbare, och slutligen kommer det att finnas en gräns för de resurser som finns tillgängliga. Att evig exponentiell tillväxt inte är möjlig, är dock inte samma sak som att evig tillväxt inte är möjlig. Vi skulle precis lika gärna, om vi förvaltar våra kort väl, kunna se exempelvis ett scenario med avstannande, men fortsatt positiv tillväxt. Det finns sådana plausibla utvecklingsmöjligheter både där ekonomin i förlängningen går mot ett ändligt gränsvärde, eller de där ekonomin fortsätter växa men med en avtagande takt över tiden.

Vi är dessutom än så länge väldigt långt från de yttre gränser för tillväxten som naturen ställer upp, även i det fall vi räknar med att mänskligheten väljer att begränsa sig till en enda himlakropp. Solinstrålningen över Sverige räcker exempelvis till vår energiförbrukning 100 gånger om. Kort sagt, de enda nära förestående absoluta gränserna för den tillväxt vi ser är människans uppfinningsförmåga, och möjligtvis vår förmåga att producera och framförallt fördela mat och vatten till hela mänskligheten.

Vän av ordning kommer nu säkert att protestera att vi faktiskt bara har ett jordklot - och de har rätt. Vi har nämligen en enorm utmaning framför oss i form av en grundläggande energiomställning. Att vi oundvikligen börjar närma oss några av gränserna för hur mycket resurser jorden kan erbjuda beror nämligen på att vi använt dessa resurser oförsiktigt och slarvigt, och särskilt använt ändliga resurser som om de vore oändliga. Vi har också oförsiktigt gjort oss skyldiga till stora mängder utsläpp - tyvärr är det så att för många typer av råvaror är det inte tillgången till dem som är den största begränsningen, utan de utsläpp från vår användning av dem som naturen tål, som är den begränsande faktorn.

Om vi inte ägnat hela 1900-talet åt att bygga upp en oljedopad ekonomi, kanske vår BNP idag skulle vara något lägre, men det hade också kunnat betyda att vi hade haft en mer långsiktigt hållbar energianvändning. Det är dock ingen invändning på lite längre sikt - den möjliga tillgången till energi är nämligen långt större än vad oljan kan erbjuda. Att göra en energiomställning är förvisso inte enkelt, men att det skulle vara helt omöjligt har jag svårt att se.

Vän av ordning kommer förmodligen också att invända att vi den senaste tiden sett en rejäl puckel på BNP-kurvan tack vare oljedopningen i ekonomin. Även detta är sant, och jag ser det inte för omöjligt att vi ligger nära ett ekonomiskt lokalt maxima över tiden. Det är dock inte samma sak som att vi inte långsiktigt omöjligen kan uppnå en motsvarande ekonomisk nivå (antingen totalt sett eller åtminstone per capita). Som redan konstaterats ligger vi sedan länge ganska långt från naturens absoluta gränser, även om vi gravt snedutnyttjar dem på ett långsiktigt improduktivt sätt. Även i det fall vi skulle se en ekonomisk nedgång eftersom människans innovationsförmåga inte håller jämn takt med minskad tillgång på monetärt billig fossil energi, betyder det inte att vi har chans att ta igen ett sådant tapp senare, och att man i efterhand ser oljekrisen som en tillfällig svacka på väg mot det hållbara kretsloppssamhället.

Med det sagt - alldeles oaktat om vi delar åsikter om tillväxt i det långa loppet eller inte, är det föga tvekan om att det är dags att göra något för att lämna beroendet av ändliga resurser. Att det är rätt att göra kan vi antagligen komma överens om utan att ens debattera frågan om tillväxt, och på sätt och vis fördröjer debatten bara de nödvändiga åtgärder som borde göras redan nu. Men det kanske är så att det är lite för många av de som bryr sig om frågan som ser så negativt på den att de tror att den inte är lösbar?

Läs även ett av mina tidigare blogginlägg på samma tema, eller parallella inlägg av Stina, Johan, Hannes, Johan, Magnus eller Albin.

Tips till Maud i elprisdebatten: samhällskritik ska svida ibland!

2011-02-10T10:21:00.003+01:00

Som vanligt är jag ganska sen in i debatten, den här gången om elpriserna. Man skulle till och med kunna hävda att debatten är på väg att dö, men det verkar inte tidningarna eller allmänheten tycka, så jag tar mig därför friheten att ändå skriva vad jag tycker.

För det är ju faktiskt så att om vi i Centerpartiet ska hålla på med samhällskritik - vilket jag håller med om - så måste vi också veta vad samhällskritik är. Vi måste förstå att samhällskritik inte bara är att ta den lösning som de som skriker högst förordar. Samhällskritik är att lyssna på debatten, ta in intrycken, men också att se de personer som befinner sig i debattens skrymslen, som inte orkar ta röst själva eller har någon som företräder dem, och det är också att tänka själv. Det är inte vidare bra samhällskritik att helt enkelt lyssna på den som hojtar först och ofta också högljuddast. Lika viktigt som att höra den som hojtar högst är att man går i samklang med de andra förslag och de ideologiska värden som man företräder. Gör man inte det kommer man ge ett politiskt disonant framteende som är föga smickrande.

Det måste ses som alldeles ofrånkomligt att centerpartistisk samhällskritik med nödvändighet inte får se likadan ut som socialdemokratisk sådan, eller för den delen moderat sådan. Den dagen vi slutar tänka och bara kopierar andras samhällskritik, kommer väljarna att välja dessa partier istället.

Jag tycker nog att Maud helt enkelt ska på tänkarmössan vad gäller elpriserna en gång till, och fundera på om det finns någon bättre politik att kommunicera. Det finns alldeles utmärkta skäl att vara mot en prisreglering mot el - det får ofta effekter som att minska energiutbudet och leder till marknadsimperfektioner. Ett lite mindre marknadsfixerat och mera centertraditionellt argument är att det knappast kan vara bra att reglera ner elpriserna om vi vill att miljövänligare alternativ energi ska utvecklas långsiktigt.

Det är också att vara oärlig mot väljarna - även om många personer i vinter fått betala genom näsan för sina elräkningar, så är det svårt att se någon annan utveckling än att el inte kommer att vara så billigt som det historiskt varit i Sverige. Elpriserna har hos oss mycket effektivt tryckts ner av den massiva statligt stödda satsningen på kärnkraftsel. Den stora utbyggnaden ledde till ett överutbud av el som tryckte ner priserna på en europeiskt unik nivå, undantaget möjligtvis Norge och Island.

Oavsett om man är för eller emot kärnkraft kan man med ledning av kostnaderna i vårt grannland Finland konstatera att kärnkraften i vart fall inte är så billigt som den historiskt varit. Vi vet också att våra grannländer i hela Europa har genomgående sämre miljöanpassad elproduktion än oss. Huvudkällorna brukar vara kolkraft och i bästa fall kärnkraft, vattenkraft spelar en betydligt marginellare roll än hos oss. Det är inte mer än vår moraliska skyldighet att hjälpa dem fasa ut sin miljövidriga elförsörjning så gott det går (och vi drabbas ändå av miljöproblemen även i Sverige). Det är också så att den svenska fossilfria elen kommer att bli mer eftertraktad i takt med att de fossila energikällorna minskar i omfattning. I det sammanhanget är det alldeles huvudlöst att vi använder den högvärdiga exergirika elektriciteten till att göra värme i röda stugor, det är nämligen de med eluppvärmning som drabbats allra värst av elpriserna.

Det tips Maud först gav, att tilläggsisolera, är faktiskt det som jag tycker är rätt, riktigt, och dessutom rakryggat. Och oerhört provocerande. Det är nämligen så med riktigt frän och bra samhällskritik. Den bästa och tydligaste samhällskritiken tas inte alltid emot positivt. Riktigt bra samhällskritik svider inte bara hos massmedia, utan även hos mottagaren. Man kan kort och gott säga att Maud var så bra i sin samhällskritik (och kanske lite väl direkt och ärlig) att det blev lite för bra! Maud hade helt rätt i att vi använder för mycket energi till att elda för kråkorna, men de som kritiserar nivåerna på elpriserna delar inte den världsbilden med henne.
Man kommer aldrig kunna leda den politiska utvecklingen om man inte ibland vågar ta beslut som kanske till och med är kritiserade eller till och med impopulära, om man inte någon gång ändå kan lita till sin inre kompass, eller om man inte tydligt kan debattera för det som man anser är rätt även om massorna ännu inte är övertygade.

Problemet är att hennes helt riktiga lösning, att energieffektivisera husen, är en lösning som tar åtminstone något år att genomföra. Det är alltså en långsiktig lösning. Den kritik som passerat mot elpriserna har i första hand varit grundad på kortsiktiga resonemang ("fy fan vilken hög elräkning vi har fått!"). Den som stödjer sina resonemang på sådana grunder lyssnar ogärna på en lösning som är rätt, men inte hjälper för stunden. Det är också mycket möjligt att de som kritiserar elpriserna rent generellt är mer kortsiktiga, för så länge jag levt har det varit tydligt att energipriserna långsiktigt inte kommer vara fortsätta vara lika låga, och det senaste decenniet har man inte bara bytt bort olja utan även direktverkande el.

Den som hade velat vara proaktiv hade alltså kunnat välja att byta uppvärmningssystem i sin bostad, tilläggsisolera eller byta fönster, eller i värsta fall byta till ett mindre energikrävande boende. Senast redan förra vintern blev det övertydligt att el inte är en energibärare som bör användas för uppvärmning.

Kravet på reglering av elpriserna avfärdar jag helt och hållet. Det man indirekt säger med kravet på reglering av elpriser är nämligen att den som tagit sitt ansvar och energiförbättrat sitt hus, eller till och med som Pär Holmgren valt att investera i mer energiproduktion, är de som ska betala elräkningen för de som inte gjort det. Någonstans tycker jag faktiskt att man har lite eget ansvar för den bostadssituation som man valt.

Med det sagt menar jag inte att elmarknaden är perfekt. Den lider starkt av att det finns så få elbolag i Sverige, och är i praktiken ett oligopol. Det borde man sätta Konkurrensverket på, och skulle förmodligen minska de allra värsta prisspikarna, men det kommer inte heller det ändra på att energipriserna långsiktigt är på väg upp.

Läs även: Helen, Johan, Magnus, Elisabeth, Johan, Frank, Annie

Det är bara att bita ihop och komma igen

2011-01-30T22:55:00.001+01:00

Det är ingen större hemlighet att Centerpartiet egentligen hade hoppats på ett betydligt bättre valresultat. Därför tillsatte man en valanalysgrupp, och dess rapport är nu offentliggjord.

Egentligen är det väl inte någon "rocket science" som rapporten pekar på - egentligen är huvudbudskapet bara att för att nå ut krävs det jobb under hela mandatperioden, det krävs att man är tydlig, och det krävs att man är konsekvent, och säger samma sak hela tiden.

Man kan inte påstå att vi utan tvekan lyckats på någon av dessa punkter. Och mycket mer än så handlar det nog egentligen inte om, men inte heller något mindre. Vi måste helt enkelt bli klara över vad vi vill uppnå, och varför. Förslaget om ett nytt partiprogram och en extrastämma år 2012 är utifrån det ett ypperligt första steg mot det hållet.

Media: Expressen (x2), SvD (x2), Aftonbladet, Sydsvenskan, Skånskan (x2)

Andra bloggar: Magnus (x2), Helen, Per, Niklas, Mattias, Johan, Stina, Isak, Mikael, Johan, Christer, Stureplanscentern, Karin, Fredrik, Kent, Thomas,

Vart tog kontrollstationen 2011 vägen?

2011-01-30T21:33:00.000+01:00

Även jag har noterat den gångna veckans uppgörelse om Säpo och FRA. Precis som många andra frågar jag mig hur mycket uppgifter Säpo egentligen ska få tillgång till, eller varför deras övriga möjligheter till vanlig avlyssning inte räcker. Varför behöver Säpo tillgång till i praktiken all elektronisk kommunikation som passerar rikets gränser?

Jag frågar mig också vad som egentligen hänt med den uppgörelse som Alliansen gjorde då den senaste versionen av signalspaningslagen röstades igenom. Som den sista av femton punkter kom man då överens om att ha en kontrollstation under 2011.

Borde man inte rimligtvis låta denna kontrollstation ha sin verkan innan man börjar fundera på att justera lagrummet? I det fall man vid kontrollstationen kommer fram till att signalspaningen som görs inte har en effekt som motsvarar kostnaden, är ju ändringen man nu arbetar med oanvändbar. Om nu inte tanken från början var att kontrollstationen inte skulle ha någon praktisk betydelse. Man frågar ju sig om inte Säpos resurser verkligen används bäst genom samhällsövervakning, eller om det kanske finns andra hål där pengarna skulle göra mer nytta.

Läs även: Mark (x2), Johan, Maria, Henrik, Erik, Peter, Christian, Erik

Dimensionskontroll, resultat: inte en siffra rätt

2011-01-24T20:55:00.001+01:00

Den annars någorlunda sansade tidningen Ny Teknik basunerar stort ut att man i Italien lyckats demonstrera kall fusion.

Problemet är bara att de data som uppges i artikeln inte stämmer det minsta. Trots att man hävdar att försöksuppställningen utvecklar 10-12 kW, och att kommersiella aggregat skulle tillverkas i storleken 1 MW, påstår man samtidigt att processen endast förbrukar enbart några pikogram bränsle. För den som är det minsta insatt i relativitetsteorin och formeln E=mc², är det uppenbart efter att ha använt Google som räknedosa, att antingen har italienarna inte en susning om vad de gör, eller så är de gravt felciterade.

Ett pikogram massa motsvarar nämligen bara en 40 000-dels kilowattimme, en helt försumbar energimängd och en till två magnituder från den förväntade effekten på försöksuppställningen även om man räknar med att apparaten förbrukar några pikogram bränsle varje sekund istället för under längre tid (tiden för att förbruka bränslet specas tyvärr inte). Det är alltså svårt att se att demonstrationen verkligen är helt korrekt och att citeringarna är korrekta. Skulle det vara så, innebär det nämligen att relativitetsteorin som vi känner den fått en rejäl törn.

En sådan enkel dimensionskontroll är närmast elementär att göra. Jag skulle inte vilja göra en sådan tabbe vid en pressvisning av min forskning där jag kan vara tämligen stensäker på att hela världen visar intresse. Alldeles oavsett om experimentet som sådant är på riktigt eller om det är fejkat.

För andra invändningar som går bortanför högstadiefysik och -matte, se denna engelskspråkiga diskussion!

Kort sagt - det händer att även en blind höna hittar ett korn. Men det är inte normalfallet...

På signalspaningsfronten intet nytt

2010-12-09T22:12:00.001+01:00

Datainspektionen rapporterar inifrån FRA, och deras pågående granskning. Men för oss som var med i debatten för knappt 2½ år sedan känns det som om det är samma argument som bara går en andra gång.

Vi sa redan då att det är tekniskt omöjligt att urskilja svensk inrikestrafik på det sätt som lagen förutsätter. Det förvånar mig inte ett dugg att man faktiskt också spanat på svenskar.

Att även hemlighetsfulla organisationer riskerar läcka information är inte heller det något överraskande. Att information kunde förmedlas till utlandet stod dessutom i klartext i lagen.

Sökbegreppen är det fortfarande ingen som förstått hur vida de får vara, i varje fall inte utanför de direkt inblandade.

Det enda som möjligtvis är något överraskande är att man, särskilt i ljuset av den allmänna debatten under 2008, inte varit extra noga med hur accessrättigheter till systemen, loggning och andra åtgärder genomförs. Det ser inte bra ut i en granskning att man inte ens fått starten rätt. I övrigt har det inte framkommit något nytt som inte vi kritiker sa skulle hända redan för över 2 år sedan!

Läs även: Mark (x2), Markus, Erik (x2), Mary

Centerpartiet nu med i Allians för Solna

2010-10-20T21:27:00.003+02:00

Det har gått mycket snack i korridorerna i stadshuset under de senaste veckorna. Rävspelet, det vill säga förhandlingarna om vilka partier det är som gemensamt ska styra Solna, har pågått för fullt i stadshuset. Igår blev det då till sist offentligt - Centerpartiet kommer nu att ingå i det nu bildade fulltaliga Allians för Solna, tillsammans med de tre andra borgerliga partierna (precis som i Stockholm!). Magnus Andersson, vår nyblivne gruppledare, blir därmed också kommunalråd.

I regeringsförhandlingarna har flera kärnfrågor för centerpartiet hittat in i det nya lokala regeringsprogrammet, men därom tänkte jag återkomma när jag hunnit läsa igenom detaljerna själv.

Johan och Helen har redan hunnit gratta Magnus och oss dessutom. Tack så mycket!

Oplanerat blogguppehåll

2010-10-20T21:20:00.000+02:00

Blogguppehållet efter valet blev alldeles oförskräckligt oplanerat långt. Visst hade jag tanken att inte köra på med flera inlägg om dagen efter valet, men råkade tyvärr ut för något som hänt mig tidigare valrörelser också. Dagen efter valvakan så var det nämligen direkt tillbaka till jobbet igen. Istället för att ta det lugnt och skönt i en vecka var det nämligen direkt åter till doktorerandet på KTH på morgonen efter som gällde. Det var en del att ta igen, så då fick politiken stå åt sidan. Speciellt som man är ganska utschasad efter ett par 80-timmarsveckor på slutet.

Nu är jag i alla fall tillbaka och kan så smått känna att jag hinner med mer bloggande igen. En ursäkt till alla regelbundna läsare! Bloggen är nu på G igång igen. :-)

Din röst är viktig

2010-09-19T07:07:00.001+02:00

Har du fortfarande inte bestämt vad du ska rösta på? Då kan du läsa mer om vad vi i Centerpartiet vill genomföra på centerpartiet.se. Nedan motiverar en lång rad personer varför de ska rösta på Centerpartiet:

Maud Olofsson:

Douglas Roos:

Lars Weinehall:

Magnus Andersson:

Algot Thorin:

Fredrick Federley

Petra Björk:

Läs även: Magnus, Johan.

Sjuka ska bli friska igen

2010-09-19T06:50:00.000+02:00

Läs gärna nybakade centerpartisten Lottens inlägg om hur hennes föräldrar gått från sjukdom och deprimerat innehållslöst liv, till ett liv där man åter känner glädje.

Se även Erik Ullenhags film om sjukreglerna:

Att cykla i Solna

2010-09-18T11:43:00.000+02:00

Att cykla i Solna kan ibland vara ganska irriterande. På mängder av platser är trafiklösningarna helt enkelt inte byggda för cyklister, och taskiga lösningar är vanliga. Centerpartiet i Solna vill jobba hårt den kommande mandatperioden med att ta hand om alla problem med cykelvägnätet. För att få något att jobba med är det dock viktigt att vi känner till alla problem som finns. Vi har därför under början på hösten påbörjat en inventering av alla dåliga cykeltrafiklösningar i Solna, som visas på kartan nedan. Tyvärr är listan inte komplett än. Känner du till fler? Kontakta mig, de bästa tipsen belönas med böcker!

Större karta

IPRED till Europadomstolen

2010-09-16T21:40:00.000+02:00

Prövningen av det första IPRED-fallet har nu tagit sig till Europadomstolen. Bra att lagen får en ordentligt prejudicerande prövning! Låt oss hoppas att den personliga integritetet vinner denna domstolsprövning.

Naturskyddsföreningens oseriösa tidningsanka om uranbrytning: skämmes!

2010-09-15T23:42:00.000+02:00

Som medlem i Naturskyddsföeningen kan jag inte annat än reagera med bestörtning när den viktiga granskningen av de politiska partiernas miljöpolitik, som nu senast med uranbrytningen (1, 2, 3, 4, 5, 6 för att ta bara några exempel). Visst ska vi politiker granskas, och så även i miljöfrågorna, men borde inte kritiken vara saklig och korrekt? När Albin granskar det utspel som ledde till rubrikerna visar sig rubrikerna inte alls stämma, statistiken var kort sagt fabricerad. Som medlem förväntar jag mig betydligt högre kvalitet på "granskningen" än så här!

Nu finns det ju faktiskt en liten minoritet i Centerpartiet som faktiskt tycker att det inte är rimligt att tycka att vi, inom överskådlig tid, kommer att fortsätta driva de kärnkraftverk som finns, men ändå importera uran. Även om jag är negativ till kärnkraften kan jag inte annat än konstatera att det är något dubbelmoraliskt att säga nej till uranbrytning i Sverige, samtidigt som man förväntar sig att någon annan ska exportera till oss.

Läs gärna Andreas Carlgrens blogginlägg eller titta på Anders Flankings kommentar nedan:

Bloggat har även: Frank, Staffan, Johan.

Även borgare borde kunna få fackliga rättigheter

2010-09-15T22:52:00.005+02:00

Vad kul det är att se en debattartikel i SvD av någon man känner! Min mamma Majvor, och några till fackliga centerpartister, går öppet ut och kritiserar att LO väljer att stödja just Socialdemokraterna i valet snarare än att fokusera på att förbättra arbetssituationen för arbetarna.

Två vanliga invändningar finns mot deras tes:

Det är frivilligt att vara med i facket
LO har demokratiskt beslutat att stödja just (s).

Men det finns främst med den första ett tydligt problem: för den som väljer att stå utanför facket, så minskas rättigheterna betydligt. Exempelvis har det största facket rätten att förhandla bort turordningsreglerna för samtliga anställda - även de som väljer att inte vara med i facket, eller ett fackförbund som organiserar en minoritet av de anställda. Det är alltså uttryckligen så att de regler som gäller på arbetsmarknaden i Sverige gynnar de största fackföreningarna, nästan alltid ett förbund inom LO eller de mera opolitiska TCO och SACO.

Det är då det blir problematiskt att LO har en tajt koppling med ett politiskt parti. Den som inte vill stödja sossarna politiskt borde ju också ha rätt att få rätten att organisera sig fackligt. När våra regler uttryckligen är skrivna för att gynna de största fackförbunden, och man inte får sina rättigheter tillgodosedda om man väljer ett annat, då är det ett problem att det fackförbundet väljer att lägga sina resurser på att stödja ett politiskt parti istället för att kämpa för att förbättra för sina medlemmar.

Läs även: Germund, Majvor, Peter, Annika, Annie, Per, Frank, Mikael, Jonas, Rickard, Johan, centerpartiet.se.

C: 7,5% 8,6% och tredje störst!

2010-09-15T11:37:00.005+02:00

Det är medvind nu. Trevligt!

Uppdatering: Det är visst rejäl medvind nu. Centerpartiet upp till 8,6% och i första mätningen på mycket länge är vi återigen tredje största parti. Mycket trevligt!

Integritetsvärnande centerpartister i riksdagsvalet

2010-09-13T23:18:00.006+02:00

För den som värnar personliga integriteten, men ändå tycker något om övrig politik, är årets val inte så lätt. Antingen Piratpartiet som tydligt driver integritetsfrågan men nästan inget annat, eller ett av sju partier som inte visat sig jätteduktiga. Ett alternativ kan då vara att personkryssa en kandidat som mycket tydligare kommer driva de här frågorna!

I Centerpartiet kan jag personligen rekommendera nedanstående kandidater, som tidigare har valt att engagera sig i Centeruppropet, antingen genom att vara med på ursprungsuppropet, att integritetscertifiera sig eller på annat sätt (exempelvis inom någon av sidoorganisationerna CUF eller Centerstudenter) arbeta för mer personlig integritet internt inom partiet. De allra flesta har varit med på samtliga dessa. Dessutom har jag inkluderat alla som valt att säga tydligt nej till datalagringsdirektivet.

När jag har rekommenderat mer än en kandidat per valkrets har jag valt att markera de kandidater som allra tydligast inriktat sig på integritetsfrågorna tidigare med en stjärna. Denna gradering är helt subjektiv och bygger på enbart på min egen magkänsla.

Ingen av dem toppar sin lista, och har därför troligen inte särskilt stor chans att ta sig in på ett mandat för partiet utan behöver personröster, då Centerpartiet bara har mer än ett mandat i Stockholms stad (2 st) och Stockholms län (3 st). Flera av dem står dock bara en plats alldeles strax nedanför troligen valbara positioner och kan med en väl fungerande valrörelse kunna kryssa sig in. En del har debatterat frågorna utåt, och en del har mer lobbat inom partiet. Ingen satt heller i riksdagen den gångna mandatperioden (om jag inte alldeles misstagit mig någonstans).

Nästan samtliga känner jag slutligen personligen, några sedan tidigare och några lärde jag känna som del i engagemanget med Centeruppropet, och jag förväntar mig att de klarar att hålla samma linje som de tidigare gjort i diskussioner jag haft med dem, även om de skulle bli invalda som riksdagsledamöter.

Göteborgs kommun:
2. Rickard Nordin*
8. Anders Dahlberg*
13. Niklas Dahlgren
15. Daniel Runvik

Jämtland:
4. Hanna Wagenius

Kalmar:
14. Magnus Larsson

Kronoberg:
5. Isak Engqvist

Malmö kommun:
9. Erik Hultgren

Skåne läns norra och östra:
3. Niklas Larsson
21. Jonathan Lindborg

Skåne läns södra:
10. Erik Hultgren

Stockholms stad:
4. Abir Al-Sahlani
6. Johan Hedin
8. Oscar Fredriksson*
34. Per Ankersjö

Stockholms län:
4. Magnus Andersson*
11. Ingrid Lundqvist
22. Magnus Persson* (undertecknad)

Södermanland:
5. Dayana Jadarian

Uppsala:
2. Mattias Johansson*
5. Karin Ernlund

Värmland:
2. Marie Wickberg

Västerbotten:
4. Johan Kling

Västernorrland:
4. Emil Källström
8. Erik Hultin*

Västra Götalands västra:
16. Anders Dahlberg

Örebro:
2. Johan Pettersson

Östergötland:
17. Håkan Thornell

Observera att jag skrivit listan manuellt, och det därför mycket väl kan finnas ytterligare kandidater som är integritetsvänner på listorna som jag helt enkelt missat. Känner du att du själv eller någon annan saknas? Släng in en kommentar nedan!

Läs även: Markus Berglund, som var inspirationen till detta inlägg, och Johan Folin.

Bodström river knappast upp Bodströmssamhället

2010-09-13T09:22:00.002+02:00

Bodström säger i en intervju i SvD att han vill riva upp FRA-lagen. Men ärligt talat, just den mannen har väl inte direkt något förtroende kvar i frågan om personlig integritet? Det var Thomas Bodström personligen som var drivande bakom införandet av Datalagringsdirektivet i EU. Det var Socialdemokraterna som la det allra, allra första förslaget till en FRA-lag - det förslag som inte ens hade de plåster som Annie och Fredrick arbetade för att få tillagda (och som kritiserats av debattörer både från höger och vänster som otillräckliga).

Läs även: Mark

Uppdatering: en artikel i DN i frågan

Mitt "manifest" - personvalsmaterialet

2010-09-12T18:12:00.000+02:00

Sedan i förmiddags har jag ägnat dagen åt att dela ut mitt personvalsmaterial i brevlådorna för studentlägenheterna i Kungshamra. Många trappor blir det. Jag tänkte också passa på att visa materialet för mina läsare här på webben, det är tryckt som enkla vykort.

Jag har valt att lyfta två områden vardera som jag vill driva i kommunen och på riksplanet.

Kommunalt har jag lyft cykelfrågorna och kollektivtrafiken. Det är tydligt att den som planerat cykelvägarna i Solna inte själv använder dem, så mycket dåliga lösningar som jag som cyklist får se skulle inte accepteras av bilister. Även om det är ganska gott om cykelbanor är det långt till ett fungerande cykelnät.

Att vi måste bygga ut kollektivtrafiken, med Tvärbanan förlängd till Bergshamra, tunnelbana till Karolinska och blå linjen mot Nacka, och kanske även spårbilar mellan Karolinska och övriga universitet är också en självklarhet.

I övrigt stödjer jag naturligtvis också det kommunala program som Centerpartiet i Solna tagit fram gemensamt.


(klicka på bilden för att se en förstoring)

De två riksdagsfrågor som jag lyfter är tydligt kopplade till den person jag är - jag har valt att peka ut mig som en tydlig företrädare för den personliga integriteten inom Centerparitet i Stockholms län. Att staten i princip ska ha tillgång till all kommunikation, som FRA-lagen innebär, är mig orimligt. Likadeles har jag skrivit under väljarkontraktet mot Datalagringsdirektivet, och skulle vilja avskaffa IPRED, som innebär att privata företag får rätt att ta på sig en polisroll.

Slutligen, eftersom jag tillbringat alldeles för mycket tid på högskolan och egentligen tagit lite fler högskolepoäng än vad som egentligen är nyttigt - så hoppas jag kunna göra nytta och fokusera högskoleutbildningarna på kvalitet istället för kvantitet.

Mp bluffar om tågpolitiken

2010-09-12T09:30:00.001+02:00

Maria Wetterstrand och Peter Eriksson hade i förrgår ett debattinlägg i Aftonbladet om den borgerliga tågpolitiken. Synd bara att de väljer att vara otydliga med sanningen, eller förtiga saker de själva vill göra:

Det påstås att Alliansen vill sänka underhållet på spåret. Det är sant att en tillfällig extrasatsning som gjordes för att upprusta spåren tar slut under 2011, men trots detta har Alliansen ökat spårunderhållet från 38 till 64 miljarder sedan 2006. Varaktigt, dvs med den tillfälliga satsningen borträknad. Det är betydligt högre ambitioner än i (s)-budgeten 2005.
Ökningen av banavgifterna är tänkt att gå till underhåll. Miljöpartiet räknar med precis samma höjning när de lägger motioner om järnvägssystemet.
Slutligen vill Miljöpartiet själva återmonopolisera persontrafiken med tåg. Detta rimmar illa med Miljöpartiets uttalade tanke om att det ska vara billigare att åka tåg än flyg, som jag håller med om. Varför ska vi tvinga Veolia att lägga ner lågpriståget som redan körs mellan Stockholm och Malmö, när det går bra med lågprisflyg?

Nä. Mer handling och mindre babbel!

Uppdatering: Maria och Peter tycks ha skickat ett liknande inlägg till SvD. Jakob replikerar väl på sin blogg.

Ekonomisk trygghet även för den med ströjobb

2010-09-12T08:55:00.001+02:00

Många ungdomar har idag svårt att komma in på arbetsmarknaden, och har därför inte jobb hela tiden. Tyvärr innebär det att man ganska ofta ramlar bort från samhällets skyddsnät - de är alla byggda efter ett 70-talssamhälle där man förutsätter att alla jobbar. Hela tiden, och inte med ströjobb här och där. Så ser dock inte verkligheten riktigt ut längre...

Centerpartiet föreslår därför att beräkningsgrunden för ersättningarna (SGI) görs om. Istället för att vara den lön man hade senast, ska det grundas på en snittlön för det senaste året. Speciellt skulle det vara bra för ungdomar som ofta hoppar från jobb till jobb.

Uppdatering: Annie motiverar beslutet på Youtube:

Läs även: Annie, Christian, Johan, Johan, Anders, Elias, Johan, Rickard, Carl, Frank

Tälta i Hagaparken och Lill-Jansskogen är förbjudet!

2010-09-11T10:53:00.001+02:00

Stockholms bostadsproblem blir allt värre. På Stockholms Universitet finns nu ett tältläger på den stora gräsmattan på Frescati, för internationella studenter som helt enkelt inte hittar någon annanstans att bo. Bostadsmarknaden i Stockholm är bokstavligen så svår att det är det enda alternativ som erbjuds. Studentbostäder är tyvärr inte en så stor valfråga som det borde vara.

De borgerliga bär naturligtvis ett ansvar - men även Socialdemokraterna. Bostadspolitiken delar nämligen tydligt huvuddragen - starkt reglerad hyresmarknad, men en oreglerad marknad för ägt boende, som har lett till en prisklyfta i storstäderna som gör att det lönar sig mycket bättre att bygga bostadsrätter istället för hyresrätter. Pristak för äldre hyresrätter, som lett till bostadsrättsombildningar i mängder. Byråkratiskt krångel runt andrahandsuthyrning och inneboenden. Krångliga byggnormer som gör det väldigt dyrt att bygga smålägenheter eller korridorsrum. Politiskt käbbel och stopp av byggen med NIMBY-argument i kommunerna. Löften från politiskt håll om nya bostäder, trots att det är byggbolagen som har möjlighet att bygga. En motvilja mot högre hus på kollektivtrafiknära lägen i centrala Stockholm. Att vänsterpartierna vill införa ett mindre byggstöd till hyresrätter är mer en detaljfråga.

I allt detta är det i vart fall lite glädjande att Signalisten väljer att justera sina regler: nu ska unga Solnabor få förtur till små lägenheter och rivningskontrakt. Det tycker jag är bra - det gör det enklare för våra ungdomar i Solna att välja att bo kvar här när man vill flytta hemifrån, utan att tvingas fortsätta använda pojk- eller flickrummet. Synd bara att det är en lösning som gör bostadssituationen krångligare för övriga, som äldre eller de som kommer utifrån.

Läs även: Franziska, som skriver om samma problem i Göteborg.

Kollektivtrafik på Värtabanan

2010-09-11T09:30:00.001+02:00

Värtabanan går idag som en liten tarm på järnvägsnätet precis runt norra innerstan. Idag används den nästan uteslutande för godståg till Värtahamnen. Det är synd att en så central räls inte kan användas även för kollektivtrafik! Det tycker vi i Centerpartiet i Solna, och det tycker Miljöpartiet också. De vill bygga om och ut banan, så att den ansluter till Universitetet för att köra pendeltåg mellan Södertörn och universitetet.

Idéerna ser intressanta ut, men de som kan lite mer tycker budgeten för projektet ser alldeles för liten ut, eftersom det troligen behövs både planskild korsning och spårdragning i Nationalstadsparken. Man borde alltså fråga sig, om det inte går att använda banan på ett smartare sätt. Några olika idéer kan vara:

"Lillpendel" eller duospårväg Stockholm C/Karlberg-Värtan, som skulle få en roll mer som "central tvärbana".
Pendel Sollentuna-Solna-Norra station-Värtan. Skulle som bonus ge smarta kommunikationer mellan KTH:s två campus, som Miljöpartiet helt verkar ha glömt (KTH Kista ligger ca 10 minuters promenadväg från Helenelunds station).
Lägg i en tredje skena i Värtabanan ner till Stockholm C, köp nya vagnar till Roslagsbanan (ändå planerat pga utbyggnad) och kör vissa av tågen till centralen istället för Stockholm Ö.
Bygga vidare Tvärbanan via Bergshamra och Universitetet. Från Kräftriket går Tvärbanan sedan vidare på Värtabanans spår.

Vilket av dessa förslag som faktiskt funkar i praktiken, vet jag faktiskt inte. Miljöpartiet borde istället för att snöa in sig på en viss lösning, fundera över att ge ett utredningsuppdrag för dessa och andra alternativ. Det är för tidigt att bestämma sig för hur kollektivtrafiken på Värtabanan ska se ut, innan vi ens lyckats övertyga övriga partier om att vi ska ha kollektivtrafik på Värtabanan.

Må bästa fordonsbränsle vinna!

2010-09-10T10:40:00.001+02:00

Jag noterar att Ny Teknik skriver om introduktionen av DME som fordonsbränsle i Sverige. Samtidigt skriver Teknik360 om de elbilar som finns redan idag. En intressant match! DME har som största utmaning att skala upp bränsleproduktionen så att man kan täcka hela fordonsflottan. Elbilar har som främsta utmaning att höja räckvidd, hastighet och prestana i allmänhet. De elbilar som skrivs om artikeln illustrerar detta väl: de använder väl beprövad blybatteriteknik, men som också ger bilarna urusel prestanda: endast 30 km/h som toppfart. Duger kanske gott som transportmedel i innerstan eller mindre områden och perfekt som arbetsfordon (det finns ett antal liknande elbilar på KTH), men knappast det vi skulle vilja kalla en modern bil. De kan säkerligen vara en del av lösningen på omställning från oljan, men knappast hela. Kort sagt: här finns en utmaning för teknikinnovatörerna. Det är nämligen de som driver teknikutvecklingen som ska få avgöra vilka bränslen vi till sist använder. Inte politikerna.

Uppdatering: Läs även Gröna bilisters debattinlägg i Ny Teknik!

Lagförenklingar för cyklister

2010-09-10T10:34:00.000+02:00

Jag noterar att lagförenklingar för cyklister kommer utredas av regeringen. Trevligt! Nu kanske det inte är förslaget om att tillåta högersväng med cykel mot rött som kommer dominera, men det är tydligt: Den som väljer att cykla totalt regelvidrigt, men trots det bete sig på ett säkert sätt - den tar sig fram mycket snabbare på sin cykel än den som faktiskt följer reglerna.

Det är bra att ändra sig!

2010-09-10T09:44:00.001+02:00

Tänk vad bra det är att tänka om ibland. Får man en dålig idé, så ska den faktiskt skrotas. Synd bara om man basunerat ut den som en viktig valfråga. Då kan man alltid försöka med en slamkrypare - ändra sig, men inte berätta för media.

Precis så gör sossarna. De har tydligen, tack och lov, kommit på att idén om jämställdhetsplaner för alla arbetsgivare (även för de som bara anställer sig själva) nog är lite väl krångligt, och i sitt numera något redigerade valmanifest istället satt en nedre gräns på tio anställda. Synd bara för deras företrädare som högt och ljudligt i media sagt att det är jätteviktigt att alla arbetsgivare faktiskt har sådana planer. Och synd att man inte berättar vilka andra jätteviktiga krav som man ska tumma på...

Läs även: Albin, Anders, Christian

Välriktad mot vad, Maria och Peter?

2010-09-10T00:35:00.003+02:00

Maria Wetterstrand upprepade flera gånger under kvällens intervju, att vänsterblockets nyinförda förmögenhetsskatt kommer att vara "välriktad" (underförstått: till skillnad från den tidigare förmögenhetsskatten, som drev rikingar som Ingvar Kamprad ur landet tillsammans med sitt kapital).

Men det Maria faktiskt inte gav något besked om, var vad det egentligen är meningen att den nya förmögenhetsskatten egentligen ska vara inriktad på. Anledningen är enkel: det kunde hon inte. Man har inte kommit överens om hur skatten ska se ut än. Att säga att den ska vara "välriktad" är alltså intet annat än skitsnack. Även om den är välriktad, så skulle det kunna vara så att den blir riktad mot fel grupp. Exempelvis som den förra skatten, som var välriktad mot de med stora tillgångar. Problemet var bara att det fanns en ganska stor grupp pensionärer som visserligen bodde i hus med högt marknadsvärde, men i övrigt hade sparsamma inkomster och mycket begränsade tillgångar...

Att de rödgröna inte så här ens tio dagar innan valet inte vill ge minsta lilla tydliga besked på hur ett av deras främsta förslag faktiskt kommer att fungera, i varje fall i principen, tycker jag faktiskt är oerhört svagt!

Läs även: Johan

Uppdatering: Inte heller Peter Eriksson ger besked. Har med tanke på det valt att uppdatera inläggets rubrik, och väntar fortfarande på svar från någon Miljöpartist...

Egentligen borde inte RUT-avdraget behövas...

2010-09-10T00:14:00.000+02:00

RUT-avdraget har fått utstå en hel del kritik. Jag kan i mångt och mycket förstå den kritiken - det är egentligen inte särskilt bra att ha olika skattesatser för olika branscher. Rent principiellt är jag alltså emot RUT-avdraget.

Men då kommer då det lilla praktiska detaljen, att vi i Sverige är världsmästare på skatter. Skatterna är så höga att flera branscher helt trängs ut - eftersom de är mer arbetsintensiva än andra. Det tydligaste exemplet är just olika hushållsnära tjänster. Det är faktiskt så extremt att trots att man ger rätt till skatteavdrag, så är det samhällsekonomiska resultatet ett nollresultat. RUT-avdraget ger helt enkelt så många följdverkningar att det finansierar sig självt!

Hade vi haft en lite mer normal skattepolitik i Sverige, så hade det varit så att RUT-avdraget inte hade varit nödvändigt, eftersom stora skatteuttag inte hade hindrat vissa affärsidéer. Jag hoppas att vi så småningom kan nå dit, och då bör naturligtvis RUT-avdraget först trappas ner och sedan avskaffas. Tills dess, så gillar jag RUT!

Läs även: Helen, Magnus, Albin, Johan, Markus, Per, Edvin, Jonas

Urspårat snabbtåg på rödgröna valaffischen

2010-09-09T22:17:00.004+02:00

Att de rödgröna kommit överens om att bygga några stumpar höghastighetståg i Sverige, det vet vi om. Tillräckligt lite för att det inte ska ha någon som helst större betydelse för transportsystemet, men också tillräckligt mycket för att ha en rejäl prislapp. Nu har jag då fått reda på vilken sorts tåg som ska trafikera spåren. Den som vill veta, kan kika på de rödgrönas valaffisch, och på det AGV-tåg som avbildas där.

Ser det inte lite konstigt ut? Jo! Anledningen är att det finns fyra räler. Bilden av stationen man använder är tagen vid Södertälje syd, och eftersom den stationen ligger på en gigantisk bro över Södertäljefjärden, så använder man extraräler för att hålla kvar ett eventuellt urspårat tåg på banvallen. Och den som photoshoppat bilden har uppenbarligen valt att ställa tåget på en av urspårningsrälerna.

Man frågar sig varför inte någon miljöpartist, som åker mycket tåg, såg detta innan affischerna gick till tryck. Eller för den delen Lars Ohly, som ju är tjänstledig från SJ...

Läs även: Albin, Mattias, Thomas

DN:s agenda mot tågen

2010-09-09T08:35:00.002+02:00

De senaste dagarna har det funnits ett stort antal artiklar främst i DN om avregleringen av persontågmarknaden. Tyvärr verkar artiklarna vara skrivna med en politisk baktanke istället för att kritiskt granska avregleringen, och med något av en allmän motvilja mot tågtrafik. Det leder till en hel del lustiga effekter och faktafel (jag har säkert missat flera stycken till, komplettera gärna i kommentarerna):

Visserligen har en del uppstickarbolag haft problem med rättidigheten, men SJ har i vintras knappast varit så mycket bättre att de kan ses som ett föredöme.
Man varnar för att avregleringen kan leda till högre priser. Tittar man däremot på de bolag som faktiskt etablerat sig, så är det förutom ett antal småbolag som kör enstaka avgångar, bara ett bolag som satsar lite större. Veolia, som kör Malmö-Stockholm, och har valt en mycket tydlig lågprisprofil. Det är vanligt att Veolias biljetter kostar hälften så mycket som SJ:s. Hur det motsvarar en höjning av priserna, har inte jag fattat. Och jag har heller inte förstått vad som är så bra med att tvinga bort dem igen, så fler människor väljer flyget.
Man kallar den planerade höjningen av banavgifterna för "chockartad", men höjningen ska gå oavkortat till utökat underhåll (som säkert alla som åkte tåg i vintras håller med om behövs), och motsvarar inte mer än några enstaka kronor på en typisk resa.
Man likställer de av Rikstrafiken upphandlade sträckorna (samt av någon konstig anledning, Öresundståg) med trafik i fri konkurrens. Situationen är dock ganska annorlunda att köra på entreprenad och ha ett kontrakt givet i ett antal år, jämfört med att vinna varje resenär.
Man varnar för att de nya bolagen kommer att plocka russinen ur kakan, så att SJ tvingas höja priserna på de mindre banorna, de som idag körs med stöd. Vad man inte berättar är att situationen redan idag är sådan att det inte är tillåtet att flytta över pengar från de lönsamma linjerna till de upphandlade. Det vore i så fall prisdumping i upphandlingen från Rikstrafiken, och ett solklart fall för Konkurrensverket, eftersom det skulle vara ett sätt för SJ att missbruka sin monopolsituation.

För övrigt kan jag bara konstatera att sossarnas recept på tågproblemen är att bestämma att tågen ska vara i tid. För då blir det så, undrar jag? Orsakssambanden är något oklara, för man har inte kommit med några konkreta åtgärder för hur det i praktiken ska genomföras, bara sagt att SJ i lag ska åläggas att vara i tid. Om det vore så lätt att genomföra saker i politiken, då hade vi ju kunnat besluta att polisen ska ta fast alla brottslingar och att alla elever i skolan ska ha alla rätt på proven också...

Tidigare inlägg om avregleringen av tågen: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Baylan och Sahlin: Vilka företag vill ni förstatliga?

2010-09-09T00:41:00.000+02:00

För ett tag sedan uppmanade jag Ibrahim Baylan här på bloggen att ge besked om vilka företag han vill förstatliga. Jag har visserligen inte fått svar, men jag tror inte Ibrahim kanske inte läser min lilla blogg.

Jag vill trots det återupprepa min fråga och rikta den även till sossarnas partiledare: Vilka företag vill (s) förstatliga? För att göra svaret lite enklare har Lars Ohly krattat manegen genom att plocka fram ett antal konkreta förslag. Vilka av förslagen går (s) med på? Vilka säger man tydligt nej till? Hur har man i så fall tänkt hantera i den presumtiva kommande vänsterregeringen att man har skilda ställningstaganden?

Läs även: Stefan.

Jag vill inte heller ha en regering med kommunister i

2010-09-07T23:42:00.000+02:00

Det var ord och inga visor när Maud utfrågades i SVT ikväll. "Aldrig att jag sätter med en kommunist!" svarade hon på frågan om vad som händer om Mona vill ha med oss efter valet om Sverigedemokraterna då skulle hamna i en vågmästarroll. Ett mycket tydligt besked, och jag kan inte annat än hålla med. Även om Ohly inte längre kallar sig kommunist, har han faktiskt inte bytt åsikter. Det är svårt att göra annat än konstatera att den som tycker som en kommunist, är en kommunist. Och kommunister är faktiskt inte riktigt demokrater.

Maud sa också tydligt att det är viktigt med liberala värderingar, och poängterade att det är viktigare att faktiskt genomföra bra grejer för miljön, än att prata om att genomföra bra grejer för miljön. Tummen upp!

Läs även: Albin, Elisabeth, Johan, Fredrik, Thomas, Magnus, Edvin.

Rödgröna miljöbluffen synad

2010-09-06T12:39:00.004+02:00

Centerpartiet är inte på något sätt ledande i att lyfta miljövänlighet i retoriken. Den rollen har vi sedan länge förlorat. Man kan för övrigt diskutera om Centerpartiet någonsin varit duktigast på retorik i riksdagen mera generellt, men det är inte det jag tänkt diskutera idag. Det jag tänkt diskutera idag är nämligen snarare vilka partier som är bra på att faktiskt få någonting gjort - och där har Centerpartiet sedan länge, med sitt pragmatiska synsätt, länge varit ledande. Särskilt tydligt syns det här på miljöområdet. Det illustreras till exempel tydligt av gårdagens bråk i SVTs Agenda.

Den senaste mandatperioden har miljöbilspremien - en centerpartistisk idé - gjort att antalet miljöbilar ökat till det trettondubbla och överträffat i stort sett varenda prognos som fanns, och ytterligare exempel finns, som ökad vindkraftutbyggnad, satsning på utveckling av nya fordonsbränslen, mm.

Men då är det också intressant att se vilken verkligheten är i det andra politiska blocket, som ju faktiskt har ett eget miljöparti. Ett som sedan länge är ledande i miljöretorik jämfört med Centerpartiet. Och som en händelse har Centerpartiet just idag släppt en rapport om de miljövallöften som den rödgröna alliansen lovat. Resultatet är tyvärr nedslående. De åtgärder som de rödgröna föreslår, bland annat höjning av bensinskatten uppskattas lämna en rest på 8 miljoner ton CO₂ som fattas för de utsläppsmål man satt upp.

Det funkar helt enkelt inte att förbättra klimatet genom att höja bränsleskatterna och lite slumpmässigt hiva ut pengapåsar till projekt med "feel-good"-känsla. Det gäller att noggrannt styra mot de mest effektiva åtgärderna i det paradigmskifte som står framför oss när vi inte längre kan förlita oss på fossil energi. Resurserna är knappa

Läs mer: centerpartiet.se, rapporten i sin helhet, Agenda, Magnus Andersson, Johan Linander, Mikael Andersson.

Uppdatering: I tv-debatterna har Maria Wetterstrand slängt sig med en hel del faktauppgifter. De har nu Claes Västerteg granskat, som inte finner stöd för dem. Tyvärr vore det mycket enklare om man valde att använda korrekta uppgifter från början...

CUF:s kaxighet bra för Centerpartiet

2010-09-02T18:30:00.001+02:00

Per Ankersjö bloggutmanade mig för några dagar sedan med en uppmaning om att skriva om varför det går så bra för Centerpartiet. Tyvärr har jag haft lite mycket att göra, så han har redan hunnit sammanställa svaren, men jag tänkte svara ändå, så småanarkistisk som jag är.

Vad tror jag då är grunden? Jag tror det är arbetet med att bygga en bra grund. CUF har utvecklats enormt under de år jag varit medlem, då visserligen medlemsantalet krympt, men fokus på att driva riktigt bra politik har blivit så mycket bättre. På senare år har det nästan känts lite dumt att blanda sig i debatten på CUF:s förbundsstämmor - visserligen har jag haft bra argument, men det har nästan alltid varit någon annan som tagit upp dem - och ofta på ett sätt som varit bättre än vad jag antagligen klarat av. På samma sätt har jag fått lyssna till och ibland även då och då deltaga i mycket spännande debatter inom Centerstudenter - där man på en mycket hög nivå tar sig för att diskutera rena grunden för hur vårt samhälle är - eller kanske borde vara - uppbyggt.

Med den här förändringen har också följt en kaxighet som centerrörelsen sällan skådat. CUF:s senare kampanjer har väl fått ungefär lika mediautrymme och uppmärksamhet som de tre övriga allianspartiernas ungdomsförbund tillsammans, trots att CUF numera är nästminst (bara LUF är mindre). Trots det har man i tydliga och ganska provocerande kampanjer valt att gå ut provokativt - inte bara mot de rödgröna, inte bara mot de andra allianspartierna, utan även ibland mot Centerpartiet i stort och mot de fördomar och inrotade tankesätt som hör till den svenska folksjälen (tack vare sossarna). Ungefär samma kaxighet har vi också sett från andra håll - bland annat Stockholmscentern inklusive den lilla avdelningen Stureplanscentern.

Kort sagt, Centerpartiet och särskilt CUF har rent praktiskt tagit tag i den del av projekt avsossefiering, som inte ryms i att ändra vad staten har som uppgift att göra eller inte göra. Den del som handlar om att ändra attityderna hos folk - att göra dem stolta över vilka de är, och förvänta sig ett samhälle där man förutsätts och får möjlighet att ta ansvar för sig själv, att stå för sin egen försörjning och inte leva på bidrag. Den attityd som så tydligt visas i vår valfilm, och som sossarna så tydligt tycker är förkastlig. Sånt jobb är på kort sikt ganska otacksamt - om man inte ger det budskap som förväntas utan ett som är mer strömlinjeformat, är det ganska många väljare som utesluter en. Ligger det något i det man säger, kommer det dock löna sig på lång sikt. Jag tror och hoppas att det nog är denna effekt vi nu ser.

Det höga taket i Centerpartiet, där i princip alla frågor får tas upp även om de inte går igenom, är något som också hjälper, och att vi har varit tydliga ideologiskt och raka i kommunikationen (som centerpartister alltid tenderat att vara, vi är dåliga på att ljuga) har gjort att vi har ett bra utgångsläge inför valet. Hade partiledningen skött korten bättre i en viss debatt under midsommarhelgen 2008, då kanske utgångsläget hade varit ännu bättre. Tyvärr tappade vi många, både väljare och medlemmar, med den riktning vi tog då. Men, det är ett problem som jag vet att både jag och en mängd andra centerpartister ämnar ändra på.

Vi kan nog vänta oss att det kommer att hända mer i Centerpartiet. Många CUF:are har blivit lite äldre och något mer akademiskare, och vill bli ännu tyngre debattörer. Centerstudenter, som för bara ett par år sedan närapå höll på att sluta existera helt och hållet, har det här året växt något enormt. Det finns ett stort engagemang och mängder av debattglada medlemmar träffas på mötena. Jag hoppas att jag och säkert några andra till om några år kan ha bidragit till en tyngd och vetenskaplig förankring i centerpolitiken som den tyvärr lite för ofta saknat hittills.

Fler som svarat på utmaningen: Johan, Helen, Mattias, Frank, Catrin, Christian, Johan, Christer, Fredrick, Stefan, Annie, Albin.

Sossarna lovar diskriminera småföretagare

2010-09-02T17:31:00.001+02:00

Som centerpartist och därmed vän av företagande, måste jag bara kommentera sossarnas senaste vallöfte i landstinget på företagsfronten - även om det är några dagar gammalt. Man lovar att helt sluta använda företag som inte tecknat kollektivavtal i sina upphandlingar.

Problemet med detta är dock att det är rent ut sagt korkat. Man kommer nämligen sätta sig i en situation där det bara är bjässar till företag som klarar av att svara på upphandlingarna, med andra ord uppenbar risk för att man kommer att befinna sig på en oligopolmarknad med risk för dålig konkurrens. Småföretag, där man mycket ofttare väljer att nöja sig med att ägarna själva jobbar i företaget, eller där man bara har ett fåtal anställda som tycker att man får bättre villkor genom att förhandla direkt med sin chef istället för via fackets ombud, är tydligen uttryckligen uteslutna från sossarnas framtida upphandlingar. Kort och gott vill sossarna i kommande upphandlingar diskriminera småföretagare, som redan idag nog brukar tycka att det offentligas upphandlingar är nog så krångliga med alla sina detaljregleringar.

Slutligen, förutom att vara dumt - så är förslaget dessutom olagligt. Man ska inte kunna tvinga på en part ett avtal den inte vill ha. Vi minns alla debatten om Vaxholmsskolan, som började med att ett lettiskt företag kom hit med sina anställda, fortsatte med att Byggnads skanderade "Go Home" utanför och att det lettiska företaget gick i konkurs så att byggjobbarna blev arbetslösa, och för ett tag sedan avslutades med att Europadomstolen smällde både svenska staten och Byggnads på fingrarna? Jag gör i varje fall det.

Jag föredrar, till skillnad från Ilija, att vi följer lagen i det här fallet, istället för att diskriminera småföretagare och anställda som föredrar att jobba på en firma som inte har kollektivavtal! Om inte principen duger för Ilija kan han ju vara pragmatiker istället - överklagandena kommer att kosta en stor summa pengar utan att han får som han vill ändå!

Läs även: Upphandlingsbloggen, Helen, Johan, Ekonomisten, Albin, Jonas, Johan.

Det är lätt att sannspå sig själv

2010-09-02T16:34:00.002+02:00

Kommer ni ihåg i våras? Ett antal olika sossar varnade för att den här valrörelsen antagligen skulle bli en av de smutsigare hittills. Det är förståeligt att man gick ut och såg detta som en oroande utveckling. Det vore mycket trevligare att fokusera på de politiska sakförslagen än den senaste innovationen i form av pajkastning!

Det är just det som gör mig så beklämd - för visst har det varit en av de smutsigare valrörelserna hittills! Problemet är bara att många av de personangrepp som gjorts och andra låga kampanjmetoder som använts har gjorts av - ja, just det - en sosse, sossarna som organisation, eller det sossarna närstående fackförbundet LO. Inte konstigt att sossarna spådde rätt i våras - de måste för fullt hållit på med att planera sina attacker av negative campaigning!

Själv betackar jag mig och pratar hellre om den politik jag och Centerpartiet vill se. Just av den anledningen har ni inte fått läsa något om Toblerone här, inte heller märkesväskor, flyg till Finland eller exkommunister med döttrar (tillika partimedlemmar) i friskola. Förutom föregående mening kommer ni inte heller få göra det i fortsättningen!

Läs även: Markus, Per, Albin, Mikael, Anders, Johan, Niklas, Johan, Fredrik, Edvin, Mary.

Stockholm behöver mer tunnelbana

2010-08-31T08:39:00.005+02:00

Jag blir mycket glad att se dagens debattinlägg i DN av Per och Gustav. Tack så mycket!

Precis tvärtemot Moderaterna, som inte vill bygga ut tunnelbanan alls, har vi i Centerpartiet insett att den riktigt kapacitetsstarka kollektivtrafiken, den kan inte samsas om vägutrymmet med övriga fordon. I de centrala delarna av Stockholm betyder det utan tvekan tunnelbana, och bland annat en gren till Nacka borde byggts för länge sedan. Norra stationsområdet kommer också behöva kapacitetsstark kollektivtrafik när det byggts, och det vore dumsnålt att vänta tills man byggt husen istället för att bygga tunnelbanan först. Klokt avvägda förslag som skulle få stor nytta för satsade pengar, till skillnad från sossarnas förslag om en lång tunnelbanering, som visserligen skulle ge ganska mycket kollektivtrafik, men också bli svindyr.

Nä, tummen upp från Solna! Till och med Moderaterna här håller med Gustav och Per. Fast de kommer ju förstås inte överens med sina landstingskollegor på samma sätt som jag gör...

Läs även: Helen, landstingsgruppen, Folkpartiet Nacka

Uppdatering: Se även inslaget i ABC nedan:

Klockren reklamfilm från Centerpartiet

2010-08-30T19:47:00.001+02:00

Vilken bra reklamfilm som Centerpartiet gjort! Riktigt tydligt budskap. Ändå så enkel. Fem av fem poäng, och det tycker vad jag förstår TV4 också.

Läs även: Frank, Magnus, Christer, Pia, Andreas, Mattias, Frida, Rickard

Peter Eriksson ser hellre att studenter flyger än åker tåg

2010-08-29T23:23:00.001+02:00

"Det ska vara billigare att ta tåget än att flyga!" utropar Peter i en debattartikel igår. Så rätt han har, men så synd att Miljöpartiets praktiska politik faktiskt syftar till det motsatta!

Veolia har slagit sig in på marknaden för tåg mellan Stockholm och Skåne med en mycket tydlig lågprisprofil. Jag tror säkert att flera av de resenärer som åker med det tåget säkerligen har valt resan just för att den var billigare. Billigare, inte bara jämfört med SJ, utan kanske även jämfört med att flyga.

Ändå vill Miljöpartiet att Veolia inte ska få köra tåg med passagerare längre, och vill på det sättet driva de som inte är sugna på att betala för en SJ-biljett att istället ta flyget eller kanske bilen. Miljövänligt? Man kan verkligen undra!

Pappa Ohly betalar?

2010-08-29T19:48:00.001+02:00

Valfläsket står som spön i backen. Vänsterpartiet vill att studenter ska få gratis kollektivtrafik. Och det vore ju trevligt, om det inte vore för det att SL-kort inte är gratis. Varför ska just studenter få gratis kollektivtrafik? Det finns tydligare anledningar att ge exempelvis äldre eller färdtjänstberättigade gratis kollektivtrafik (eftersom det kan tänkas spara färdtjänstpengar). Varför vill man också att studenter i tätorter ska få större nytta? De studenter som bor på landsbygden lär knappast ha någon större nytta av de gratis busskorten. Och vem betalar för de ytterligare bussar som riskerar behövas? Alla städer som prövat helt gratis kollektivtrafik, vilket i förlängningen är Vänsterpartiets mål, har fått problem att åkandet ökat så mycket att man måst bygga ut trafiken. Det hade nog varit ett trevligt resultat, om det inte vore för att det knappast är bilisterna som låtit bilen stå - det har snarare varit ~~estradörer~~ flanörer och cyklister som istället valt att transportera sig med en stinkande dieselbuss.

Höjt studiemedel om Alliansen vinner

2010-08-25T21:13:00.000+02:00

Och det är på tiden! Visserligen är det bara studielånet som ändras, och inte studiemedlet, men det är ändå något som gör livet lite enklare för studenterna. Dessutom höjs fribeloppet rejält sedan tidigare beslut, vilket gör det enklare att jobba extra som student.

Man har dessutom sedan tidigare plockat upp två tydliga centerfrågor i Alliansen: en ny supermiljöbilspremie, och sänkt moms på bland annat restaurangmat. Me like!

Ekoliberalism vs. ekologism: ronden om egenvärdenas vara eller inte vara

2010-08-21T10:24:00.001+02:00

Jag noterar med intresse att jag inte längre verkar vara ganska ensam om att vilja kalla mig ekoliberal. I en debattartikel i Expressen diskuterar den udda kvartetten Alexander, Annika, Erik och Anders ekologismen.Genom att sätta naturen främst, menar de, glömmer man alla de frågor som inte har en miljökoppling. Man har visserligen ett tydligt mål, en ren miljö, men inte en susning på vilket sätt man vill nå dit. Eller knappt ens varför...

Frågor som ekologismen helt fallerar att svara på är om det är rimligt att ha ett högt eller lågt skattetryck, hur mycket som ska bestämmas av staten, föreningar eller enskilda människor, hur mycket stöd som ska ges till de som inte klarar av att försörja sig själva och så vidare.

Jag ska bara återupprepa en av de tankelapsusar som ekologismen ibland gör: att man inte ser människan som en del av naturen, utan något som till viss del "står vid sidan om och förstör". Inget skulle kunna vara mer fel - människan är en del av naturen. Faktum är att stora delar av det som vi idag kallar "natur" inte hade sett ut som det gör om det inte vore för människans skull. Det finns mängder med biotoper i Sverige som är oerhört skyddsvärda just av den anledningen att de påverkats av människan. Artrika betesmarker och blomsterängar är de allra tydligaste exemplen.

Den tydligaste och intressantaste kritiken av debattinlägget som jag sett hittills kommer annars från Jesper Räf. Att kvartetten inte vill ge naturen ett egenvärde avfärdar han drastiskt. Men här syns precis den ideologiska stridspunkten: liberaler tycker inte att det finns något som har ett egenvärde, det är hela poängen! Möjligtvis kan man tillskriva något ett egenvärde. Det tydligaste exemplet i förhållande till den aktuella debattartikeln är mänsklighetens fortlevnad. Vi, som mänsklighet, kan tycka att det är så viktigt att vi lever vidare, att det är nödvändigt att exempelvis inte förstöra miljön. Även om vi inte kan se att ett visst enskilt utsläpp leder till en miljökatastrof kan man inse att ett visst sätt att handla kollektivt sett kan leda till stora miljöproblem ("många bäckar små"). Att man då lite slarvigt kallar mänsklighetens fortlevnad eller för den delen miljöns bevarande för ett egenvärde, är lätt hänt. Vad det egentligen handlar om är att miljöns bevarande är något som är så viktigt för oss, att vi väljer att kalla det ett egenvärde. Vi har kanske som mänsklighet svårt att se att det inte alls är så att vi anser att naturen i sig är viktig, utan att vi som del i den måste ha den kvar.

Intressant läsning i sammanhanget är också två tidigare debattartiklar av Adam och Alexander.

Läs även: Liberati, Johan

Det är lite trångt, men toaletten är i alla fall handikappanpassad!

2010-08-21T09:23:00.000+02:00

Jag gillar Andreas Carlgrens senaste utspel fett, att färre regleringar ska finnas för hur riktigt små lägenheter ska se ut. Det är klart att det blir lite löjligt när man som i Robert Gustafssons klassiska sketch bor i en lägenhet på 20 kvadrat, och nästan hälften är toalett pga byggreglerna. Vad man inte tänkt på när man skrev reglerna, är att de blir lite smått löjliga för de riktigt små lägenheterna, och får som främsta effekt att byggkostnaderna drivs upp. För den som är student, eller precis flyttar hemifrån, står valmöjligheterna i stockholmsområdet i varje fall inte mellan en lägenhet helt enligt reglerna, eller en lägenhet som inte byggts enligt reglerna. På grund av den enorma bostadsbristen står valmöjligheterna istället snarare mellan en lägenhet överhuvudtaget, eller ingen lägenhet alls!

Läs även: Johan, Magnus, Per, Frank, Andreas

Lågt, Lägre, Glocalnet, SSU

2010-08-17T21:36:00.011+02:00

SSU har visst lite svårt för att debattera renhårigt. Men att lyckas med Godwins lag, beskylla CUF för både pedofili och hjärntvätt, samt att avfärda både Love Lyssarides och Elias Giertz som någon form av centerkonspiration snarare än som engagerade och tänkande individer, i ett och samma inlägg - det måste vara någon form av rekord i låg debatteknik. Glocalnet är säkert gröna av avund, Nima Gholam Ali Pour borde be om ursäkt till såväl CUF som Love och Elias, istället för att återupprepa sina beskyllningar!

Jag kan inte på några visa hålla med det han skrivit. Jag vet att både Elias och Love är mycket engagerade politiskt, och har vad jag vet valt CUF på grund av sina egna åsikter, och intet annat. Samma sak gäller exempelvis Simon Palme, Jessica Edwards och Isadora Bennet också. Skarpa debattörer i CUF Stockholm som är duktiga på sin sak. Och uppenbarligen: alldeles för unga för att uttala sig?!? Att jag själv skrev debattartiklar långt innan jag var myndig är däremot säkert preskriberat vid det här laget.

Tydligen sticker det ordentligt i SSUs ögon att våra pojkspolingar och tösabitar är bättre på att debattera än de som gått i socialdemokratisk retorikskola i åtminstone ett årtionde. Att man som medlem i CUF står bakom stora delar av CUF:s politik kanske inte heller är så förvånande? Och uppenbarligen är det också så att medlemmar i SSU som inte är myndiga än, beläggs med munkavle, de kan ju bevisligen inte tänka själva.

Slutligen vill jag dementera Nimas missuppfattning att CUF skulle vara nyliberalt. Även om det finns enstaka nyliberaler som är medlemmar, är CUF i helhet inte nyliberalt. Beroende på vem som uttalar sig är nog de vanligaste etiketterna "liberal" eller "socialliberal", bägge möjligen med prefixet "grön". Nästan varenda CUF:are ställer sig också bakom gemensamma trygghetssystem, gemensamt finansierad utbildning, statliga pensionssystem, och ett antal andra samhällssystem som nyliberaler helt förkastar.

Uppdatering: Elias skriver en replik.

Uppdatering 2: Nima har tydligen blivit avstängd från Netroots. Bra att det är i alla fall en del av (s) som fattar att man inte beter sig så här! Hela (s) verkar det däremot inte vara - han får så vitt vi kan utröna fortfarande vara medlem i och representera partiet.

Uppdatering 3: Nima tar tillbaka uttalandena och raderar bägge de tidigare inläggen.Uppenbarligen har någon pratat vett med honom. Samtidigt tycker jag det är ett intressant sätt att debattera på att inte våga stå för sina tidigare uttalanden, utan helt sonika radera dem från sin blogg. Tyvärr tänkte jag inte på att spara ner det senare inlägget från Nimas personliga blogg, men det har säkert någon annan redan gjort. Det hade gått precis lika bra att tydligt redigera i inläggen själva (förslagsvis längst upp), då hade det också varit tydligare att utallandena är tillbakadragna för alla Nimas besökare som nu kommer via alla de inlänkar Nima fått, för att läsa vad Nima tidigare skrivit.

Läs även: Albin (x2), Fredrick, Bawar, Johan, Erik, Erik, Victor, Tobias, Magnus, Jonas, Dennis, Joakim, Fredrik

Värre än väntan på en Trabant i DDR!

2010-08-13T13:19:00.004+02:00

Källa: marie-ll. CC-BY-SA

Att Stockholms bostadsmarknad funkar mycket dåligt är mig väl känt, jag har tidigare kallat den ett skämt. Det med rätta, eftersom man kan behöva få vänta på lägenhet i ett decennium eller två för att få bostad.

Men de nyheter jag läser idag, gör det hela bara löjligt! Att det funkar så illa att den som inte ens är myndig väljer att ställa sig i kö till en seniorlägenhet, det övergår nog alla gränser. En seniorlägenhet får man ju normalt inte ens flytta in i förrän man passerat åtminstone halvseklet i ålder, ofta behöver man vara ännu äldre. Angelina kommer alltså få stå 3-4 decennier i kö! Som jämförelse: De väntetider som fanns för en "Trabi" i DDR låg bara uppemot ett enda decennium.

Nä - det må vara en besk medicin, men Stockholm skulle må utomordentligt väl av lite marknadshyror (plus eventuellt generösare bostadsbidrag, om man nu hör till de som oroar sig för att det skulle leda till segregering). Men den frågan är det inte någon som vågar lyfta...

Läs gärna även mina tidigare inlägg om bostadspolitik.

Talk is cheap

2010-08-13T12:52:00.001+02:00

Sossarna lovar att kämpa mot ungdomsarbetslösheten som en av de viktigaste frågorna i valrörelsen. LO hänger på! Och det är ju ett trevligt budskap, problemet är bara att det mest är snack från deras sida. Kampanjen innehåller inte några konkreta åtgärder, men en del har de presenterat redan tidigare. Kort kan dessa konkreta åtgärder sammanfattas så här:

Fler praktikplatser och andra icke-jobb till unga, så att de försvinner från statistiken.
Fördubbla arbetsgivaravgifterna för unga.

Hur det leder till jobb har i varje fall inte jag förstått. Inte någon annan heller för den delen. Inte heller Love fattar. Det är nästan lite synd, för det vore mycket mer intressant att diskutera sossarnas lösningar för ungdomsarbetslösheten. Eller så kunde man diskutera de (m)-märkta lösningarna - men den diskussionen drunkar eftersom Moderaterna är för fega att göra det som behövs - som att reformera anställningsskyddet i LAS. Bägge de stora partierna hoppas nog mest på att ungdomsarbetslöshetsproblematiken ska lösa sig av sig själv, eller något.

Talk is cheap.

Läs även: Johan, Kent, Mary, Monica, Mikael, Niklas, Mattias, Fredrik, Johan

Förenkla inte riktigt alla regler för företagare

2010-08-12T23:09:00.001+02:00

Vi centerpartister brukar ju ganska ofta prata om att regelbördan för företagen måste minskas; att det måste vara mindre krångligt att vara företagare. Och det är helt rätt och sant! Att regelkrånglet måste minskas gäller nämligen inte riktigt alla regler, som en artikel i SvD och E24 visar - tydligen krävs det bara en signatur på ett formulär (och troligen inte ens nödvändigtvis en korrekt sådan) för att begära någons företag i konkurs, inte för att man inte får sina fordringar hos företaget i fråga betalda, utan för att man utger sig för att vara den legitime ägaren till företaget. Nu kan jag inte förstå varför man skulle utge sig för någon annan för att sätta dennes bolag i konkurs, man tjänar ju egentligen inte direkt något på det, men uppenbart finns det de som håller på med sådant på ren och pur jäkelskap om inte annat.

Kort sagt - när det är mycket enklare att begära sitt företag i konkurs än det faktiskt är att starta det, då undrar man ibland. Dessutom är det ju faktiskt så att det inte är så särskilt svårt att starta företag i Sverige - det jobbiga är sedan att driva företaget.

Det går inte att nödstoppa nätet

2010-08-12T23:04:00.000+02:00

Det är förment att tro att "internet går att nödstoppa". Nätverksarkitekturen byggdes uttryckligen i syfte att kunna motstå ett kärnvapenkrig, där noder lite slumpmässigt kan falla bort. Alla försök att genom lagstiftning stänga ner internet centralt, som man tydligen är intresserade av i USA; kan bara leda till ett par möjliga effekter:

USA stänger av sig självt från resten av världen som undrande tittar på och fortsätter använda den del av internet som finns kvar
Möjligtvis kan man lyckas ta ner samtliga rotservrar, med följd att det ganska snart startas ett nytt DNS-system parallellt med det gamla, trasiga.
Ingenting alls.

Framförallt skulle USA om de helt stänger ner internet skjuta sig ordentligt i foten. Mängder av företag, privatpersoner och även infrastruktur (telefoni, fjärrstyrning av vatten och avlopp mm) är idag beroende av internet. Det skulle vara en ekonomisk katastrof att helt stänga ner internet...

SvD vill att jag klottrar på Wikipedia?

2010-08-10T11:45:00.000+02:00

Jag noterar att SvD sågar oss politiker. Vi använder visst fel kanaler inom de sociala medierna. Det gör jag helt medvetet - jag har exempelvis medvetet valt bort Twitter. Hellre en kanal bra, än många dåligt. Eftersom jag är ganska akademisk lagd av mig känns det rätt naturligt att jag då väljer ett skriftligt medium.

Men - det var inte det jag tänkte påpeka mest. Det är citatet nedan som får mig att ifrågasätta "experternas" egentliga kunskaper:

"De är också svaga på Wikipedia och dåligt placerade på Google, och så vidare."

Men - den som kan något alls om Wikipedia vet att det normalt sett inte alls är särskilt lämpligt att skriva om sig själv på Wikipedia. Även om det förekommer att reklamfirmor försöker använda Wikipedia som ett sätt att starta kampanjer och liknande så är det faktiskt något av ett otyg - syftet med Wikipedia är ju högre än så - syftet är att vara en mänsklighetens källa till visdom, ett digitalt biblioteket i Alexandria. Den som skriver om sig själv skriver alltför ofta en text som är så vinklad eller tar upp så många irrelevanta aspekter att man lika gärna kan slänga den i papperskorgen och börja om från början.

Att göra Wikipedia till en plats för propaganda istället för information är alltså ytterst olämpligt. Jag är definitivt inte den bäst lämpade att skriva sakligt om varken centerrörelsen eller till exempel Ung Vänster, så därför brukar jag hålla mig till att rätta rena sakfel i politiska artiklar, samt diskutera tveksamheter på diskussionssidorna. Att på det viset hålla ett öga på (de redan befintliga) artiklarna på Wikipedia om sig själv är nog vad man ska hålla sig till som politiker.

Läs även: Mary, Jonas, Fredrik, Sofia, Magnus, Rickard

Vilka branscher vill Baylan förstatliga?

2010-08-09T01:40:00.003+02:00

Ibrahim Baylan (s) skrev för några dagar sedan ett debattinlägg i SvD till strid mot privatiseringar av statliga bolag. Inte helt förvånande med tanke på hans partitillhörighet (dock något mer jämfört med hans övriga personliga värderingar då han nog kan räknas som högersosse) blåste artikeln upp till strid mot försäljning av statliga företag till privata ägare. Ibrahim har visserligen helt rätt i att åsikten att staten inte bör leka affär är en ideologisk ståndpunkt - men mörkar samtidigt att åsikten att stora delar av samhället ska vara statsstyrt är en precis lika ideologisk synpunkt.

Vad jag därmed saknar i Ibrahims debattartikel är en tydlig förklaring av vilka bolag som han anser bör vara statligt ägda. Om Ibrahim Baylan nu tycker att det är dåligt ifall staten inte äger tyska kolkraftverk, danska och norska flygplan, kasinon, banker eller spritfabriker i Åhus, har jag svårt att veta var han står när det gäller de företag som idag ägs privat. Frågan är alltså enkel: exakt vilka företag tycker Baylan ska bli statligt ägda? Hans debattartikel ger trots relativ mångordighet inget tydligt besked i frågan, och jag frågar mig därför vilka branscher han vill förstatliga vid en eventuell rödgrön valvinst.

Är det kanske den nyligen avreglerade apoteksbranschen? Vi kommer då återigen inte kunna köpa medicin efter kl 18 i stora delar av landet. Är det kanske expressbuss- och tågbranschen? Studenter kommer att flyga med utsläpp som följd när Veolia och Swebus Express slutar sälja billiga buss- och tågbiljetter och stora delar av den svenska godstågstrafiken får stänga ner. Är det elmarknaden? De små växande energi- och teknikbolagen inom vind-, våg- och solkraft vill säkert veta! Eller vill han kanske precis som Mona Sahlin uttalade under finanskrisen, att vi ska köpa upp några av de bilfabrikanter som ligger i landet? Baylan förblir väljarna svaret skyldig i samtliga dessa frågor.

Slutligen skulle jag vilja be Ibrahim att läsa på om nyliberalism och nattväktarstaten. Om endast de uppgifter som hör till nattväktarstatens uppgifter behölls, skulle mindre än 10% av statsbudgeten vara kvar. Verkliga nyliberaler tycker att jag är otroligt sossig, jag vill ju behålla mer än hälften av dagens statsbudget!

Läs även: Edvin, Åsa, Fredrik, Magnus, Elias, Helen, Elisabeth.

Meddelarskyddet är trasigt

2010-08-07T15:24:00.001+02:00

Jag noterar dagens artiklar om Wikileaks. Trots att man har servrarna placerade i Sverige (Solna till och med!) och har ett tydligt journalistiskt syfte, ser det ut som om man inte skyddas av tryckfriheten, eftersom man inte skaffat utgivningstillstånd.

Tryckfriheten i Sverige fungerar nämligen så, att endast den som särskilt ber om att få tryckfrihet i sin fulla mening och dessutom betalar en rejäl avgift för denna ynnest, har alla de rättigheter som tillkommer tredje statsmakten. Detta fungerade väl så länge media bestod av stora redaktioner, tontals med tryckeriutrustning och en journaliststab av rejäl storlek.

Så som situationen ser ut idag blir denna världsbild inte längre sann. Kritisk granskning av samhället kan ske på flera olika plattformar - informationsrevolutionen har gjort att idag en ensam fritidsjournalist kan få världsgenomslag, med inget annat än en dator, internetuppkoppling och gratistjänster på nätet.

I denna nya mediesituation förefaller dagens konstruktion av lagstiftningen runt medierna något föråldrad. Varför ska den journalist som verkar på en ideell lågbudgetbasis beläggas med en kostnad för ett utgivningsbevis som kanske blir den största man har? Varför ska det bara vara den som i förväg skickar in en särskild anmälan som äger rätt att ta del av Tryckfrihetsförordningens skydd för journalistiskt arbete? Kort sagt - Sverige som var så tidigt ute med ett skydd för tryckfriheten borde också gå före i arbetet med att få en tryckfrihet som funkar även i en värld där den främsta kanalen för medier oavsett typ är internet.

Vi ska inte driva kolkraft i Tyskland

2010-08-06T17:54:00.001+02:00

Jag tycker att utspelet häromdagen om minskning av svenska statens intressen i Vattenfall är klockrent. Helst ser jag att det är den kolkraft som Vattenfall driver som ska läggas i malpåse. Att använda en del av pengarna som riskkapitalfond kanske inte är en liberal dröm - jag ser egentligen ogärna att staten äger energiproduktionsbolag oavsett form, men det är ändå betydligt bättre än den verksamhet Vattenfall idag bedriver.

Samtidigt har mottagandet av förslaget varit rejält blandat. Vad tycker till exempel Miljöpartiet om att deras samarbetsparti fortfarande inte vet om de vill att Sverige ska vara drivande bakom kolkraftverk i Tyskland eller inte? Borde man inte kräva ett tydligt svar så att väljarna vet vilket det rödgröna alternativet i frågan efter valet är? Just nu lyckas ju inte ens Thomas Östros att vara överens med sig själv en gång!

Läs även: Håkan, Ingela, Bengt, Hans, Stina, Sven-Olle.

Fundamental begreppsklyfta runt personlig integritet i Alliansen

2010-08-06T17:34:00.001+02:00

Debatten runt SWIFT håller på och lägga sig, men jag tycker ändå pusha för att det inte bara ska vara folkpartister som debatterar SWIFT-avtalet och personlig integritet med varandra. Den diskussionen ska vi även ta i Centerpartiet, tycker jag. Det är bara vad som anstår oss om vi ska våga kalla oss liberaler på riktigt.

För någonstans verkar det ändå finnas en clash i grundläggande språkbruk. Betyder verkligen orden "personlig integritet" samma sak för Cecilia Malmström som Detlef, vars länkade debattinlägg ovan tydligt visar att han är en stark identitetsvän. För vad är det egentligen man vill uppnå? Vi integritetsvänner inom Alliansen har en rejäl utmaning i form av att bilda resten av våra partier om vad det egentligen är för politik man driver. Själv ställer jag mig mycket skeptisk till ett språkbruk som innebär att man godtar överföring av persondata i bulk till andra länder, och kallar det att "värna integriteten". Möjligtvis kan det vara en korrekt relativ beskrivning, men det innebär i så fall bara att dagens situation är så dålig så att det är skandalvarning.

Läs även: Markus, Mary.

Höjd SL-kostnad för cyklister tycker (s)

2010-08-06T17:05:00.003+02:00

Sossarna gör stora fina utspel om att de vill sänka biljettpriserna i SL. För en gångs skull är man ärlig och går ut med att alltihopa ska skattefinansieras rakt av, med en höjning av landstingsskatten på 17 öre Det betyder att den som har en ganska normal månadslön på 20000 får betala 34 kr mer i landstingsskatt. Av den utlovade sänkningen av månadskortet på 40 kronor blir det alltså blott 6 kronor över, närmast felräkningspengar i sammanhanget. Man tycks resonera enligt principen "gungor och karuseller".

För den som inte skaffar månadskort - och till denna kategori kan man inte bara räkna de som kör bil till jobbet varje dag utan också de trafikanter som är betydligt miljösnällare, som kanske cyklar eller går till jobbet varje dag, är kalkylen lika illa, och det slutar faktiskt med att den som transporterar sig ännu miljösnällare än med SL går back på sossarnas förslag! Tanken är väl att dessa ska åka kollektivt istället, och fylla upp tunnelbanan ännu mer?

Om man tittar på problemet från andra sidan innebär sossarnas förslag också en utmaning. De som borde vara viktigast att vinna över till kollektivtrafiken är de som idag använder bilen. Bilister har rent generellt ganska gott om pengar, och en minimal sänkning av kostnaden för SL-biljetter har för denna grupp inte någon större betydelse för vilket transportsätt man väljer. Betydligt viktigare är avgångstäthet, smarta byten mellan olika transportmiljö, samt en trygg, säker och trevlig miljö för resenärerna, precis som Sten Nordin påpekar i ett personporträtt (sen tycker jag personligen att hans ambitioner vad gäller kollektivtrafikutbyggnaden nog kunde utökas). Inget av detta gynnas direkt av en sänkning av SL:s biljettintäkter.

S har blivit ett bihang till MP

2010-08-06T10:29:00.007+02:00

Med anledning av dagens debattartikel i SvD av Peter Hultqvist:

Sossarna är visserligen större än (mp), men de är knappast idépolitiskt ledande i vänsterblocket. När det gäller utspel och tankegods, är Miljöpartiet på god väg att bli ledande. Jag är inte uppdaterad med den senaste statistiken men det skulle inte förvåna mig om fler skulle vilja se Maria Wetterstrand som statsminister än Mona Sahlin. Var är de klassiska socialdemokratiska idealen, som "rättvisa, solidaritet och jämlikhet"? Det känns mer som att man går in i valrörelsen bara för att sitta fyra år till i riksdagen!

Men - jag ska inte klaga. Det är ju inte direkt taktiskt dåligt för oss centerpartister att ha ett svagt motståndarlag. Det är inte fel att få ett starkt parti som värnar miljön ytterligare, även om det har fel i en hel del andra frågor.

Slutligen, på förekommen anledning, eftersom Peter är regionalpolitisk talesman för sossarna: Tro inte att sossarna har bättre regionalpolitik, inte ens bättre än Stureplanscentern.

Uppdatering: Nu kommer även en mera officiell replik, signerad Anders Åkesson och Fredrick Federley.

Läs även: Marie, Mikael, Niklas, Johan, Helen, Ingrid.

Fuck facket

2010-08-05T13:00:00.001+02:00

Många sossar och fackaktiva (företrädesvis LO-kollektivet) förfasar sig över den fras som jag använder som rubrik för detta inlägg. "Facket behöver inte avvecklas och du står för en unken samhällssyn!" kan deras argumentation sammanfattas. Men det visar på att de inte alls förstått vårt budskap, som är att man måste ha möjlighet att välja bort facket. Kanske till förmån för att inte vara organiserad alls, eller för att gå med i ett annat fackförbund (av ideologiska eller andra orsaker). Sådana fackförbund är det gott om - exempelvis BRF för brandmän, SLFF för lokförare, eller SAC för alla som hejar på det rödsvarta laget i politiken.

Men som Helen sammanfattar - så är inte situationen idag. Det fackförbund som är störst tilldelas rättigheter att förhandla även för de som inte vill företrädas. Vad som närmast kan kallas mobbing har förekommit mellan olika fackföreningar. Kort sagt anstår det inte en modern stat, och det bör ändras på. Det ena fackförbundet bör inte ha större rättigheter än det andra. Eller för den delen, jämfört med oorganiserade arbetare.

Läs även: Helen, Per, Magnus, Elisabeth, Johan

Sverige motarbetar forskare

2010-08-02T23:59:00.000+02:00

Vetenskapliga konferenser är en grundbult i forskarvärlden. Att träffas och presentera sina senaste resultat för varandra - och därmed också få höra det senaste alla andra sysslat med - är om inte en förutsättning för en lyckad forskarkarriär, åtminstone en rejäl skjuts på vägen. Att nekas att åka till en konferens där ens artikel ska presenteras är inte någon höjdare.

Ändå är det precis vad svenska ambassaden i Teheran gjort mot en forskare där inför en vetenskaplig konferens på Chalmers i Göteborg. Motiveringen är att hon är ogift och därmed skulle kunna stanna som illegal invandrare i EU. Så säger Migrationsverkets visumregler för iranier att det ska vara, den som åker hit skulle ju kunna få för sig att stanna. Vad det nu skulle innebära för katastrof, den som är avhoppad forskare eller forskarstuderande brukar inte vara den som har enormt svårt att bli del av ett nytt samhälle. Man kan helt klart fundera på hur relevanta visumkriterierna är. Eller varför svensk policy för arbetskraftsinvandring är så strikt - det är ju den direkta anledningen till att vi har regler som nekar visum till den som kan tänkas vilja bli kvar i landet utan uppehållstillstånd.

Frågan blir genast ännu krångligare, då det på intet sätt är ovanligt att iranska medborgare redan lever och verkar här. Vi har ett icke föraktbart antal doktorander från länder i mellanöstern och Asien, där avhopp är lika troliga. Kanske troligare, eftersom den som bor här flera år har en chans att lära sig språket och lära känna kulturen.

Det kan också konstateras att det inte är så där alldeles ovanligt med flyktingar som flyr trots att det innebär att de lämnar familjen. Lite googling ger två exempel från DDR-tiden, det var då i själva verket ganska vanligt att familjer splittrades vid flykten. Det var betydligt enklare att få utresetillstånd för bara halva familjen...

Läs även: Anne-Marie, Edward, Aron, Jan-Erik

Höjda banavgifter ger mer pengar till banunderhåll

2010-08-02T22:33:00.001+02:00

Peder Wadman, vd för Tågoperatörerna, är mäkta förbaskad över de höjda banavgifterna. Vad han inte nämner är att bristande underhåll är en huvudorsak till många störningsproblem runt tågtrafiken. Ibland känns det nästan som om tågen krånglar året runt - på vintern snöar växlarna igen, på våren spolas banvallarna bort i vårfloden, på sommaren får man solkurvor och på hösten lägger sig lövhalkan på rälerna.

Det är onekligen så att det finns hål att stoppa pengarna i. Dessutom har Alliansen redan rejält höjt anslagen för banunderhåll, men det tar tid att jobba ikapp. När man dessutom kan konstatera att de ökade kostnaderna bara motsvarar en höjning av biljettpriserna med bara några kronor på en långresa - inte ens en enda procent - kan man bara konstatera att det verkar som om höjningen bara kan öka järnvägens konkurrenskraft i stort. Jag kan aldrig tänka mig att en så liten prisskillnad motsvarar den osäkerhet som det innebär att inte kunna vara tillräckligt säker på att man kommer fram när det står att man ska göra det på biljetten.

Al Capone vs. söderortspolisen.

2010-07-29T10:51:00.001+02:00

Söderortspolisen vill ha rätt att beslagta kriminellas pengar. Man kan förstå att det kan vara frustrerande att hitta kassar med sedlar vid en husrannsakan hos en yrkeskriminell, men principen om rättssäkerhet går ändå över: inte ens yrkeskriminella ska kunna få ett straff utan att vara dömda! Kanske borde polisen istället ändra metoder. Det finns ju bra exempel på förhärdade brottslingar som inte åkt fast för de brott de i första hand begått, utan för att de helt enkelt inte haft bokföringen i ordning.

Läs även: Albin, Edvin, Anders, Magnus, Henrik

Det är ditt ansvar att inte slänga mat, inte politikernas

2010-07-28T00:06:00.004+02:00

Dagens stora nyhet är att mycket mat slängs. Artiklarna fokuserar visserligen på butikerna, men det slängs mycket mat även i hemmen. När Konsumentföreningen räknade hur mycket matavfall som slängs i Bromma, kom man fram till att av de 5,6 kilo matavfall som slängs från varje vecka, hade 5,7% gått att äta. Det är mer än 3 kilo mat per familj och vecka! För mig som troligen är en av de sista som vuxit upp med en klassisk lantlig uppfostran (kort sammanfattning: "mat slänger man inte") är det alldeles oförståeligt att något sådant kan hända. Att sätta ett statligt mål på att minska de här problemen är heller inte något som hjälper. Det är inte politik som minskar mängden slängd mat. Det är personligt ansvarstagande som måste till! Jag ska därför ge några klassiska tips på hur du kan minska svinnet för dig:

Planera menyerna! Tänk särskilt på om det är någon typ av mat som du har hemma som riskerar att bli för gammal. Har du exempelvis köpt för mycket mjölk som håller på att närma sig utgångsdatum, gör någon rätt som innehåller mjölk. Pannkakor, någon mjölkbaserad pastasås eller någon form av stuvning är uppenbara val.
Frys ner mat som tål det och som ska sparas lite längre tid. Det gäller även en del rester - lagar du för mycket mat, se till att göra matlåda. Även exempelvis ostkanter kan frysas för att senare användas som gratängost. Till och med mjölk och grädde går att frysa (även om den då inte brukar vara rolig att dricka, eller i gräddens fall vispa, duger den till matlagning i övrigt). Mat håller sig åtminstone några månader i frysen - feta varor kortast tid, magert viltkött håller sig längst och klarar sig ett år.
Finns det inte lagom stora förpackningar att köpa av exempelvis kött, köp den storlek som finns, dela upp i mindre delar och frys in. Blir normalt betydligt billigare än att småhandla och du minskar samtidigt svinnet. Färdigskivat rostbröd är ett till exempel - perfekt att förvara i frysen, och tina i brödrosten!
Lär dig använda recept som bygger på rester från tidigare maträtter.
Lit på näsa, mun och ögon! Normalt sett ska mat hålla sig minst så långt som till bäst-före-datum, inte som längst. Oavsett om det datumet infallit eller inte - luktar maten illa, ät den inte. Är den möglig, ät den inte. Smakar den inte som den ska, ät inte mer än det lilla som behövde smakas. Det mest exceptionella jag någon gång ätit är en månad gammal mjölk (som dock var oöppnad och glömts i den allra kallaste delen av kylskåpet.
Vet man med sig att mat ofta får stå länge i kylen kan man eventuellt överväga att ha något lägre temperatur i kylen än precis 8 grader. Kylen drar då visserligen mer energi, men det är ett effektivt sätt att förlänga hållbarhet på färskvaror.
Ät inte gammal köttfärs som legat i kylen och gått ut, som är en av få varor som inte ska användas efter datumet gått ut (det indikeras också genom att köttfärs inte är märkta "bäst före" utan "sista förbrukningsdag"). Därav skandalerna på Ica Maxi härom året. Ska du inte använda köttfärsen direkt, lägg den i frysen istället för i kylen. Ta sedan upp den och låt den tina några timmar innan du lagar till den.

Utöver det finns bara möjligheten att skicka en uppmaning till affärerna: Fler borde göra som de butiker jag brukar handla i - nästan alla har som system att sänka priset på mat som går ut inom någon dag. Den som ska äta maten samma dag kan ju bedöma om den ser ok ut i butiken, utan risk att den blir dåligt tills man äter den. En hel del mat går dessutom att ta med hem och stoppa i frysen.

Läs även: Anna, Marcus

Tipspromenad vid Råstasjön

2010-07-27T00:15:00.000+02:00

Passa på att gå Centerpartiet i Solnas tipspromenad runt Råstasjön! Vi finns på plats för den som vill lämna svaren till oss imorgon tisdag ungefär från kl. 17, men det går bra att gå tipspromenaden när man själv känner för det, och mejla in svaren till petra.bjork@centerpartiet.se istället.

Sverige oförtjänt högt upp i frihetsranking

2010-07-25T18:29:00.001+02:00

Glatt proklamerar DN:s rubrik att Sverige hamnar på 21:a plats i Heritage Foundations ranking av ekonomisk frihet världen över. Men - det sätt man gör rankingen på gynnar Sverige något otillbörligt. För även om vi i mångt och mycket kan notera att Sverige ligger mycket bra till, så gör vi ett mycket ojämnt resultat. I fem av åtta kategorier ligger vi i absolut toppklass, medan vi i de tre kvarstående gör ganska mediokra resultat:

I kategorin "Government spending", som mäter hur stor del av ekonomin som staten står för, är vi tredje sist av länderna det finns uppgift för. Strax före Seychellerna och Eritrea.
I kategorin "Fiscal freedom", som mäter hur höga skatterna är, hamnar vi nästjumbo. Svagt slagna av Danmark.
Den sista, ganska väntade, kategorin är "Labor freedom" där vi hamnar något under mittfältet.

Även om det finns mängder av länder som helt och hållet straffar ut sig i en ranking över ekonomisk frihet genom korruption, diktatur eller byråkrati, frågar man sig ändå om ett land som lyckas hamna i absoluta bottenskiktet i två av åtta kategorier, verkligen ska kunna räknas till de ekonomiskt friaste i världen? Den ranking man gjort innebär ju de facto att man kan ha ett ekonomiskt mycket fritt land på även om man konfiskerar samtliga resurser genom att ha 100% skatt, eftersom beskattning bara är en av alla variabler som mäts.

Rimligen hade det varit klokare att använda en annan typ av medelvärde än ett vanligt aritmetiskt - antingen ett geometriskt eller harmoniskt medelvärde hade varit uppenbara val. Dessa medelvärden ger högre resultat när resultaten är mer jämstora än när man har stor variation bland dem, så att det inte lönar sig att lyckas extremt bra på ett område men vara medioker på andra.

Läs även: Anders, Niklas, Mikael, Fredrik

I don't need no stinkin' mission

2010-07-25T17:11:00.002+02:00

Tokmoderaten Fredrik har noterat ett inlägg av Johan som uttrycker åsikten "det finns inget behov av högerbloggare". Det blir desto tydligare när Johan får förklara i en kommentar i Fredriks andra blogginlägg i frågan:

"Ett litet förtydligande är väl lämpligt. Vad jag menar är att jag aldrig sett en diskussion kring vad ni vill göra. Vi har en problemformulering vi jobbar med, den kan du tycka vara fel eller inte. Och så klart uppskattar jag att det finns alternativa röster på högersidan."

En gigantisk kulturkrock är därmed ett faktum. Att bygga ett bloggande på en partigemensam målbeskrivning och problembeskrivning skulle helt enkelt inte fungera särskilt bra på den borgerliga sidan av politiken. Det går inte att trycka ner värderingar uppifrån på den som inte är en del av kollektivet, och det ligger i sin natur att en liberal politiker kanske inte i första hand ser sig som en i en grupp snarare än som en individ. Inom Centerpartiet har vi visserligen bloggträffar, men förutom att få möjlighet att träffas IRL och diskutera politik och teknik är i stort det enda vi är helt överens om att alla bloggar i första hand som sig själva och bara i andra hand som partiföreträdare. Var och en bloggar för att de själva trivs med det och inte för att vara partimegafoner.

Bloggandet är också en viktig plattform för intern kritik och diskussion i de frågor där de borgerliga partierna är splittrade. Tydliga exempel här är integritetsfrågor som FRA-lagen, men även ekonomiska frågor som skattesystem, brottsfrågor som sexköpslagen och många andra har avhandlats av regeringskritiska röster på borgerliga bloggar. Att kalla oss regeringsbloggare är så fel det bara kan bli - visserligen är vi med i samma partier som regeringsföreträdarna, men vi är antagligen också några av regeringens största kritiker. Fast det är klart, kritiken kanske inte räknas om den inte kommer vänsterifrån?

Varför bloggar jag då själv? För att jag vill det. Det är den enda anledningen jag behöver. Visst är det trevligt att kunna provocera och stå för andra åsikter än de som normalt framförs i vanlig media, inklusive borgerlig sådan. Det är en chans att få mina läsare att kanske, kanske tänka om lite grann. Kan man inte tänka sig det så är man nog inte med i min målgrupp! Men det gör inte så mycket om jag inte lyckas. Bloggen är ändå en chans att strukturera mina tankar på ett bra sätt.

Läs även: Mary, Thomas, Erik

A-kassan måste bli rättvisare

2010-07-25T15:24:00.002+02:00

Visst har gårdagens debattörer i Aftonbladet rätt! A-kassan måste bli mycket rättvisare. Just därför kan jag bara notera förvånatvad man egentligen argumenterar för:

Vi vill ha besked innan valet. Ska vi som jobbar i industrin, i restaurangbranschen, på byggen och i kultursektorn också efter valet betala extra för att vi jobbar i de yrken vi har? Vi vill ha rättvisa a-kasseavgifter och en arbetslöshetsförsäkring som ger löntagare i normala inkomstlägen 80 procent av lönen när man förlorar jobbet.

Att sätta samma avgift på alla a-kassor kan göras på två sätt: Att höja alla till de högstas nivå, eller att sänka alla till de lägstas nivå. Bägge kommer förmodligen inte vara helt lyckade. Att höja kostnaden för a-kassan i grupper med mycket låg risk för arbetslöshet, riskerar att ses som att rent försöka mjölka dessa grupper på pengar. Att sänka för alla skulle tvinga staten att öka sin medfinansiering från dagens 70%.

För det är faktiskt så det är - trots att Minna och Mikael som skrivit artikeln redan betalar över 400 kr i månaden i a-kasseavgift, täcker dessa pengar inte på långa vägar upp de kostnader som a-kassan har för Minnas och Mikaels yrkeskamrater. Det är ett ganska udda sätt att betala för sin försäkring - att bara betala för en tredjedel och skicka resten av räkningen till skattebetalarna.

För samtidigt tycks man ju i Sverige inte tycka att a-kassa är något så viktigt att alla ska omfattas av systemet. Trots att stora pengar läggs på a-kassan, så är det ju i praktiken så att inte alls alla omfattas av systemet. Den som inte vill vara med i a-kassan, eller rent av inte har råd, får ju på detta sätt vara med att betala i storleksordningen lika mycket som Minna och Mikael, utan att få någon a-kassa tillbaka alls (förutom obligatoriska delen i Alfakassan). Det är ganska diskutabelt om det verkligen är rättvist.

Nä. Beroende på hur viktig man tycker att a-kassan är, så finns det egentligen bara två rimliga varianter på hur ett a-kassesystem som är rättvisare än dagens ska se ut:

A-kassan förstatligas helt och blir obligatorisk på samma sätt som sjukförsäkringen redan är det. Detta är en ståndpunkt som vore rimlig för exempelvis vänsterfolkpartister, som brukar lägga mycket värde vid inkomstbortfallsprincipen.
A-kassan förlorar helt sitt statliga stöd, och blir rena frågor för fackförbund och försäkringsbolag. Detta är den ståndpunkt för sådana som mig, som inte anser att det är statens uppdrag att blanda sig i allt.

Läs även: Mikael, Ekonomisten, min namne och två gamla blogginlägg.

Tre terminer både bra och dåligt

2010-07-24T17:52:00.000+02:00

Jag noterar att Alliansen med Centerpartiet i spetsen i veckan gjort utspel om byte till treterminssystem för högskolan. Det är en fråga som bland annat Centerstudenter har drivit. Personligen är jag något ambivalent till idén: den är faktiskt både bra och dålig.

Det som är bra med ett treterminssystem är att studenter inte längre hamnar mellan systemen över sommaren. För den student som inte får jobb över sommaren hamnar man alldeles för ofta mellan stolarna på försäkringskassan, a-kassan eller kanske något annat bidragsförsörjningssystem.. Detta problem skulle helt försvinna med ett treterminssystem. Rent pedagogiskt vore det antagligen ganska nyttigt att inte lägga böckerna på hyllan över sommaren.

Det som är dåligt med ett treterminssystem är att det finns en uppenbar risk att det leder till att man tvingar även den som har möjlighet till exempelvis sommarjobb, att låta bli det. Det är väl diskutabelt om det är ekonomiskt lönsamt att arbeta över sommaren istället för att så snart som möjligt avsluta sina studier, men det är samtidigt förmodligen för ganska många studenter nyttigt att ta en paus. För högskolorna är det ett bestämt problem att undervisning bara är halva syftet med universitet och högskolor: det finns en uppenbar risk för konflikt mellan undervisning och forskning. Det problemet återkommer på flera platser runt jorden.

Rent praktiskt kan man också konstatera att ett treterminssystem, med 15-veckors terminer, inte är så himla annorlunda från ett tvåterminssystem med 20-veckors terminer (som vi idag i alla fall i teorin har, även om man på en del högskolor kör med ett forcerat schema). Vill man öka studietiden skulle man alltså precis lika gärna kunna sikta på ett tvåterminssystem med två 22 eller 23 veckor långa terminer.

Kort sagt, det finns argument för både ett två- och ett treterminerssystem. Vad jag personligen inte kan förstå är varför det ska behöva tas ett beslut i Sveriges riksdag om den frågan. Borde inte lika gärna varje högskola för sig välja hur utbildningen ska läggas upp? Man kan ju tänkas vilja ha olika system på olika högskolor, både av praktiska och pedagogiska anledningar. Det enda hinder jag egentligen kan se är CSN:s regler som är så stelbenta att något sådant är alldeles otänkbart. Men det är väl knappast världens ordning för alltid?

Läs även: Albin, Dayana, Anna, Johan, Karin och Kerstin.

Fattigdom och ojämlikhet är inte samma sak

2010-07-24T17:03:00.001+02:00

Dagens socialdemokratiska debattartikel i DN, som angriper att regeringen arbetat för att EU ska byta från ett relativt till ett absolut fattigdomsmått, försöker framföra sin tes på ett väldigt oärligt sätt (även tidigare inlägg i diskussionen är relevanta).Det är nämligen stor skillnad mellan absoluta mått (man har mindre än X kr att leva på) och relativa mått (man har mindre än X% av någon form av medelsvensson). Med den första typen av mått mäter man i första hand vilken typ av liv man faktiskt kan leva, medan den andra snarare mäter hur stor skillnad det är mellan det liv man kan leva och det liv som alla andra i samma land kan leva. Det är första är ett ganska objektivt mått - om man bara tar hänsyn till vilken prisnivå som olika länder har, går det att jämföra mellan länder. Ett relativt mått är däremot alldeles värdelöst för detta syfte - det säger ju egentligen bara om hur stor ojämlikhet som finns i den fattigare halvan av befolkningen.

För att ge konkreta exempel enligt den klassiska naturvetenskapliga principen "vad händer i extremfallen?": Ett land som består till hälften av miljardärer, och hälften av miljonärer, skulle till hälften vara fattiga med ett relativt begrepp. Och ett land som består endast och av allena av svältande personer, dvs alla har det lika jäkligt, skulle inte ha några fattiga alls. Kort sagt, ett relativt fattigdomsbegrepp är inte särskilt rimligt att mäta fattigdom med, det är däremot väldigt användbart för att mäta inkomstskillnader i den fattigare halvan av befolkningen. Kort sagt, det är en typ av ojämlikhetsmått.

Att mäta ojämlikhet kan förvisso vara intressant, och ett ganska naturligt fenomen att kämpa mot för vänsterpolitiker. Men det är inte särskilt ärligt att försöka göra så genom att blanda ihop äpplen och päron för att på postmodernistiskt vis kalla ojämlikhet för fattigdom.

Läs även: Daniel på Ekonomistas, ekonomism.us, Anders, Inger, Mikael, Kerstin och mig själv.

Kulturen och liberalismen

2010-07-19T23:49:00.000+02:00

Kan inte låta bli att lägga upp lite länkar till Svante Nycanders bägge debattinlägg i DN. Varför ser kulturfolk (dit nog en del institutioner på universiteten också kan få räknas) så skeptiskt på liberalism? Inte vet då jag det. Vill man vara lite elak skulle man dock kunna korrelera politiska värderingar på olika institutioner mot någon form av objektivt mätt vetenskaplighet eller annat mått av objektivitet. Fast det är kanske lite smått svårt att mäta något sådant på ett objektivt sätt...

Kassettskatten borde avskaffas

2010-07-18T18:01:00.004+02:00

Både SvD och DN slår på stort om att privatkopieringsersättningarna gått ner, och skyller på att piratkopieringen minskat som en orsak till att ersättningarna till artisterna därmed minskat. Artiklarna kan utan att vara alltför elak sammanfattas som snömos. Grunden är enkel: privatkopieringsavgiften var aldrig tänkt att kompensera artisterna för piratkopiering. Privatkopiering och piratkopiering är helt olika typer av företeelseer:

Privatkopiering är den kopiering av film och musik som Upphovsrättslagen ger dig som innehavare av en film eller skiva att göra. Du har begränsad rätt att sprida vidare (t.ex. är det ok att göra en kopia till en nära vän, men inte till hela bekantskapskretsen). Typiska exempel är att göra en kopia av en CD för att använda i bilen där skivor lätt kan vara motivation till inbrott, eller att föra över en låt till en MP3-spelare, eller att spela in en film från TV på sin inspelningsbara hårddiskvideo.
Piratkopiering är olovlig kopiering, typiskt spritt till många människor. Det krävs inte att man använder lagringsmedium som är särskilt avsett för att lagra musik eller liknande.

Det kan också noteras att rätten till privatkopieringsavgift idag begränsas till film och musik, och inte exempelvis datorprogram. Att piratkopierade datorprogram stått för en inte oansenlig andel av CD-skivorna kanske inte är en högoddsare direkt...

Privatkopieringsersättningen kallades för övrigt tidigare kassettavgift, därav rubrikens "kassettskatt". För man kan knappast beteckna systemet som annat än en skatt för skattens skull idag: ett schablonbelopp som läggs på varje lagringsmedium, oavsett om det används till att säkerhetskopiera viktiga dokument eller kanske släktfoton, att lagra ens egna konstnärliga alster, eller till att lagra (olagliga och enligt lagen icke ersättningsberättigande) piratkopior av film, musik eller datorprogram.

Kort sagt, artikelns huvudtes, att avgiften bör utökas också till andra lagringsmedier, bör inte ses som en självklarhet. Det finns en precis lika logisk lösning, som är den motsatta: avskaffa privatkopieringsavgiften helt! Man skulle exempelvis låta beloppet ingå i den kostnad som det kostar att köpa ens personliga kopia som CD, MP3-fil eller liknande; antal kopior och spridning är ändå begränsat till köparens närmsta omgivning (annars är det piratkopiering och inte privatkopiering det handlar om, och därmed utanför syftet med avgiften som den ser ut idag). Det skulle spara krångel och byråkrati för alla användare av digitala lagringsmedier, det skulle göra elektronik billigare och framförallt skulle det sluta missgynna oberoende artister och andra kreatörer som inte är medlemmar i de stora upphovsrättsliga sammanslutningarna.

För till alla fel som finns med privatkopieringsavgiften, kommer också det faktum att den hanteras av organisationen Copyswede, som företräder en delmängd av alla upphovsrättsinnehavare i Sverige, däribland de mera etablerade som skivbolag mm. Det finns stora mängder artister i Sverige som inte sett en krona i privatkopieringsersättning, trots att deras musik spridits vida över till exempel internet. Ersättningsbeloppen baseras nämligen på hur mycket musiken sprids i mer traditionella kretsar - skivbutiker och radio.

Jag har skrivit en gång förut om kassettskatten.

Uppdatering: Artiklar finns även i Expressen, SVT och Metro, och så har (M)organ bloggat med.
Uppdatering 2: Istället kommer ett förslag om utökning av avgiften till mobiler. Suck.

Lögn, förbannad lögn, och statistik

2010-07-14T17:54:00.004+02:00

Som reaktion på debattartikeln i SvD igår, om arbetsmarknadsstatistiken, kan jag bara konstatera en sak: det finns tre sorters lögn: lögn, förbannad lögn och statistik. Artikeln illustrerar detta väldigt tydligt. Är ungdomsarbetslösheten verkligen så hög som 30% och var tredje ungdom är arbetslös? Nja. Det beror helt enkelt på hur man räknar.

Hur man än gör, om målet med statistiken är att allt ska kokas ihop till en enda siffra på slutet, innebär det till syvende och sist att man tappar information på vägen. Det är inte så enkelt att om arbetslöshetsstatistiken visar att om högst en av 25 är arbetslös, är allt bra, och om det inte är så, är allt dåligt.

Att till exempel inte ha koll på hur många av en eller annan anledning stor utanför arbetskraften när man pratar om arbetslösheten, gör de rena sifforna missvisande. Precis lika missvisande är det att låta bli att plocka med de som studerar men hellre skulle vilja arbeta, som vi tidigare gjorde i Sverige. Liknande fel uppstår då den som inte får jobba så mycket som den vill, antingen räknas som arbetslös eller sysselsatt. Även om man är undersysselsatt så betyder ju inte att man helt saknar arbete! Oavsett hur man väljer mätvärdet för arbetslöshet slutar det hela med att en eller annan aspekt av arbetslöshetsproblemet utelämnas. "What you measure is what you measure!", och inte kanske vad du egentligen avsåg att mäta. Kort sagt - det är inte så enkelt som att arbetslösheten är enkelt mätbar, som det presenteras i tv-nyheterna.

Varför har vi människor denna benägenhet att vilja ha en så förenklad bild av världen att den är intetsägande? Någon borde fundera över ett citat från Einstein: "Allt ska vara så enkelt som möjligt - men inte enklare". Uppenbarligen är det ibland något i den mänskliga naturen som föredrar att se världen som enkel. Även om den bilden är fel...

Läs även: Andreas Bergh, som reder ut hur begreppen för arbetsmarknadsstatistiken egentligen är upplagda, samt mitt föregående inlägg med precis samma rubrik och ämne. Intressant är även Albins inlägg om ett liknande fall tidigare i år.

Miljöpartiet och planmonopolet

2010-07-11T17:19:00.000+02:00

Miljöpartiet vill så ofta så väl. Hur kan det då i praktiken bli så fel? Visst är det ett problem att vi i Sverige har ett samhälle i första hand anpassat för bilister, men man löser helt enkelt inte det problemet genom att helt enkelt förbjuda nya köpcentrum (ett begrepp som jag för övrigt inte fått någon entydig definition på varken från miljöpartisterna eller några andra). Man löser framför allt inte problemet genom att ta ett beslut i Sveriges riksdag, som är helt fel beslutsarena.

För att börja diskutera det ena problemet: externa köpcentrum är inte i så hög grad en orsak till det bilsamhälle vi faktiskt lever i, som ett symptom. Det går alldeles utmärkt att cykla några kilometer när man ska storhandla. Hyfsat många köpcentrum är faktiskt också anslutna till kollektivtrafik, även om tidtabellerna inte alltid är helt optimala. Vill man släpa hem mer än 10-20 kg mat eller prylar skaffar man sig lämpligen en cykelkärra eller en dra-maten att använda på bussen. Den som vill köpa skrymmande eller tunga (>30-40 kg) får nog slutligen ändå ordna med någon form av hemkörning i vilket fall. Inte ens i den klassiska småstaden var det enkelt att få hem ett kylskåp utan transportmedel, om man nu inte hade sådan tur att kylskåpsbutiken låg i samma kvarter. Samma sak gäller de tyngre Ikea-paketen.

Att de transporter vi behöver göra för inköp inte är så extremt dominerande för den tid vi använder till att förflytta oss, inses enkelt. Storhandlar livsmedel gör man kanske normalt inte mer än en gång i veckan. Småhandlar gör man oftast ändå i den närmsta butiken, oavsett hur man tar sig dit. Man kanske handlar något annat som kräver transport högst en gång till i veckan. Jämför man då detta med hur ofta man tar sig till jobbet - normalt fem gånger i veckan, kanske via dagis bägge riktningar - blir inköpsresorna försumbara i sammanhanget. Lägger man dessutom till att man använder bilen för en del långresor så blir resultatet för de flesta att den vinner över alternativa transportmedel som cykel, tåg eller buss.

Ett annat, vidare problem, med Miljöpartiets utspel, är att förslaget innebär en inskränkning i det kommunala självbestämmandet. Vi har i Sverige en ganska tydlig uppdelning mellan olika delar av samhället och det är just kommunerna som har beslutanderätt över vad som ska få bygglov och vad som inte ska få det. Visserligen finns det andra statliga regleringar av hur kommunerna får jobba med byggloven (som strandskyddet), men att helt förbjuda köpcentrum, oavsett utformning och utseende, förefaller något huvudlöst. Det blir dessutom odemokratiskt - Miljöpartiet hade ju precis lika gärna kunnat driva samma frågor i respektive byggnadsnämnd i de olika kommunerna!

Läs även: Rickard, Helen, Gustav, Christer, Christian, Jonas

Ohly vill förbjuda landstingen köpa plåster

2010-07-05T14:09:00.001+02:00

Ibland frågar jag mig varför de rödgröna ibland ser problem med vinstdrivande företag inom vården och annan typiskt skattefinansierad verksamhet, men inte med exempelvis plåstertillverkning. Lars Ohly har idag förtydligat och gjort det alldeles övertydligt att det inte bara är i vården han ser problem med vinster. Även plåstertillverkningen är ett problem!

"Vänsterpartiet är det starkaste partiet mot privata vinster. Vi tycker inte att det är rimligt att en enda skattekrona går till aktieutdelningar, att en enda skattekrona går till koncernbidrag i stora privata bolag."

Har Lars Ohly verkligen sagt detta? Får han genomföra detta innebär det ju faktiskt i praktiken att landstingen inte har rätt att köpa plåster eller annan förbandsmaterial. Flera stora företag som tillverkar sådan materiel, exempelvis svenska Getinge, är ju faktiskt aktiebolag. Och ska vi helt förbjuda svenska aktiebolag att göra vinst överhuvudtaget (eller i vart fall dela med sig av den vinsten till dem som investerat i företaget), då kan vi nog glömma att ha någon företagssamhet i Sverige. Något säger mig dock att Lars Ohly inte tycker det är så viktigt...

Lästips: Magnus räknar på hur fel (sd) har

2010-07-04T20:02:00.000+02:00

Magnus Betnérs senaste inlägg är obligatorisk läsning för alla som tänkt sig debattera mot en Sverigedemokrat. Och för sverigedemokrater också, även om det känns dumt att ge dem konkret feedback på hur deras argument fallerar...

Based on a true story

2010-07-02T00:36:00.001+02:00

CUF:s valkampanj fortsätter att väcka uppmärksamhet. Elin Monday är inte direkt den första fejkade bloggaren på nätet, det har hänt flera gånger förr. Fast vanligast är visst att man startar en fejkblogg i sina motståndares namn, så att man sedan kan attackera den. I ljuset av hur fejkbloggar använts politiskt tidigare tycker jag faktiskt CUF:s tilltag är helt och hållet oskyldigt. Det ska ju faktiskt också tilläggas, att även om just Elin är en fiktiv person, så är historian hennes blogg berättar baserad helt på hur verkligheten ser ut för en hel del ungdomar idag. Based on a true story.

Läs även: Rickard, Hanna, Magnus, Johan, Albin, Per, Elias

Centerpartiet och Datalagringsdirektivet

2010-07-01T01:51:00.002+02:00

Många anklagar Centerpartiet för att ha svikit i integritetsfrågorna, och inte utan rätta. Vi svek rejält i FRA-frågan. Det är dock inte skäl att ta Centerpartiet för givna svikare även i frågan om datalagringsdirektivet. Visserligen är direktivet redan beslutat, och det måste Centerpartiet förhålla sig till, men det undantar ändå inte det faktum att de uttalanden som kommer från Centerpartiet vartenda ett - oavsett vilken mun som är budbärare - säger att det är dåligt. Tyvärr så räcker inte det faktum att direktivet är dåligt, och troligen även grundlagsvidrigt. En del av vår suveränitet är i praktiken överlämnad till EU. När sedan vissa personer driver igenom frågor som datalagringsdirektivet i EU, då får vi helt enkelt göra som sagts. Om vi inte funderar på att lämna EU, vill säga.

Därför är Lena Eks och Johan Linanders gemensamma initiativ kanske inte en bra, men ändå hyfsad kompromiss: om direktivet görs frivilligt, går det helt enkelt att låta bli att implementera det. Mycket mer går inte att hoppas på, med mindre än att hela direktivet rivs upp.

Det som egentligen skulle krävas - en hel omstart - är nog svårt att få igenom realpolitiskt.Både (m) och (s), för att inte tala om resten av Europa, verkar vara för att allt blir som det redan är beslutat. Tyvärr. Det är inte en riktning som egentligen anstår den världsdel som är demokratins vagga.

Läs även: Oscar, Magnus, Markus, Stefan, Christian, Per, Facebook-gruppen

Klart med sprutbyten i Stockholms landsting

2010-06-21T23:02:00.001+02:00

Det är nu klart med sprutbyten i Stockholms landsting! Till sist krävdes det ett extra möte för att få igenom belutet, som moderaterna såg till att fördröja, trots att de var i klar minoritet. Och, trots att vissa tycker annorlunda, så är det en human sak att göra. Som Adam påpekar: det sparar i slutändan liv. Och det är vad som verkligen räknas. Själv formulerade jag samma sak för ett tag sedan annorlunda: "Med sprutbyten riskerar missbrukare dö av överdoser. Utan sprutbyten riskerar de att dö av överdoser, gulsot, AIDS och andra sjukdomar." Krångligare behöver det faktiskt inte vara.

Läs även: Gustav, Anna, Raymond.

Stödgrupp för sossarna

2010-06-21T22:44:00.000+02:00

Det är ganska vanligt förekommande att sossar ojar sig över att "de inte känner igen den gamla Centern". Helst på insändarsidor och i debattartiklar. Och det kan ju vara lite traumatiskt för dem. Per tog tag i problemet och startade en stödgrupp åt dem.

Riv upp, gör om, gör rätt

2010-06-19T12:45:00.000+02:00

Det har gått drygt två år sedan FRA-lagen röstades igenom i Sveriges riksdag. Jag kan bara konstatera att hur man grundar sitt samhällsbygge är otroligt viktigt. FRA-lagen kom att bli en grundsten vi inte borde lagt - istället för att bygga vårt samhälle på de mänskliga rättigheterna, tydliga rättsprinciper och respekt för varandra, använder vi ungefär samma principer som i före detta DDR - misstro och missunnan. Jag är rädd att det i slutändan inte slutar väl, men mer än så här känner jag faktiskt inte för att skriva om saken idag. På ena sidan bland mina läsare står nämligen de redan frälsta, bland unga centerpartister, övriga alliansare och piratpartister, och på andra sidan de som ännu inte ens fattat vad problemet är. Tyvärr tror jag att vi inte kommer att lösa problemet annat än genom en rent fysisk generationsväxling.

Läs även: Markus, Sophia, Stefan, Anna, Rick, Gun, Fredrik, Henrik, Mikael, samt några insändare i tidningarna.

Outgrundliga är fackets vägar

2010-06-19T10:33:00.000+02:00

Att facket klagar när man tjänar lite går ändå på något vis att förstå. Men att facket gör en stor grej av att arbetsgivarna ger en rejäl höjning av lönen, det är svårare att förstå. Särskilt som det var lönenivån i sig som var problemet. Tydligen är det viktigare att alla har det lika dåligt än att lönerna höjs?

EU-parlamentet och Datalagringsdirektivet

2010-06-18T22:42:00.002+02:00

Lena Ek och Christian Engström har tyvärr misslyckats med kampanjen att få de andra Europaparlamentarikerna att inte anta förklaringen som säger att Google och andra söktjänster ska tvingas lagra varenda webbsökning vi europeer gör. Allt motiverat med "kampen mot barnporr", fastän Google knappast är en viktig distributionskanal för pedofiler.

Piratpartiet rasar över övriga parlamentarikers inskränkthet. Lena tar hjälp av Johan Linander (bägge centerpartister) när hon skriver en debattartikel i Aftonbladet. Den enda svenska parlamentariker som stödjer förklaringen är Alf Svensson (kd), som därigenom marscherar i brysk otakt med partiets ungdomsförbund KDU, som inte alls delar hans åsikter i integritetsfrågor.

Även miljöpartister, folkpartister och mängder av piratpartister bloggar. Från Centerpartiet skriver Albin och Johan. Slutligen rekommenderas Facebook-gruppen ett besök!

Uppdatering 22/6: Läs även Christian Ottossons debattinlägg på teknikdebatt.se!

Lunchrestaurangen och Skatteverket

2010-06-18T01:02:00.000+02:00

Lunchmat är en komplicerad fråga för den som arbetar i livsmedelsbranschen, eller kanske bara funderar över vad man ska äta till lunch. Beroende på om man köper maten i matbutiken för att värma den i jobbets mikro, eller om man handlar den i den lokala lunchrestaurangen vill nämligen ha olika mycket pengar i moms (25 eller 12 %).

Riktigt intressant blir det när man blandar in saker som restauranger som säljer take-away-mat eller matbutiker (som 7-eleven och Pressbyrån) vars kunder har vanan att äta upp maten redan i lokalen.Varje byråkrats dröm!Som bonus är restaurangnäringen en arbetsintensiv bransch med många unga anställda, som drabbas hårt av den höga beskattningen.

Därför är det mycket glädjande att Centerpartiet, och nu även Alliansen, driver på för en sänkning av restaurangmomsen. Helst till 12%, som Centerpartiet vill. Därigenom besparar man företagare som säljer ätfärdig mat till konsumenter mycket krångel, oavsett om de kallar sig restauranger eller matbutiker.

Läs även: matpartiet.se, Magnus, Catrin, Karl, Christian, Johan

Av två onda ting...

2010-06-18T00:07:00.001+02:00

Centerpartiet får utstå mycket kritik för från främst miljöpartistiskt håll för den historiska energiuppgörelsen som klubbades igenom i riksdagen idag. Naturligtvis är det inte kul för många centerpartister att uppgörelsen tillåter nya kärnkraftsreaktorer, men samtidigt måste vi se att det är en enorm vinst:

Förnybar energi ska få en lika stor del i elförsörjningen som vatten- och kärnkraft
Sverige ligger i absolut världstopp med ambitionen att sänka koldioxidutsläppen med 40%, från en för industriländer redan relativt låg nivå
Ansvaret för kärnkraftsindustrin kommer vara betydligt mer omfattande än det varit hittills
Även om nya kärnkraftsreaktorer kan komma att byggas, kommer de att behöva finansieras på helt företagsekonomisk grund helt utan statliga subventioner. De får dessutom bara byggas på de platser där vi redan idag har reaktorer, som ersättning för någon av de nuvarande.

Kort sagt, visserligen leder dagens uppgörelse till att kärnkraftsparentesen förlängs - kanske till och med betydligt - men det betyder inte att Centerpartiet nu är för kärnkraft. En korrektare beskrivning av verkligheten är istället att vi tvingas välja mellan två onda ting. Antingen kan man avveckla kärnkraften, eller så kan man avveckla hela vår energiintensiva industri i form av aluminiumsmältverk, pappersbruk och stålindustri och låta den flytta utomlands och bli betydligt skitigare eftersom vi i Sverige ofta är duktiga på energisnål produktion, eller så blir vi helt beroende av importerad kol- och kärnkraftverk. Kärnkraften står nämligen idag för ungefär för hälften av vår energitillförsel, och även om den förnybara elenergin under den senaste mandatperioden avancerat rejält (se figuren som visar hur vindkraftutbyggnaden accelererat rejält senaste mandatperioden), är det från en marginell position och måste växa väldigt mycket mer för att bli mer än mätfel i förhållande till vatten- och kärnkraft.

De kärnkraftsreaktorer vi har idag närmar sig också snart slutet på sin tekniska livslängd och måste då, oavsett om vi har alternativen färdiga eller inte, avvecklas. Det går helt enkelt inte fort nog att bygga ut sol, vågor, vind och vatten. Man hade behövt börja betydligt tidigare. Eller kanske snarare - Miljöpartiet borde ha börjat betydligt tidigare? De hade ändå chansen att forcera en omställning någon av de gångna mandatperioderna, som stödparti till sossarna. Det ursprungliga stoppåret är redan uppnått och det är totalt orealistiskt att stänga omgående. Även med en snabbavveckling på 10 år som Miljöpartiet vill se, så krävs det att vi ersätter en reaktor om året. Vi är idag långt från en sådan utbyggnadstakt av elproduktionen i Sverige.

Det är också här Miljöpartiets attack på Centerpartiet ekar så tomt. Visserligen har man inte nått ett resultat som kan göra att man samtidigt gör sig av med beroendet av fossila bränslen och av uran, men det måste understrykas att dessa projekt redan var för sig är mycket omfattande. Av två onda ting väljer vi att i första hand tackla kommande klimatutmaning och oljetopp, snarare än att fokusera på kärnkraften. Uppenbarligen prioriterar Miljöpartiet annorlunda?

Det är också mycket viktigt att komma ihåg att Miljöpartiet själva inte kan diktera energipolitiken i sitt block. Då skriver industrivänliga sossar högt, och (mp) kan inte annat än att räkna med betydande kompromisseftergifter med sitt kompisparti, annars finns det ju i förlängningen en möjlighet för sossarna att göra en energiuppgörelse med moderaterna istället. Vinnare i den förhandlingen verkar hittills ha varit sossarna, inte miljöpartisterna. Kort sagt, man har lyckats med att vara upprörda mycket, men man har inte fått Sverige att ta ett enda minimalt litet steg närmre ett kärnkraftfritt Sverige. Det är lättare att prata än att faktiskt göra något...

Med dagens uppgörelse kan krasst konstateras att Centerpartiet är vinnare, tillsammans med miljön. Inte entydigt, men det är betydligt mer centerprägel än moderatprägel på energiuppgörelsen. Det säger jag trots att jag tydligt klassificerar mig som kärnkraftsmotståndare.

Slutligen, Andreas Carlgren kommenterar så här:

Läs även: Albin, Per, Gustav, Annie (x2), Magnus, Johan (x2), Elias, Helen, Elisabeth, centerpartiet.se, Johan, Anders (x2), Per

A-kassan kostar mer än det smakar för många

2010-06-17T23:13:00.003+02:00

Regeringen kritiserades starkt från nästan alla håll när man reformerade a-kassan så att den till något större del var självfinansierad (istället för ca 10% ungefär 20-30%). Det var bara de som var utsatta i samhället som skulle hoppa av, påstods det. Nu har så facit kommit. Det blev inte riktigt så. De största grupperna kan snarare sammanfattas som:

Rika, som har ett kapital att leva på om de blir arbetslösa
De som är nära pensionsåldern och kanske kan tänka sig att ta tidig pension istället för att leta upp ett nytt jobb
De som jobbar i yrken som är extra eftertraktade eller har större anställningstrygghet, exempelvis statliga jobb
Det finns också ett inte försumbart antal yngre, som möjligtvis skulle kunna passa in i den grupp som var orsaken till kritiken. Jag misstänker dock att en hel del av dessa dels är flexiblare (har möjlighet att flytta) och därmed lättare kan hitta nytt jobb, dels har studier som möjlig reservplan, dels kanske inte har rätt till så särskilt hög a-kassa jämfört med grundersättningen. Jobbar man då i en bransch där a-kassemedlemsavgiften är hög kan nog många inse att det inte är värt kostnaden med tanke på risk för arbetslöshet och nivån på ersättningen.

Kort sagt, trots att a-kassan är kraftigt statligt subventionerad är det stora grupper som inte anser att den är värd pengarna. Utöver de som gått ur tillkommer en stor grupp som inte varit med tidigare heller, exempelvis många företagare (eftersom det i praktiken inte går att få a-kassa med mindre än att företaget läggs ner helt).

Egentligen är dagens a-kassekonstruktion alltså inte alls lyckad. Den är inte ens idag frivillig utöver grundersättningen från Alfa-kassan - även den som inte har intresse av a-kassan måste bidra till att betala a-kassan för alla andra, som tar del av a-kassan bara genom att betala avgifter till en organisation tätt sammankopplad med intresseföreningar som man kanske inte vill bli sammankopplad med. Det finns egentligen bara en rimlig lösning - a-kassan görs helt frivilligt utöver en obligatorisk, statlig, grundersättning gärna på en grundtrygghetsmodell.

Då kan facken fritt välja ersättningsnivåer och -villkor, och kanske även erbjuda olika varianter till medlemmar som har något olika önskemål. Det skulle också innebära att de som inte är intresserade av det, eller ändå inte kommer att ha någon större nytta av a-kassan (kanske för att de hellre är sysselsatta, eller planerar att skaffa sig annan försörjning, till exempel studiemedel, pension eller helt enkelt leva på sparade pengar), inte behöver bidra till något som de inte vill ha.

Läs även: Karl